Man skulle kunna tro att kriminella är
de polisen tycker allra sämst om, men jag får en känsla av att
svensk polis har mycket lättare att stå ut med bovar än
medborgargarden, eller överhuvudtaget vanliga människor som vill ha
ordning och reda där de bor. Tänk om polisen vore lika engagerade i
att jaga tjuvar som att jaga dem som jagar tjuvar när polisen inte
har tid/lust/resurser att göra det!
Det senaste exemplet är hämtat från
Norberg.
Där bor Jennifer och Conny som ledsnade på stölder och inbrott. De
och andra upplever att polisen inte gör något (låt det bekant?)
och ringer man polisen får man till svar att de ”inte har någon
bil just nu eller att det kan ta två timmar innan de kommer”.
Detta hindrar dock inte polisen från att bli irriterade när andra gör polisens jobb och håller koll på stan. Någon har till och med filmat stölder och lagt ut på nätet och då vaknar polisen. Inte för att ta fast tjuvarna utan för att fördöma dem som vill ha sina grejer ifred. Från reportaget:
- Polisen tycker ju inte att ni egentligen ska göra det här. Det är ju deras jobb. Vad tänker du om det?
- Då tycker jag de kan göra deras jobb och vara här.
Så klart! Jag vet inte om polisen
låtsas att de inte förstår logiken eller om de på riktigt inte
begriper. Jag har aldrig hört någon säga att de tycker att det är
kul att åka runt och hålla koll på nätterna. Allra helst när de
redan betalar skatt för att polisen ska göra det jobbet. Alla laglydiga hade föredragit om polisen upprätthåller lag och
ordning, men gör de inte det har man att välja på att göra det
själv eller överlåta samhället till tjuvar och banditer.
Tillgång och efterfrågan gäller inte bara rörmokare och risgrynsgröt, det gäller grundläggande samhällsfunktioner också. Privat sjukvård finns för att offentlig sjukvård inte räcker till och detsamma gäller på polisens område. Med risk för att låta som Leif GW Persson: Gör ert jobb, annars gör någon annan det, och kanske inte på det sätt ni helst hade önskat.