Sommarsummering

Första september idag och därmed är sommaren officiellt slut (även om den rent meteorologiskt slutade ungefär vid midsommar denna gång). Alltså hög tid att summera sin sommar. Har man vänner och/eller ett normalt bekräftelsebehov kan man göra det offline, men jag gör det här.

Många andra redovisar sina börsresultat. Jag är jättenöjd med min utveckling där under hela året, men jag är ganska säker på att de flesta av er är lika ointresserade av att höra om det som jag är att berätta om det, så jag spolar vidare till det riktiga livet.

I maj gick jag igenom de sex byggprojekt jag ville hinna genomföra under sommaren. Faktum är att bara två är helt klara, garaget är helt färdigt och funktionellt, och vedboden har fått nytt tak.

Eller ja, nytt och nytt...

Jag är rätt nöjd ändå. Stabburet/härbret har jag också lagt om taket på och det var det viktigaste för i år. Invändigt kan jag jobba med det i höst och vinter om jag får tid, men det springer inte bort. Att fixa till gårdsplanen tror jag mig fixa i höst och tak på carporten hade jag egentligen inte räknat med att hinna i år. Då återstår bara ladumålning som jag totalbommat. Jag skulle kunna skylla på vädret. Det är svårt att måla utomhus när det var hot om regn i stort sett alla dagar då det inte regnade.

Men det är ärligare att säga att livet kom emellan. Jag fick en chans att åka med bina på ljungdrag och det ångrar jag inte även om skörden inte blir den jag hoppats på (bin gillar inte heller dagliga regnskurar). Och så har bilarna krånglat så mycket att jag får ta det i egna inlägg. När man bor ute på landet med en mil till närmaste butik hamnar en trasig bil snabbt överst på prioriteringslistan.

”Ursäkta, vilken dag går bussen?”

Och så övervärderar jag gärna min förmåga. Inte i jobbsammanhang, men på bygg och renovering. Allt vill gärna ta dubbelt så lång tid som det längsta jag hade kunnat tänka mig. Det är nog bra, hade jag på förhand vetat hur mycket jobb det vore hade jag aldrig börjat. Nu hoppas jag på en fin höst där Gud har slut på tårar. Då ska jag nog få till en del av det andra också. Annars är det ju betryggande att veta att jag knappast blir sysslolös nästa år heller.

September innebär också att sommartiden får vara över på bloggen. Varannandagsbloggande är inte så dåligt i jämförelse, men från och med idag blir det återigen dagliga inlägg. Den som inte har lust att kommentera dagens inlägg får alltså en ny chans i morgon.