torsdag 3 oktober 2019

Långsiktigt

Efter att ha tråkat Sparpodden en del tänkte jag marknadsföra veckans avsnitt som helt otippat inte alls handlade om pension och där man inte en enda gång lyckades få in det annars obligatoriska segmentet som går ut på att Donald Trump är en galen gubbe som sitter hela dagarna och irrationellt skriver tokiga grejer på Twitter. Oavsett om man är jätteintresserad av pension eller vad man tycker om Trump blir bägge rätt enformiga i längden.


Men den här gången intervjuade man istället Ulf Hedlundh på Svolder. Han hade mycket vettigt att säga, men det jag tänkte fokusera på är när de kom in på långsiktighet, som ju tycks vara ett nästan heligt budord för de flesta investerare. Ulf sa då följande:
Även om vi pratar långsiktighet så får det ju inte vara hur långt som helst och att skylla dåliga investeringar på att man är långsiktig, utan någonstans finns det ju här en förmåga att titta på det här också i ett medellångt perspektiv och fundera i de banorna. Ibland används ordet långsiktighet lite grann som en ursäkt för att man gjort en investering som inte är så bra.

Jag vet själv människor (”Ja, vänner till mig förresten...”) som köpt in sig i bolag, kanske lite spekulativt inför en rapport, och så har de tappat 10-20 procent nästan direkt och då sagt att det är en långsiktig investering. För det första vet ju jag att om de istället hade tjänat 10-20 procent hade de sålt direkt och lovordat sin egen trading. För det andra, även om de tänker vara långsiktiga är det inget skäl att börja med att gräva en grop.

Jag har inget emot långsiktighet, vare sig på eller utanför börsen, men det får aldrig vara ett svepskäl för att inte göra sin research och försöka optimera förutsättningarna. ”Det jämnar ut sig” är ett av de sämsta uttryck jag känner till för det stämmer nästan aldrig.

19 kommentarer:

  1. Många agerar på det här viset med investeringar som går åt fel håll, men säljer sina vinnare.

    Jag jobbar så här - köper i princip index (mer än 60 innehav) och säljer aldrig. Vissa går mot noll, andra går mot skyarna. Oavsett säljer jag inte. Det är lite som venture capital jobbar med startups. De investerar i kanske 60 stycken, och här går över 50% mot noll. Men de som lyckas, de räddar alltihop och lite till. För som bekant kan det bara gå ned 100%, men uppsidan är obegränsad.

    I varje fall, detta fungerar för mig. Som vanligt med investeringar är inget svart eller vitt. Du säger långsiktighet till varje pris fungerar inte. Det är sant. Det är också falskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nyfiken fråga: Har du "backtrejdat" och kollat om du inte hade tjänat mer genom att konsekvent sälja allt som gått ner 20 eller 30 procent? Varför jag frågar är för att jag alltid tyckt att taktiken "Jag säljer aldrig" känns så extrem.

      Radera
    2. Det är ingen dålig fråga, men följdfrågan är då - vad hade jag gjort med de likviderna? Skall jag i detta scenario sprida de över övriga innehav? Det blir en ganska komplicerad uträkning som jag inte vill göra (en anledning till min strategi är att det är så enkelt!).

      Överpresterar index (SIX30 Return) btw.


      P.S. Känner du till den där undersökningen där de kom fram till att de med bäst avkastning var de som var döda? :´-D

      Radera
    3. Eftersom du säger att du i princip köper index men slår det kan du väl utgå ifrån indexresultat på återstoden av de sålda innehaven. Men visst blir det komplicerat ändå.

      Radera
    4. Full disclosure: Min överavkastning beror på att jag ligger tungt i amerikanska innehav. Så jämförelsen haltar i ärlighetens namn. Men jag måste inte överprestera svenska index för att vara nöjd.

      Utgå från index på likviderna låter som en acceptabel premiss. Jag tänker ändå inte göra det ;-)

      Radera
    5. Har full förståelse för det, men det hade varit himla intressant. Ännu hellre en jämförelse om du sålt efter 10, 20, 30 och 40 procents nedgång för att se vilket som vore bäst.

      Radera
  2. Jag tänker att så länge jag lägger rubbet i självrengörande indexfonder frigör jag en del tid där jag slipper grotta i ovan/göra back trading etc. för att istället fokusera på att skära kostnader i vardagen (av typen se över avtal/baka egen ciabatta) vilket gör det möjligt för mig att antingen öka sparkvot (vilket är fiktion för närvarande då jag inte har någon inkomst att tala om) alt. fördröja slakt av pengamaskin vilket ju är en sorts inverterad investering det med då jag låter kkapitalet yngla av sig i fred.

    Och ja, det uttrycket Anonym PS:ar till 09:34 kommer från en undersökning av Fidelity 2014 där det korrekta svaret är att de som lyckats bäst var de som glömt bort sina konton och de som lyckats näst bäst var de döa.

    https://efficientbadass.blogspot.com/2018/07/doda-manniskor-basta-investerarna.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Indexfonder förenklar onekligen investeringsprocesserna, men även då tror jag att man kan låta långsiktighetsmantrat skymma möjligheten till bra beslut, om än i mindre omfattning.

      Så de döda är bara näst bäst alltså, efter de dementa.

      Radera
    2. Jag siktar på att bli både och.

      Radera
  3. Svolder ja. Välskött. Men är det bara jag som noterat att Ulf tycks sikta på att numera vara med ivartenda medialt hörn? Varför?
    Mvh investera-pengar.blogspot.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan inte svara på om du är den enda som noterat det, men jag hade i alla fall inte gjort det. Bara hört namnet tidigare, aldrig hört honom prata.

      Radera
    2. Han var ju med i senaste avsnittet av uppesittarkvällen i en väldigt lång intervju, tyvärr somnade jag...

      Radera
    3. Såg inte det, men om din kommentar ska ses som en recension kanske jag inte missade något ;-).

      Radera
  4. Svolder har ju rastat rejält sedan i juli. Tror det startade när någon kommenterat att kursen dragit iväg mera än substansvärdet och sedan började resan nedåt. Frågan är varför vill någon betala en premie för ett bolag med bara noterade innehav?

    Appropå hålla fast trots nedgång - låter lite som Telia-aktien, där långsiktigheten troligen aldrig kommer att löna sig. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just den frågeställningen pratar de en hel del om i intervjun.

      Ja, Telia var nog mångas första aktieaffär. Extra illa om man redan då får in tänket att aktieaffärer alltid kommer bli bra, på kort eller lång sikt.

      Radera
  5. Svårt att veta i efterhand om man ska lämna skutan eller sitta kvar. Det är t.ex. nog väldigt många som är duktigt back i HM som har valt att "sitta kvar". Jag själv ligger ca 25% back i Swedbank, som jag fortsatt tror på. Förhoppningsaktier som agerar i en nisch som är på väg bort, där tror jag man ska i alla fall vara försiktig, säger jag som äger både Altria och Exxon.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt klart lättare att vara långsiktig i branscher och företag man tror ska finnas långsiktigt.

      Radera
  6. Svar
    1. Mina kunskaper sträcker sig i stort sett inte längre än till det här programmet, men det verkar så.

      Radera