fredag 21 oktober 2022

Ny kamin

I köket har jag haft en gammal kamin, en Jøtul 602. De finns i en nyproduktion, men jag hade en äldre. Ovanpå den har jag haft en stor kastrull och på så vis haft varmt vatten till disk, förutom att vatten kapslar in och behåller värme effektivt. Trevlig och snygg kamin på alla sätt och vis. Bara ett problem – den värmer inte.

Helt värdelös var den inte, men man behövde elda åtskilliga timmar och skyffla in klabbe på klabbe på klabbe. När det var som kallast i vintras gick det inte att hålla en dräglig temperatur i köket, och att värmen skulle räcka till fler rum var bara att glömma.

Nu har jag vidtagit några åtgärder för en varmare vinter och en av dem är att byta ut kaminen. Det blev faktiskt en svensk Contura som fick ersätta min norska Jøtul. Inte en helt rättvis jämförelse, Conturan är renbrännande med mycket hög verkningsgrad och kostade därefter.


Skiftbyte i värmefabriken.

Men jag hade tur. Grannens son hade köpt två, men under tiden han renoverade kom han på att han bara skulle använda den ena. Så jag fick den för halva priset, 10000 kr. Dessutom lyckades jag få grannen att installera den och ”flytta” hålet i väggen.

Fast utöver det gick det åt några rör som kostade mig 2096 kr. Och så ville jag gärna ha en kokplatta även på denna, och den kostade mig 644 kr till. Och så krävdes en ny plåt på golvet. För den gav jag 400 kr, som jag tycker var snorbilligt med tanke på hur metallpriserna rört sig på sistone.

Så den färdiga produkten kostade mig 13140 kr, fast jag lyckades sälja Jøtulen för 3000 kr, så man kan ju säga att slutsumman blev 10140 kr. Det får man mycket el för, men med tanke på hur effektiv Conturan är känner jag mig väldigt nöjd med bytet. Enda kruxet nu är att övervåningens kamin, som jag tidigare kände mig mycket nöjd med, är klen i jämförelse. Aldrig får man vara riktigt glad, och är man det så regnar det...

32 kommentarer:

  1. Jag har en exakt likadan Jøtul och älskar den. Men jag förstår problemet. Att ladda in vedklabbar i sin Jøtul ger väldigt dålig värme. Men stoppar jag in pinnved får jag upp värmen till närapå outhärdliga temperaturer blixtsnabbt. I kombination med en kaminfläkt så funkar den toppen hos mig. Men så har jag en väldigt liten stuga. Och även en öppen rörspis som håller värmen betydligt bättre. Men för att värma upp stugan snabbt när jag kommer ut på fredagskvällen är Jøtulen perfekt.
    Fast jag tror att Conturan var ett bra köp. Kommer säkert att skaffa något liknande när jag kört slut på den lille norske.
    DDT

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant att höra! Jag har fortfarande två sådana där Jøtul-kaminer, men i rum jag nästan aldrig eldar i. Och jag förstår att de är användbara för man får ju betalt för dem.

      Radera
    2. Du får se till skaffa dig billig ved (läs gratis..). Du verkar ju ha näsa för det så du kanske kan hitta någon som vill ha hjälp röja/gallra. Där du som betalning kan få ta hem det som röjs/gallras. Tänker mig träd med diameter på 10 till 20 cm i diameter. Då är det relativt lätt hanterligt, både att fälla och få hem från skogen samt att kapa och klyva. Går ju köra i vanlig personbil om man orkar krångla lite, fälla säten och lägga ut en filt eller två samt kanske kapa det relativt kort.

      Själv har jag ett litet eget skifte och fäller med motorsåg och kapar med kap eller motorsåg (beror på diameter), sen klyver jag med yxa. Lite jobb är det men tror det är bra för allmän fysiken, så lite två flugor i en smäll.

      Min tänkta poäng var att om du har billig ved så kan man ju elda på lite extra ibland för att värma hela kåken. Typ elda i samtliga kaminer tills hela huset är 20+ grader.

      Radera
    3. Jag hoppas på det, men hittade ändå rekordbillig ved i somras. Hade gärna tagit emot gratis och huggit själv, men hittills har jag inte fått möjligheten.

      Radera
    4. Om inte annat så brukar det gå köpa okapad och oklyven. Du får fråga grannbonden om han behöver hjälpa röja efter kanterna på sina åkrar/betesmarker.

      Radera
    5. Problemet är att de både röjer och säljer ved själva.

      Radera
    6. Då är det svårt, tror annars det är ganska vanligt att de inte riktigt hinner med det. Men Norge har väl betydligt fler småskaliga jordbruk än vad vi har i Sverige.

      Radera
    7. Ja, det tror jag. Tror annars (både här och där) att bästa chansen är hos statliga skogsägare som röjer ledningsgator. Men jag betalade 420 kr/m3 för färdigkluven, bra blandved. Visst, mina 15 kvm kostade mer än 6000 kr, men då slipper jag också mycket jobb.

      Radera
  2. Men på övervåningen har du väl bara sovrum, antar jag. Behöver ju inte vara så varmt där? Dessutom stiger ju värmen från din nya kamin upp och hjälper till lite.

    SvaraRadera
    Svar
    1. På övervåningen har jag husets enda badrum (annars hade jag övervägt att försöka stänga av hela våningsplanet på vintern) och sovrummet som jag också använder som arbetsrum och därför ofta tillbringar 20+ timmar per dag i.

      Den nya kaminen är på andra sidan av huset, två rum och nästan tio meter från trappan, så från den läcker nog ingen värme om jag inte eldar mycket och länge i den. Är det någonstans jag inte behöver så varmt är det i köket, jag behöver inte ha så varmt när jag lagar mat och sedan kan jag gå upp igen. Men förra vintern var det ibland svårt att få upp det till tvåsiffrigt trots att jag använde en luftvärmepump också.

      Radera
  3. Förutom att du fick en effektivare kamin så tycker jag också det är fint med glasluckor så man kan se lågorna. Jag läste förresten i en reklamtidning att kaminbutikerna i Västerås nästan har sålt slut på vedkaminer och det är flera månader lång väntetid på nya från leverantörerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dels är det fint, dels är det ganska praktiskt för att utan att öppna den se om man behöver lägga in mer ved. Att den har glas på kortsidorna också var nästan överkurs, men jag ser det som att jag fick det på köpet.

      Både vedpanne- och solcellsleverantörer lär ha bråda dagar.

      Radera
    2. Kom att tänka på ett tips som jag råkade höra, som verkligen funkar bra. Kaminens glas görs rent enklast genom att ta en blöt tygtrasa och doppa den i aska. Gnugga glaset med askan på trasan. Detta funkar bättre än något rengöringsmedel jag provade. Det går också bra med hushållspapper istället för tygtrasa.

      Radera
    3. Det ska jag testa för jag märkte att det var baksidan med glas.

      Radera
  4. Det är skillnad på kamin och kamin men det känner du kanske till.
    https://www.youtube.com/watch?v=O3RpFZaXZ-w&t=444s

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Inte en helt rättvis jämförelse, Conturan är renbrännande med mycket hög verkningsgrad och kostade därefter."

      Det gjorde du ja. Hela Anders youtubevideo är intressant. Tidigare i videon berättar han om torkning av veden också.

      Radera
    2. Jodå, jag hade faktiskt redan sett den där.

      Radera
  5. Många med kamin använder tydligen en kaminfläkt, en sådan man ställer ovanpå och som går automatiskt (dvs utan någon strömanslutning), tex din bloggranne cornucopia, och som fläktar ut värme.
    Ser att den finns en ovnsvift (norska språket är bra gulligt) på Biltema i Norge
    www.biltema.no/hjem/innredning/peistilbehor/ovnsvifte-2000041901

    Kanske värt att prova?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har tänkt tanken, det verkar smidigt, men alla jag pratat med som har en sådan säger att de är dåliga. Så istället har jag använt eldrivna fläktar vid sidan av.

      Radera
    2. I el-u-landet Sverige med sina många och återkommande elavbrott är nog tanken att man vill att värmen ska fungera runt om kaminen även när det elavbrott och det alltså inte finns ström i uttagen.
      Fast i Norge har man ju inte avvecklat mycket av den kritiska baskraften, så det där med strömavbrott kanske inte är något man behöver tänka på hos dig......

      Radera
    3. Det kan bli strömavbrott här med (jag har haft två i mitt hus det senaste året), men luft sprider sig ju även utan fläkt, bara lite långsammare, så jag tänker att jag ändå skulle hålla värmen en kall dag. Om det verkligen behövs för spridningen har jag fem kaminer, men vanligen använder jag bara två.

      Radera
    4. Jag använde fläkt i många år i syfte att sprida ut värmen, men inte längre sedan tre år. Dels märkte jag att värmen sprider sig bra ändå, dels stör fläktljudet (mig), dels drar fläkten elström. Min teori är att fläkten bidrar till att kyla den varma luften från kaminen. På sommaren när det är varmt så använder man ju fläktar för att få lite svalka.

      Radera
    5. Jag har svårt att tro att fläkten ska kyla luften från fläkten (jag kan ha fel för jag var sjuk den lektionen). Däremot har jag hört att det är lättare att flytta kall luft, så vill man inte ha luften till något särskilt ställe utan bara allmän spridning kanske det är bättre att blåsa kalluft mot kaminen än varmluft ifrån den.

      Radera
    6. Så kan det säkert vara, dvs att kall luft är lättare att flytta med fläkt.
      Vi har kaminen i en fd. öppen spis, dvs insatskamin, så det är lite annorlunda än hos dig. När det brinner ordentligt i vår kamin känner man hur den varma luften nära kaminen strömmar upp mot taket. På så sätt tillförs kaminen kall luft, eftersom den står cirka 2 dm över golvhöjd.

      Radera
    7. Mina morföräldrar hade något de kallade för "kråka" i öppna spisen på sitt sommarställe. Tänk ett eldfast rör som är format till ett U. Lägg ner röret på ena sidan i öppna spisen, dvs med en öppning utåt. Längst in så går mittdelen av u:et vertikalt upp och den sista biten från innerväggen ut igen så att den är rakt ovanför sin nedre kompis.
      Det man eldar (veden alltså) staplas runt nedre och mittbiten.

      Med enkel fysik (termisk konvektion) så inser man att när röret värms av elden så stiger den varma luften inuti. När den stigit så långt den kan så böjer den av och "blåser" ut genom den övre öppningen. Det blir då "tomt" på luft inne i den varma mittdelen av röret och då dras det in kallare luft i den nedre öppningen från rummet.
      Ingen el behövs för att driva den fläkten. Funkar precis som... ja till exempel när moln bildas över land en varm sommardag. Då bir det ofta sjöbris på eftermiddagen.

      Men jag vet inte hur man skulle kunna fixa sånt i en kamin som har stängda luckor.

      Spargrisen

      Radera
    8. "Med enkel fysik (termisk konvektion)..."

      Mm, det låter ju himla enkelt ;-)

      Radera
    9. Jag VISSTE att du skulle uppskatta det :-D

      Spargrisen

      Radera
    10. Jag räknade med att hela kommentaren mest var till Anders och att han begriper. Själv är jag ekonom i grunden och även de studierna var himla länge sedan :)

      Radera
  6. Vi har en likadan med samma placering (hörn). Fick inte ha sidoglas för att få den godkänd enligt sotaren (försäkringar mm.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj då, hoppas att inte min sotare har några starka åsikter om detta. Har svårt att tro det.

      Radera
    2. säkert bättre i Norge. Lite avis, ser mycket trevligare med sidoglas,

      Radera
    3. Ingen aning, och jag vet inte vad som gör att sotare underkänner det. En fördel med sidorutor är att när rutor sotar igen är det alltid någon ruta där man ser elden så att man vet att den inte dött.

      Radera