lördag 12 juni 2021

Mångfald ger kassaklirr?

Det påstås då och då att mångfald på arbetsplatser är en styrka som ger ekonomisk vinning, och när man talar om mångfald menar man inte människor med olika kompetenser utan alltid spridning i etniskt ursprung.

När jag duckduckgoar formuleringen ”Mångfalden bland våra medarbetare” får jag på första sidan upp länkar till SSAB, Attendo, Lenovo, Linde Healthcare, Nibe, Radisson Hotel och HSB som alla talar stolt om att de anställer personal av olika raser. En del av dem kanske gör det också.


Dagens Nyheter – oj, vad blandat...

Jag lägger mig inte i vilka de anställer, men jag är nyfiken på om det finns fakta bakom påståendena om att det lönar sig, annat än att det möjligen ger godhetspoäng eller statliga bidrag att anställa invandrare i så kallade instegsjobb.

I mitt sökande hittar jag det nystartade företaget Includer vars affärsidé är att åka runt hos främst myndigheter, fackförbund och politiska partier och berätta om förträffligheten med mångfald. De fastslår: ”Företag som arbetar framgångsrikt med mångfald och inkludering har oftare högre ekonomisk avkastning.

Men inte heller på företaget vars hela existens bygger på att detta ska tas som sanning hittar jag något som styrker påståendena. VD:n, ”mångfalds- och inkluderingskonsulten” (jag hittar inte på detta) Matilda Bergkvist är universitetsutbildad inom genusvetenskap och diskrimineringsrätt. Och ja, hon är miljöpartist, och precis som alla politiker dålig på att leva som hon lär eftersom samtliga styrelseledamöter och anställda på Includer är vad Zara Larsson skulle kalla ”white as fuck”.

På min senaste fasta anställning hade kanske en tredjedel av personalstyrkan finskt ursprung. Jag vet inte om företaget gick bättre för det. Fast finländare är kanske inte tillräckligt mångfaldiga, vad vet jag.

Jag vet verkligen inte, det är därför jag frågar. Det skulle förvåna mig om ett svenskt företag med företrädesvis svenska intressenter skulle tjäna pengar på etnisk mångfald. Hudfärger i sig ger knappast pengar, inte språkförbistringar heller. Och om så vore borde ju de som hävdar att mångfald ger pengar styrka sina påståenden med fakta.

För det här borde vara lätt att räkna på för den som har tid och lust. Ett diagram där en axel representerar utomeuropeisk procent och en som visar vinst i kronor per anställd. Var finns det diagrammet? Det enda jag ser är en floskelmätare som slår i taket.

46 kommentarer:

  1. Det är anti-rasistiskt att vara rasistisk. Att sortera enligt hudfärg, "etnicitet" som det heter på PK-språk, är det nya svarta.

    Att behandla människor olika, det är rättvisa. Det är solidaritet. Det är jämlikhet.

    Hmm, påminner om en bok som sägs ha med 80-talet att göra. Eller om det var om någon bondgård där det var mycket svin (eller måhända getter, beroende på utgivningsland?).

    Verkligheten slår alltid dikten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir så rörigt när handlingar ska bedömas beroende på vem som utför dem. Sen kan jag tänka att det är svårt att vara antirasist utan att se till raser, men de där som berättar att de gått och räknat personer en hel dag kan inte må bra.

      Det var så länge sedan jag läste Orwell att jag tänkt läsa om bägge de där böckerna, men det tycks aldrig bli tid.

      Radera
    2. Insikten fanns redan 1983 på "dåren e lös" ;-)

      https://www.youtube.com/watch?v=m24BWpEHvSw

      Radera
    3. Trodde aldrig att Eddie Meduza skulle plockas fram som politiskt argument :)

      Radera
  2. Tyvärr är det som så att det blir allt mer vanligt att bolag lägger resurser på "mångfaldsarbete". Ofta har det en lite frikyrklig anda, man får absolut inte ifrågasätta utan att stämplas. Alla ska med.
    Det har med byråkratin och storleken att göra, med ledningsgrupper högt upp som tappat fortfästet. Kanske har de mycket dåligt samvete för att de själva vältrar sig i sina mångmiljonlöner medans andra inte gör det? För något är fel.
    Det är sällan man ser detta på företag med riktiga entreprenörer. Där finns inte den tiden och resurserna.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte utan att jag tänker att det finns en massa HR-folk med för mycket ledig tid.

      Radera
  3. "Att rekrytera efter kompetens ger mångfald, att rekrytera för mångfald ger enfald" brukar man se ibland.

    Att rekrytera människor främst efter egenskaper som inte har något med jobbet att göra verkar ganska korkat, så jag kan tänka mig att det ligger något i det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har jag aldrig sett, men det låter sunt.

      Radera
  4. Fokusera på en skola som ger alla samma möjligheter. Spola ner allt som har med kvotering i toan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland verkar kvotering vara det enda som spelar roll, att "rätt" människor utbildar sig. Till vad och om det finns behov där är inte så noga. Det får man lösa med annan kvotering.

      Radera
    2. Visst skolan ska ha relevanta utbildningar sett till samhällets behov.

      Radera
    3. Delvis ett annat problem, men absolut. Det är vansinnigt att utbilda en massa människor till ett yrke utan arbetstillfällen.

      Radera
  5. Okej mångfald vill PK folket ha. Börja med att skattefinansiera pizzerior vars ägare har ljus hy. Fortsätt med lite mångfalds kvotering i USA s basketlandslag. Avsluta med att stödja mångfald inom amerikansk hip hop. Varsågod. En perfekt storm

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att du har en annan definition av mångfald än exempelvis Miljöpartiet :)

      Radera
  6. Av de forskningsartiklar jag hittar (som faktiskt har en ok metod och inte är publicerade i ngn skitjournal) så visar man på ingen effekt alls i USA (se t.ex., doi:10.1111/j.1467-8683.2010.00809.x). Det finns inte heller några goda teoretiska argument för varför kön och etnicitet skulle spela roll.

    Det finns även en metaanalys i AMJ (topprankad journal) om just kvinnor och performance. Resultaten finner en ökad finansiell prestanda men betonar samtidigt att det troligtvis INTE har att göra med jämställdhetsinitiativ att göra.

    Hela argumentet om att de ska spela roll är udda. Om nu män och kvinnor faktiskt är lika, då borde det väl knappast spela roll? Om de inte är lika, då kommer det uppstå en marknadsdynamik precis som i alla andra fall där företag har olika resursbaser; mao det spelar roll för vissa och under olika perioder. Just det senare är t.ex. vad AMJ artikeln föreslår som förklaring. Dvs att högre andel kvinnor ger bättre prestanda i industrier där risk aversion är viktigt. Studien är också tydlig med att man inte har en aning om kvinnor i styrelsen bidrar till andra performance variabler som growth eller operational performance.

    I princip har vi INGET som helst bevis för att etnicitet eller kön skulle spela roll. Vi vet inte hur, om, och när det skulle spela roll. Men det skiter ju mångfalds och inkluderingskonsulter i ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glömde källan till AMJ: Post, C., & Byron, K. (2015). Women on boards and firm financial performance: A meta-analysis. Academy of management Journal, 58(5), 1546-1571.

      Notera att detta enbart gäller för boards.

      Radera
    2. Intressant! Tror inte att jag är tillräckligt engagerad för att läsa en lång studie, men finns den att läsa i sin helhet någonstans? Jag försökte hitta den nu, men utan resultat.

      "Om de inte är lika, då kommer det uppstå en marknadsdynamik precis som i alla andra fall där företag har olika resursbaser; mao det spelar roll för vissa och under olika perioder."

      Vad jag tror du försöker säga är att marknadskrafterna kommer att fixa detta själva om det finns fördelar, för ingen kommer att driva ett företag med sämre än bästa tänkbara bemanning om det finns en möjlighet till det.

      Radera
    3. Ett argument är att marknaden själv fixar det då företag som systematiskt anskaffar en sämre resursbas kommer prestera sämre. Men det är en lite för enkel syn i min mening. Ett sådant perspektiv tar inte hänsyn till hur ett företag kan aktivt påverka sin miljö för att kompensera för en sämre resursbas. Det är mer denna senare förmåga att påverka jag syftar till. Differenser i resursbaser kommer leda till att företag försöker manipulera miljön till sin fördel. Det uppstår en dynamik. Miljön ändras och andra försöker påverka miljön till deras fördel. Mao allt annat lika så kommer två företag där HR poolen är olika leda till en dynamik på marknaden där under perioder det ena företagets resursbas gynnas och under perioder det andra (förutsatt att ingen går i konkurs). Denna dynamik är i princip vad AMJ artikeln pratar om. Att det finns skillnader kvinnor och män emellan och att dessa skillnader gynnar företaget på vissa sätt under vissa perioder men kan vara till nackdel under andra.

      Varför jag gillar forskning som publiceras i artiklar som AMJ är att de går bortom statistik (vilket lätt blir skit när ämnen är så politiskt laddade) och kräver att kausala samband kartläggs. För att förstå varför detta är viktigt kan jag nämna en annan svensk studie jag läste. Man valde ut bolag som var mer "jämlika" och visade att de var mer radikalt innovativa än andra. Metoden var själuppskattad innovativitet. Suck ... majoriteten av bolag oavsett komposition uppskattar sig själva vara mer innovativa än snittet. Man gjorde ingen jämförelse med icke jämlika bolag heller. Mao skitstudie. Bra studier inom området är lika sällsynta som underlag för att jämlikhet skulle spela roll.

      Radera
  7. Det finns flera böcker som tar upp problemen med samhällets inriktning på mångfald istället för kompetens. En bok som jag tycker är läsvärd är "Den besvärliga mångfalden" av Qaisar Mahmood. mvh Kenneth

    SvaraRadera
  8. Det låter lite som om invandrare tar svenskarnas jobb om dom blir anställda och blir dom inte anställda så vill dom enbart gå på bidrag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sverige har ju specialiserat sig på att enbart ta in de som är antingen kriminella och/eller arbetsskygga. Det syns i såväl arbetslöshetssiffror på 90 procent i gruppen samt i statsbidrag och skatter.

      Radera
    2. Att invandrarna tar svenskarnas jobb var inte precis igår man hörde. Nu är väl snarare problemet att någonstans mellan en halv och en miljon invandrare är så långt ifrån arbetsmarknaden att det verkar vara just bara "instegsjobb" eller andra hittepå-reformer som kan få bort dem från statistiken.

      Radera
    3. "Det låter lite" - vad betyder det egentligen i klartext?

      Radera
    4. Var det en retorisk fråga?

      Radera
  9. Det finns bara en ras. Rasbegreppet är en återvändsgränd. Varierad etnicitet och jämlikhet är begrepp som skulle kunna bredda talangpoolen. Beroende på bransch och marknad kan en bred representation vara bra/viktig/nödvändig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ras, etnicitet, ursprung... Kalla det vad du vill.

      Och som sagt: "Jag vet verkligen inte, det är därför jag frågar. Det skulle förvåna mig om ett svenskt företag med företrädesvis svenska intressenter skulle tjäna pengar på etnisk mångfald. Hudfärger i sig ger knappast pengar, inte språkförbistringar heller. Och om så vore borde ju de som hävdar att mångfald ger pengar styrka sina påståenden med fakta."

      Radera
    2. Vilket företag är svenskt med svenska intressenter..? Alla företag vill väl ha maximal marknad/kundkrets. Du/jag har svenska erfarenheter, de har ett värde. Samtidigt finns det andra med andra erfarenheter. Dessa kan vara värdefulla.

      Radera
    3. Med "svenskt företag med företrädesvis svenska intressenter" menar jag såklart företag registrerat i Sverige som har merparten av sina leverantörer och sin kundkrets i Sverige. Nu känns det som att du letar fel.

      Som sagt, jag tror säkert att det är värdefullt med medarbetare med olika erfarenheter. Vad jag efterfrågade var faktauppgifter som visar att det lönar sig att aktivt eftersträva etnisk mångfald. Och det gör jag fortfarande.

      Radera
    4. https://www.mckinsey.com/business-functions/organization/our-insights/is-there-a-payoff-from-top-team-diversity

      https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2212567114001786 med sammanfattningen:
      kforce diversity means similarities and differences among employees in terms of age, cultural background, physical abilities and disabilities, race, religion, gender, and sexual orientation. No two humans are alike. People are different in not only gender, culture, race, social and psychological characteristics but also in their perspectives and prejudices. Society had discriminated on these aspects for centuries. Diversity makes the work force heterogeneous. In current scenario, employing diversified workforce is a necessity for every organization but to manage such diversified workforce is also a big challenge for management. This paper critically analyses the workforce diversity and its impact on productivity of an organization. The researcher after examining the literature and various research papers, concluded that workforce diversity is strength for any organization but people still stick to their views related to caste, religion etc and so consider diversity as a problem but if managed properly, can increase the productivity.

      Radera
    5. Tack för länkarna, men jag fastnar redan på första två meningarna i sammanfattningen. 1: "Workforce diversity means similarities and differences among employees in terms of age, cultural background, physical abilities and disabilities, race, religion, gender, and sexual orientation."

      Det där var ett tiotal olika kriterier, så då gör de (medvetet eller omedvetet) det helt omöjligt för sig själva att ge mig och andra svaret på frågan jag ställde. Fast å andra sidan, 2:

      "No two humans are alike."

      Ja, men då så! Då är alla företag med mer än en anställd perfekt diversifierade, så då slipper vi lägga mer energi och skattepengar på det :)

      Radera
    6. Jag tycker "No two humans are alike." är en utmärkt utgångspunkt. Vart sedan arbetet tar vägen blir intressant att följa. Att koncentrera sig på olikheter tror jag är kontraproduktivt samtidigt som många särgrupper kämpar för att få synas. Kanske kan det leda till en utveckling, en förbättring av något som faktiskt inte fungerade tidigare.

      Radera
    7. Jag tycker att "no two humans are alike" är en utmärkt utgångspunkt för att låta bli att leta efter nya grupper att få representerade och istället välja bästa man eller kvinna för varje enskilt jobb. Alltså ungefär motsatsen mot vad man gör nu.

      Radera
    8. Hamburgerkedjan MAX brukar anställa personer med en funktionsnedsättning. Det finns säkert personer som skulle göra det jobbet lika bra eller bättre. Det är bra att ge personer som står långt ifrån arbetsmarknaden en chans till arbete tycker jag.

      Radera
    9. Det ser jag en poäng i.

      Radera
    10. Den McKinsey studien är vilseledande. Likaså är artikeln länkad. Den förstnämnda kartlägger inte kausalitet; den andra sammanfattar bara vad andra har spekulerat om.

      Radera
  10. Sparo, ännu ett ypperligt inlägg! Du är på G man. Jaja, skämtar lit emen ändå...

    Självklart kan ingen redovisa någon som helst vinst. Allt är bara det vanliga bullshitet och tramsandet som allt alla corporate håller på med och cheferna får bonus så då är det väl ändå bra eller?!...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Tycker väl inte att det är ett av mina bättre inlägg, men ämnet intresserar mig. Det där att något sägs tillräckligt många gånger för att bli en slags sanning.

      Radera
    2. Nej håller med men ändå är inlägget så klockrent i dagens dumsnutstidsanda!!! Well done!

      Radera
    3. Dumsnutstidsanda borde in i nästa års nyordslista :)

      Radera
  11. Det finns relevant statistik. Tyvärr har jag glömt vem som levererade den. Men ganska nyligen 2020-2021 var det någon svensk modig företagsledare som fullständigt sågade allt trams om mångfald och kvotering. Det som faktiskt ger bättre avkastning och utveckling var inte helt oväntat bolag där företagsledning och styrelse äger större poster privat. Om det finns en blandning av kön, hudfärg, vikt, hårfärg, ålder, ursprung, politiska åsikter m.m. spelar ingen roll för företagets utveckling. Endast om man anställer efter kompetens och duglighet där man sedan tar en stor ekonomisk risk/chans.
    Har letat men hittar tyvärr inte artikeln.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Synd att du inte hittar den för jag är intresserad av fakta och statistik åt vilket håll den än pekar. Det blir så tröttsamt när det slängs med floskler utan facit.

      Att företagsledningar med "skin in the game" är mer framgångsrika har jag absolut sett statistik på, och upplevt i min egen börshandel. Pilotskolan ftw!

      Radera
  12. ”Hen” kanske tror man får samma effekt som den biologiska mångfalden i naturen ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaja, mångfald som mångfald ;-)

      Radera
  13. Jag sökte till polisutbildningen för ett decennium sedan. Då fick "ingen" som misslyckats med ett av polisens lämplighetstest göra om testet förrän efter två år. Fast regeln gällde inte om du hade utländsk bakgrund för då kunde du få göra om testet efter ett halvår.

    SvaraRadera