fredag 6 april 2018

Fyll och döda

Jag lyssnar på ekonomipodden Fill or Kill. Jag ville bara ha det sagt först. Jag lyssnar eftersom jag tycker att de har en bra blandning av makronyheter och företagsanalyser. Och den kritik jag har mot programmet gäller inte bara Fill or Kill, inte bara ekonomipoddar och inte ens bara poddar.

En liten ledtråd...

Som språkfascist hänger jag nog upp mig mer än de flesta på språk och formuleringar. Här följer ett utdrag ur senaste avsnittet av nämnda podd. Jag ska inte försöka gissa vem av de medverkande som sa det. Ingen i hela världen kan skilja på de tre programledarnas röster. Kanske för att de är anonyma och man därför inte kan koppla ett ansikte till varje röst eller för att de låter helt identiska. Men det kvittar, jag är inte ute efter att hänga ut någon. Så här sa i alla fall någon av ”Handelsson”, ”Lone Wolf” och ”Phuket Trader”:
Och nu när de går och blir ett public company när de är listade, då kommer ju... alla lawsuits kommer komma som brev på posten på det här, tror jag. Från alltifrån, vi vet ju själva att The Doors och alla de här rättighetsinnehavarna förberedde ju ett lawsuit emot Spotify för länge sen. Det där kommer ju att komma och spöka hela tiden, för problemet är att de betalar ju inte för det content de providar till sina användare, och hur mycket är Spotify värt om halva musikkatalogen försvinner därifrån? Då är det väl inte värt så himla mycket? Sen kan man säga hur mycket man vill, att det finns någon jättefascinerande potential (Obs! Engelskt uttal: ”potenschall”) att de ska göra musikvideos, de ska livestreama konserter, men at the end of the day... Kom igen, det enda de har nu är en user base som har blivit fastlåst. De är ett lockup. Du har spellistor och ditten/datten. Du pallar ju inte att byta till Apple Music. Det är varför Spotify fortfarande har. Sen när content kommer... när man börjar konkurrera i content på riktigt, när Apple Music och Amazons version av det, Alexa, Google kommer med sina hemassistenter med sin streamingtjänst. Allt det här kommer skapa en enormt konkurrensutsatt position, så då är det bara content som är kvar.

Jag tror de flesta anar vart jag vill komma. Public heter publikt på svenska, eller offentligt. Lawsuit är detsamma som rättsprocess, providar (uttal: ”provajdar”) är tillhandahåller, content är såklart det engelska ordet för innehåll och user base har en mycket bra svensk översättning i användarbas. ”At the end of the day” är ett engelskt idiom som går att översätta med ”till syvende och sist” eller ”när allt kommer omkring”.

Då har jag inte ens nämnt ”livestreama” och ”lockup”. De skulle visserligen kunna sägas som strömning och inlåsning, men jag är inte fanatiker. Som de flesta svenskar förstår jag engelska och kan själv tycka att ett och annat engelskt låneord kan nyansera och berika, men låt oss sluta provajda, disrupta och börja juusa svenska ord i de fall de – när allt kommer omkring – funkar lika bra eller bättre än engelska eller svengelska.

Det var dagens sur-gubbe-rant (eller -utläggning)

43 kommentarer:

  1. You killed it mannen ;-)

    SvaraRadera
  2. Jag tycker att Sverige borde göra som fransoserna gjorde på 90-talet med Toubon-lagen och bevara vårt språk! Svenskan utarmas och knuffas bort till förmån för dålig engelska. Om 50 år är det ingen som kan tala korrekt svenska längre och min stilla undran är om det är dit vi vill komma?

    //arg kommuntant och språkpolis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med. Det blir en oaptitlig blandning, och det faktum att inte en människa under 25 verkar kunna skilja på de och dem gör mig inte precis hoppfull.

      Radera
  3. Riktigt surgubbeinlägg... Lyssnar gärna på denna podd och läser gärna din blogg. Båda är personliga och har karaktär... MVH Sigge

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sura gubbar gör sura inlägg. Men nu blev jag lite gladare, tack för det!

      Radera
  4. Jag ögriar... He he..
    Lös det om du kan :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, där blev jag bortfintad.

      Radera
    2. Ok då ska jag säga vad det är. Ungdomar som vill säga att de håller med säger så. De menar agree och så för- svenskar de ordet. Jag avskyr sånt där språk.

      Radera
    3. Med facit känns det som att jag borde ha räknat ut det. Fast jag hade aldrig räknat ut att ordet används. Särskilt inte oironiskt. Överhuvudtaget undrar jag om ironi fortfarande används, nu när allt är så absurt att ingen kan veta vad man ska ta på allvar och inte. Ironi bygger ju på att man fattar när någon driver med en.

      Radera
    4. I skolvärlden där jag jobbar går inte ironi hem, de förstår inte. Snart går det inte att berätta en rolig historia heller, blir bara berättaren som skrattar o tycker det är roligt.

      Radera
    5. Jerry Seinfeld och ett par amerikanska komiker till har slutat uppträda i collegemiljö eftersom skämt inte funkar med en publik som gör vad den kan för att känna sig kränkt.

      Radera
  5. De fåtal (ekonomi)blogginlägg jag lyssnat på har genomgående haft ett irriterande dåligt språk, och då menar jag inte bara svengelska utan språkbehandlingen i allmänhet. Särskilt irriterande är när fasta uttryck och ordspråk blir direkt fel eller används felaktigt och i fel sammanhang. De där coola snubbarna läser väl aldrig riktiga böcker.

    Magnus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, språket används slarvigt i allmänhet. Påtalar man det får man höra "Jaja, men du fattar vad jag menar". Då har man inte riktigt förstått kritiken. Ska jag som läsare engagera mig i en text kräver jag att skribenten gjort det, oavsett om det kräver att han tänker ut den, behöver korrekturläsa den fem gånger eller helt enkelt lära sig hantverket.

      Problemet med engelska är delvis ett annat. Jag gissar att de konsumerar väldigt mycket engelsk media i olika former och att det därför känns naturligt med engelska uttryck. Begripligt, men när man ska böja engelska ord på svenska ("provajdar content..." borde man känna att det här inte är friskt.

      Radera
  6. I skolan där jag jobbar har ca 95% av eleverna helsvensk bakgrund. Elevunderlaget utgör mestadels av den absoluta gräddan i denna del av Stockholm sett till föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst. Nästan hälften av eleverna föredrar att läsa på engelska. Att läsa en bok på svenska uppfattas som svårt och jobbigt och skriftspråket flödar av anglicismer. Att påtala det sistnämnda är inte populärt, inte ens bland vissa lärare. Alla svensklärare där kan absolut inte skilja på de och dem. Inte så få lärare är dyslektiker. Detta behöver inte vara något större problem men varken läsande eller skrivande blir en särskilt framträdande del av undervisningen när inte ens läraren vill läsa alltför mycket text eller skriva något, t.ex. på tavlan. Med datorernas snabba intåg i skolan "löses" saker på annat sätt. Kunskapen, fokus och målet för verksamheten och den mesta uppmärksamheten överhuvudtaget förflyttas alltmer från människa till maskin. /Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Handlar det inte också om att de tycker svenskan är töntig, att det helt enkelt är lite häftigare att läsa böcker på engelska?

      En svensklärare som inte kan skilja på de och dem - oavsett om han/hon jobbar med sjuåringar eller sjuttonåringar - bör omedelbart byta jobb. Att de överhuvudtaget lyckats bli lärare är en gåta för mig, men jag är också evigt tacksam att jag kommit igenom den svenska skolan och inte har någon barn jag tvingas skicka dit.

      Radera
    2. Svenskan töntig? Förut tänkte jag att det kunde vara orsaken. Men nja, nu är det är nog lite mer kunskap om och vana vid (viss) engelskspråkig litteratur som är orsaken. Många tonåringar har specialintressen och vill läsa böcker inom sitt område. (Och elevers vilja har mest makt.) Svenska böcker, och då ofta klassiker dessutom, verkar kännas som oöverstigliga hinder, kanske mest innehållsmässigt men också språkligt. De kan inte relatera till varken språk, olika genrer eller innehåll eftersom det förutsätter vana vid läsning av svenska texter, även t.ex. längre lärobokstexter för att få sammanhang. Läroböcker har för övrigt nästan helt försvunnit från skolorna. Kunskapen ska hämtas på nätet, oftast av eleven själv.

      Det är som att kunskapsstoffet de unga besitter är så annorlunda idag. Och kunskapsmålen är höga. Man ska analysera saker som man inte ens begriper på basal nivå. Att tjafsa om språkfel, kunskapsluckor och faktamissar blir då det verkligt töntiga. Och varför fråga sig om något verkligen kan vara sant eller om man dragit rimliga slutsatser? Inte ska man bry sig om sådana detajer! Siktet är på A i betyg och har man bara uppfyllt A-kriterierna i matrisen ska man inte påpeka att flera i E-kolumnen missats totalt! /Eva

      Radera
    3. Jag bara stönar här! "Många tonåringar har specialintressen och vill läsa böcker inom sitt område. (Och elevers vilja har mest makt.)" Har svensk skola förvandlats till en jävla fritidsgård?!

      Jag tror att enda sättet att lära sig att läsa svenskspråkiga böcker är att läsa svenskspråkiga böcker. Och barn kan inte "hämta kunskaper" om de inte ens vet hur kunskaper ser ut.

      Radera
    4. Är det inte samma symtom som när skolan skulle satsa på IT? Helt plötsligt skall allt ske med hjälp av datorer eller läsplattor. Ungarna idag kan knappt skriva för hand med penna utan "måste" skriva med tangentbord och tillhörande stavningskontroll. Att leta i en ordbok eller lexikon går inte heller. Allt skall googlas.
      Det jag menar är att man går så hårt in för uppgiften att barnen skall lära sig både IT och engelska, att man glömmer eller inte hinner/orkar med att även inkludera svenskan och icke-digitala verktyg.

      /R, originalet.

      Radera
    5. R, originalet.:

      Precis! Jag ville köpa in några lexikon då ett nytt språkval (ryska) skulle införas på en annan skola jag jobbade på. Men det blev tvärnej. Satsa 650 kr (totalt) på ficklexikon när ungarna kan kolla orden på telefonen eller datorn? Nej, det gick inte för sig. Jag argumenterade väl för detta men biträdande rektor förstod inte. Han (80-talist) hade själv aldrig behövt slå upp något i ett lexikon och förstod inte vitsen med dem, visste inte ens hur man gjorde och kunde inte rabbla alfabetet rätt längre än till bokstaven G. Detta var han faktiskt stolt över! Hans chefskollega höll med honom och hon kunde inte heller slå upp i lexikon, även hon är 80-talist.

      Sant även detta att många elever inte kan skriva för hand. Har sett så många fall med egna ögon. Och de som faktiskt kan vet ej hur skriva en längre text eftersom de inte kan planera den så att de slipper sudda och skriva om och bli halvt galna innan de är klara. Att sedan också renskriva blir bara för jobbigt. De är ju vana vid snabb redigering på datorn. Så himla sorgligt och som lärare kan man inte längre tvinga eleverna att lära sig skriva för hand. Nästa år skrivs alla nationella prov i svenska på dator, man kan inte välja ens. Alltså måste skolor utrusta alla elever med dator just då, vilket kan innebära enorma summor i inköp för de skolor som trots allt inte redan lånat ut en dator till varje elev. Dessutom måste varje dator kontrolleras först så att de verkligen fungerar och är laddade eftersom en miss förstör hela provet för den enskilda eleven, vilket skolan då blir ansvarig för. Snacka om sjukt teknikknarkande. Rena galenskapen. /Eva

      Radera
    6. Man behöver börja med att lära sig grundslagen. Man kan inte lägga på strössel innan man har satt ihop degen. Det går inte att... Ja, ni fattar.

      Radera
  7. Lika bra att smyga över till engelska annars blir det arabiskan som dödar svenska språket. Det tror jag blir svårare att förstå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och du tror att en anglisering av svenskan är en garant mot att arabiskan tar över? Jag tror tvärtom att svenskan kommer att stå emot bättre ju bättre den talas och skrivs av oss med svenska som modersmål.

      Radera
  8. Kommer och tänka på den gamla ramsan, "aj baj pink skit" när folk pratar svengelska, känns ungefär lika begåvat. De kan inget av språken tillräckligt, därför blir det rotvälska eller något åt det hållet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och när jag hör "rotvälska" tänker jag på Lorrysketchen där Ulla Skoog som invandrare läser ut ordet som råttväska. Märkligt nog har ingen lagt upp den på internätet.

      Radera
  9. När jag lyssnar på podar ställer jag alltid upp hastigheten till 1.5x eller 2x, dvs jag lyssnar alltid i högre hastighet. Det verkar som om att få en mikrofon framför munnen gör att många talar extremt långsamt eller får problem med tankeförmågan vilket påverkar förmågan att tala normalt. Det är ett praktiskt tips i all välmening för dig som lyssnar.

    Ser att rubriken är "fyll och döda" syftar på poden "fill or kill" vilket är intressant när just i orderläggning finns både "fill or kill" och "fill and kill", och där rubriken borde (?) syfta på det sistnämnda.

    Men jag antar att det bloggägaren har gjort en syftning som gått mig förbi, för Larsson brukar vara finurlig med språket vad gäller sina inlägg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har nog en trög hjärna för jag har aldrig gillat att öka hastigheten på poddar. Dock gjorde jag det när jag nyligen var tvungen att lyssna på min egen röst, som inte lät lika fånig i Kalle Anka-tempo :-).

      Jag tyckte "fyll och döda" lät bättre än "fyll eller döda", det var inte finurligare än så. En skojigare variant hade varit "fyllna till eller dö", men jag vill inte komma för långt från ämnet i rubrikerna.

      Radera
    2. Om man tex har för vana att lyssna på amerikanska ekonominyheter - som tex cnbc - så slås jag alltid av hur otroligt långsamma alla svenska nyheter är. Ungefär som om alla svenska nyhetsuppläsare här är kraftigt berusade (ingen referens till ev sluddrighet) eller intagit lugnande medikamenten. Men sättet att presentera på gäller ju även inom andra områden, jämför tex svensk film med amerikansk - och då tänker jag specifikt alltså på sådant som berättarteknik, klipp, kameravinklar, ljud och då tempo i handlingen.

      Det som är bra med ny teknik är ju att nuförtiden när man ställer upp hastigheten så ändras inte rösterna så att de låter som piff och puff eller mössen som syr klänningen på julafton - eller för de som har referenserna i vinylvärlden: det låter alltså inte som om du spelar en 33rpm skiva på den felaktiga hastighet 45rpm.
      Det går bara fortare, det är något tekniskt i datorerna nuförtiden som gör att det fungerar så mycket bättre.

      Radera
    3. Jag vill gärna hinna tänka och reflektera över vad som sägs också. Och så tänker jag att snabbt tal ibland är ett sätt att försöka kompensera för att det man har att säga inte är så viktigt.

      Vet inte hur vi kom in på det här. Verkligen inte ointressant på något sätt, men jag vill betona att jag gillar innehållet i Fill or Kill. Det retar mig bara att jag ska behöva översätta vart tredje ord till svenska.

      Radera
  10. Chilla läget, duden! (jag vet inte ens om ungdomarna säger så nu för tiden men det känns troligt!)
    Jag tror att det där med att använda utländska uttryck är vanligare förekommande i vissa yrkesgrupper, t.ex. inom finans eller liknande. Det är sällan det förekommer på mitt jobb, även om vi till stor del skriver på engelska. Märkligt det där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att det till stor del handlar om hur man väljer att attackera problemet, eller om man ens ser det som ett problem.

      Radera
  11. Vaddå? Surgubbe? Du är ju en stilikon!

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
  12. Jag ber om ursäkt, men jag använder alltid "fill or kill" när jag lägger mina order på Avanza. Tyvärr saknas ett svenskt alternativ, så jag biter i det sura äpplet.

    Tack för en suverän blogg jag följt sedan länge.

    Mvh

    Egon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv! Jag vill ändå föra till protokollet att jag inte kritiserat namnet på podden och tycker att termen funkar även för ordertypen. Den som vill se krystade översättningar från engelska till svenska kan med fördel kolla in Svenska Spels pokerklient. Jag menar allvar när jag säger att jag inte är svenskafanatiker.

      Radera
  13. Yes, usch. Sitter här på snälltåget och läser. Vi borde definitivt comitta oss till en ny policy kring språkbruket. Bra inlägg. Trevlig helg! ;) :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att inte säga weekend ;-). U2!

      Radera
  14. Huvudet på spiken. Det är riktigt hett bland vissa innekretsar detta med svenglish. Ta bara en titt på när någon av de yngre kvinnorna skriver på Avanzas blogg, då ska du få se på supercool svengelsk, och särstavning.

    Jag kan bara hålla med, håll truten täppt om du måste svengelska, om du nu inte måste låta som en idiot vill säga.
    Mvh https://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är ingen frekvent besökare av Avanzas blogg, men särskrivningarna har jag uppmärksammat. Inte svengelskan, men jag har inga problem att tro dig.

      Radera
  15. Svårt att se problemet med nya ord i svenskan. Språkligt välfungerande människor får en större palett av synonymer när vi tar in engelska ord, och de obegåvade säger som i alla tider lite vad som helst. I perioder så har vi tagit in massor med franska och tyska ord men nu är det engelskan som influerar oss. Inget konstigt. Språket lever och utvecklas. Inget att sörja eller förfäras över.

    Men att även jag plågas när jag hör någon prata jargongigt och ensartat är en helt annan sak. Samma person hade sannolikt haft ett fattigt eller störigt sätt att uttrycka sig även om han levde i Katthult för hundra år sedan.

    /Språkliberal

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast ord som provajda och kontent är inte nya ord i svenskan utan gamla ord i engelskan. Vi har redan tillhandahålla och innehåll, så de tillför ingenting. Särskrivning är ett annat fenomen som inte tillför någonting mer än att en text blir svårare att läsa och ibland dubbeltydig. Att skriva "Dem kommer" tillför inte heller något annat än irritation.

      Jag är den första att stå upp för utveckling av språket, men det vi ser nu är väl snarast avveckling.

      Radera
    2. Min dotter berättade att en av hennes lärare hade skrivit "Vart bor dem?"... Visserligen inte svenskläraren men ändå. Ska man skratta eller gråta?

      Radera
    3. Man ska gråta! Och kanske kaskadspy lite :-(.

      Radera