Jag har bott i både hyresrätt och
bostadsrätt. Det som stört mig mest är inte grannar som spelar hög
musik, säger ”HEJDÅ!!!” med Börspodden-volym i trapphuset
eller breder ut sina saker i gemensamma utrymmen, även om allt det
är väldigt irriterande. Istället är det onödig service som retat
mig.
I mitt förra boende, en större
bostadsrättsförening, hade vi trappstädning av ett städbolag två
gånger i veckan året runt. Den här tiden på året fyller det
åtminstone något syfte, men på våren och sommaren hade nog räckt med två gånger i månaden. Oftast var enda
tecknet på att städarna varit där då att det var blött på golvet en
stund.
Vidare hade vi en heltidsanställd
trädgårdsmästare. Visst kan det vara trevligt med påskliljor som
blommar några veckor istället för mer lättskötta växter som i
stort sett sköter sig själva, men för mig var det knappast värt
priset. Jag skulle kunna fortsätta att rabbla onödigheter, men jag
tror att ni fattar.
Varje år fick vi möjlighet att skriva
en boendeenkät där vi kunde lista sånt vi tyckte var bra
respektive dåligt, och jag föreslog varje år mindre städning,
mindre trädgårdsmästrande, mindre skriftlig info och mindre av
allt annat jag inte behövde.
Det blev inget av det. Gissningsvis för att få av mina grannar kopplade sambandet mellan mycket service och hög avgift. Men kanske skulle jag ha lättare att anpassa mig till höghusboende nu. I Vellingebostäder sänker man inomhustemperaturen från 21till 20 grader, vilket såklart är fullt tillräckligt. Som den första mannen i reportaget säger:
”Vi behöver inte sitta hemma på vintern med shorts och T-shirt.”
För det hänger ju ihop (säger jag
sittandes vid min dator klädd i dubbla tröjor, långkalsonger,
tofflor och mössa). Bekvämlighet har ett pris, högre värme = högre kostnader. Vellingebostäder har runt tusen bostäder, 60
kommersiella lokaler och räknar med att få betala uppemot 25
miljoner i gas nästa år. Man behöver inte vara mattegeni för att
räkna ut att den där graden gör skillnad i plånboken.
”Här ska sparas!”
Sedan är ju frågan om det nya överskottet hamnar i hyresgästernas eller i det kommunala bolagets plånbok. Gissningsvis merparten i den sistnämnda, vilket ändå är mitt främsta argument för att inte bo i hyresrätt. Men trivs man med friheten att bara kunna lyfta luren när kranen droppar eller frysen tröttnat får man räkna på vad den lyxen är värd. För som sagt, allt kostar.
Jag fick min arliga avräkning för värme häromdagen, och jag hade mindre än hälften av kostnaden (och förbrukning) jämfört med lägenheten under mig, som är utformad likadant med samma yta.
SvaraRaderaNu har jag turen att bo i ett varmare land, sa ännu är innetemperaturen mellan 21-22° utan att värmen är pa, trots att balkongdörren star öppen en stor del av dagen.
Men ända, jag förstar inte varför grannarna "eldar pa" sa mycket onödig värme. Jag haller 19° inomhus tre manader under vintern, det räcker gott.
Annika
Kan det vara luftkonditionering som får deras räkning att dra iväg?
RaderaNix, jag har faktiskt kollat, men det skulle bli tokdyrt att installera i vart hus. Vi har en sorts luftkonditionering, där luften cirkulerar men inte med kyla eller värme.
RaderaJag tror att de har pa värmen och en balkongdörr öppen sa att värmen strävar efter att halla rätt temperatur. Sa var det för mig de första aren innan jag lärde mig.
Vi har golvvärme som enda källa, jordvärme eller bergvärme, vilket det nu är. Har borrats sisadär en 170 meter ner i marken och haller 12° när den kommer till ytan, därefter värmepump.
Annika
Så kan det vara. Vad säger de själva då, är det värt det?
RaderaHögutbildade, bra jobb, hyfsad inkomst (väldigt hög med skandinaviska matt mätt), rika föräldrar. Har inte fragat än men ska ta upp det pa arsmötet i bostadsrättsföreningen om nagra veckor.
RaderaAnnika (nästan en miljömupp :) )
Ja, man blir ju nyfiken. Det är som när jag träffar norrmän som INTE letar billig bensin/diesel. Jag fattar att de har råd, men det är ju inte så att dyra drivmedel är bättre än billiga så det är ju bara pengar i sjön, eller för kråkorna i dina grannars fall.
RaderaDet är inte alla som vill tokbelåna sig för att kunna köpa en bostadsrätt som sedan banken äger. Det går utmärkt bra att använda de pengar man har till andra lönsamma investeringar, om man istället väljer en hyresrätt.
SvaraRaderaJag gjorde bägge, dvs slapp tokbelåna mig. Men då köpte jag en bostadsrätt i mycket dåligt skick.
RaderaFast hyresrätt är ju det absolut (efter hotell då) dyraste sättet att bo på.
RaderaMia, säg det till de som måste sälja sin bostadsrätt med förlust (eller får gå ner i livsstandard riktigt rejält) nu när inflationen, räntorna och föreningens avgifter stiger till himlen som en rymdraket.
RaderaMan slipper punga ut med stora summor från start i hyresrätt (förutom i områden där man måste köpa svartkontrakt), men visst är det dyrare per månad.
RaderaJag betalade drygt 7 000 kronor i månaden för en bostadsrättstvåa söder om Stockholm city (lån + avgift) för ett par år sedan. Nu bor jag i en motsvarande hyresrätt för drygt 5 000 kronor, och kan investera skillnaden i säkrare tillgångar med högre avkastning. Men det kanske bara är jag.
RaderaOm det bara är du vet jag inte, men jag tror att det är ovanligt. Nu hade jag i och för sig inte lån när jag bodde i bostadsrätt och det är väl också rätt ovanligt, men en motsvarande hyresrätt hade nog kostat mig tre gånger så mycket per månad.
Radera"och kan investera skillnaden i säkrare tillgångar med högre avkastning."
RaderaJag hoppas inte att du tror att aktier är säkrare tillgångar än en bostadsrättstvåa i Stockholm.
God poäng!
RaderaAktier är en betydligt säkrare tillgång än en bostadsrätt i Stockolm så tillvida att riskspridning är enormt mycket lättare med aktier.
RaderaFör övrigt undrar jag hur det går ihop att hyresrätter, åtminstone vissa, är en dyr boendeform *och* ligger långt under marknadspris. Misstänker att den kalkylen bygger på att man sätter en hög sannolikhet för en prisstigning och värderar lånerisk och alternativkostnad lågt
Ja, riskspridning är alltid viktig. Jag tolkade kommentaren från Anonym 19/10 20.04 som att han/hon menade en enskild aktie vs en enskild bostadsrätt.
Radera"Aktier är en betydligt säkrare tillgång än en bostadsrätt i Stockolm så tillvida att riskspridning är enormt mycket lättare med aktier."
RaderaJag menade aktiemarknaden. Enskilda aktier är rena rama lotteriet och inte jämförbart med en bostadsrättstvåa i Stochholm sett till risknivå. Även om man talar om aktiemarknaden som helhet så är det inte säkert att den är säkrare än en bostadsrättstvåa i Stockholm. Man kommer inte ifrån den höga marknadsrisken i aktiemarknaden oavsett antal aktier. Riskspridningen tar bara bort typ bolags- och branschrisk. Risken i marknaden finns kvar. Den har alla som äger indexaktiefonder upplevt hittills i år när Stockholmsbörsen har gått ner 30 %. Att börsen skulle ge högre avkastning i längden är ett rimligt antagande men det är långt ifrån hugget i sten. Stockholmsbörsen har gett i princip 0 % avkastning under långa perioder.
https://www.aktiefokus.se/2011/08/inflationsjusterad-historisk-avkastning-fran-manadssparande-1919-2009/
Satsar du på dollarnoterade tillgångar så får du valutarisk ovanpå börsrisk också. Det skulle inte jag kalla säkrare tillgångar.
På sistone (vår livstid) gissar jag att en Stockholms-brf slagit de flesta index, men ett stort problem med bostäder är att de är svårare att avyttra den dag man inte tror på investeringen. Särskilt om man bor i den.
RaderaAtt man bor i bostadsrättstvåan och att den är svår att avyttra både sänker och höjer risken. Att bostäder är svåra att avyttra är en delförklaring till att många har tjänat på att äga en bostad. Det är ofta just det långsiktiga ägandet som medfört att bostäder har blivit goda investeringar. Dessutom finns det ett värde i sig i att kunna bo i bostadsrättstvåan. Man kan inte bo på fondbolagets kontor eller i Volvos fabrik. Hur räknar man med det i riskkalkylen? Det är svårt att jämföra en bostadsrättstvåa i Stockholm med aktiemarknaden. Jag menar bara att det inte är självklart att aktiemarknaden är en säkrare och ger högre avkastning än en bostadsrättstvåa i Stockholm. Det är mer komplicerat än så att sälja en bostadsrättstvåa i Stockholm och sätta pengarna i aktiemarknaden om man vill få "säkrare och högre avkastning".
Radera"På sistone (vår livstid) gissar jag att en Stockholms-brf slagit de flesta index, men ett stort problem med bostäder är att de är svårare att avyttra den dag man inte tror på investeringen."
RaderaJa i alla fall om man ser till att många som investerar i Stockholms-brf gör det med stor hävstång (belåning). Hävstången måste man såklart ta med i riskkalkylen. Det enda vi med säkerhet kan säga det är att det knappast är tal om några gratisluncher oavsett om vi talar om aktier eller bostadsrättstvåor i Stockholm.
"Man kan inte bo på fondbolagets kontor eller i Volvos fabrik. Hur räknar man med det i riskkalkylen?"
RaderaJag menar att om man ska räkna på det så får man räkna på sannolikheten att det införs marknadshyror i Sverige de kommande 20 åren. På motsvarande sätt får man se till den psykologiska risken att en enskild investerare spelar bort sina pengar på börsen istället för att vara långsiktig i en bostad som är svår att avyttra. Det är ingen lätt uppgift att räkna på sådana risker. Jag vill bara ha sagt att det inte är så enkelt att aktiemarknaden är en "säkrare tillgång" som ger "högre avkastning" än en bostadsrättstvåa i Stockholm. Det rätta svaret är nog: Det beror på hur man räknar.
FYI: De tre senaste anonyma kommentarerna skrevs av samma Anonym som skrev kommentaren den 21 oktober 2022 11:48.
RaderaGratisluncher är ovanliga, det finns alltid en risk, vare sig man investerar i det ena eller det andra.
RaderaEn aspekt av boendet är storleken. Ju större yta på hus och lägenheter, desto dyrare är de - både inköpspris och driftskostnad/hyra. Vi köpte ett relativt litet hus av dem som fanns på marknaden för att slippa mer utrymme än nödvändigt att städa och hålla uppvärmt. Små bostäder är också billigare att tex renovera då det går åt mindre med färg, tapeter och annan materiel.
SvaraRaderaJa, jag tyckte min förra bostadsrätt var onödigt stor. Tyvärr gick jag sedan och köpte mig ett hysteriskt stort hus :(
RaderaDet är inte bara fördelar med att bo smått, man får exempelvis inte plats med så mycket prylar och lite mer svängrum hade varit skönt ibland.
RaderaJa, jag ville ha en stor lada, och utbudet av pyttesmå hus med tillhörande stora lador var begränsat.
RaderaJo, men nu räknar man ju inte på varken det dyraste eller det billigaste utan på genomsnittet. Det finns de som får betalt av föreningen bara för att de köpt en lägenhet där då de har höga hyresintäkter, men de räknas ju såklart inte heller med. I hyresrätt stiger kostnaden varje (jo, jag vet att undantag finns) år, medans den i amorterad bostadsrätt sjunker.
SvaraRaderaJa, åtminstone är ju tanken att man ska betala/spara till sig själv i en bostadsrätt medan en hyresrätt bara fortsätter att kosta.
RaderaEn kompis berättade att hennes kollegor hade sagt att "Ja, det är klart det är mysigt med ljus, eld, sockor och en filt, men man vill ju inte BEHÖVA använda det." Så det som anses vara lite höstlyx (för det är ju få som inte avundas mina instabilder på ljus, stickat och en brasa) är alltså bara något man kan tänka sig att utföra ibland. Sen vill man ju kunna gå i kortärmat all annan tid man inte myser.
SvaraRaderaFörstår inte det där resonemanget, men jag har väl roligare saker att lägga mina pengar på än elräkningar..
Jag kan till viss del förstå det. Visst vore det skönt att kunna gå i T-shirt ibland, och visst var det kallt när jag klev upp i morse och hade +12 i sovrummet.
RaderaMen samtidigt ser jag det som större lyx att inte få elräkningar som ger ont i magen än möjligheten att gå halvnaken på vintern.