onsdag 6 september 2023

Varannan svensk vet inte ett skit

Jag fick ett nyhetstips från Tobbe, om en Expressen-artikel som i sin tur pekar på en undersökning som visar att svenskars kunskaper om börsen och privatekonomi är skrämmande låga.

Det är dels kunskapsluckor ifråga om hur finanssektorn funkar, som att spridning i investeringarna sänker risknivån och att man får sämre köpkraft om räntan på sparkontot understiger inflationen. Men också grundläggande matematik. Lyssna på den här:

Fem personer vinner på ett lotteri och ska dela lika på vinsten. Om vinsten de ska dela på är 2 miljoner kronor, hur mycket får var och en?

Är det 200 000, 400 000, eller 500 000 kronor?

Det här är väl lågstadiematte, och om människor i allmänhet har svårt med så grundläggande räkneuppgifter har de såklart inte en susning om hur ränta-på-ränta funkar eller hur det kommer sig att någon tiondels procent i avgift på sikt kan resultera i tiotusentals kronor mindre sparkapital.

Jag vet att jag brukar gnälla på bankerna, deras avgifter och ointresse av att hjälpa vanligt folk, men om så bara en bråkdel av det som framkommer i denna artikel stämmer gör de, strikt företagsekonomiskt, helt rätt i att maximera sina avgifter medan ”Svenne Banan” grubblar på (eller rättare sagt inte grubblar på) hur mycket två procent av 100 är.

79 kommentarer:

  1. Känns som 9 års obligatorisk skolgång (i praktiken 12år) är bortkastade pengar…

    SvaraRadera
  2. Matte är inte alltid så lätt, "Fotnot: I en tidigare version angavs fel svar på fråga fyra och dessutom ett felaktigt svarsalternativ. Vi beklagar detta." klipp och klistrar från Expressens artikel :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mm, jag är lite medskyldig till det eftersom jag inte hittade rätt alternativ och undrade om det var jag som var dum i huvudet eller reportern. Det var inte jag ;-)

      Radera
    2. Tycker att de istället kunde ha skrivit:
      "Inser du att inget av alternativen stämmer förstår du tillräckligt för att ha goda chanser att prata med en banksäljare utan att bli lurad. Grattis!"

      Radera
    3. Så hade de kunnat göra. Jag fick för övrigt inget svar på mitt mejl, men läste det gjorde han uppenbarligen.

      Radera
    4. Jag funderade också över hur det fick till svaret på fråga fyra, eller svarsalternativen för den delen. Humor att det stod fel :-D

      Radera
    5. Ja, lite lustigt ifall den tänkta vinkeln var att folk är okunniga.

      Radera
  3. Det är så synd att skolan inte satsar mer på privatekonomi! Men min gissning är att det är kotym att inte prata pengar i vårt avlånga land. Detta resulterar i att föräldrar aldrig pratar pengar med sina barn, vilket leder till en ond spiral.
    Jag kan aldrig minnas att mina föräldrar pratade ekonomi med mig, mer än att "skaffa dig en bra utbildning så du tjänar massa pengar", men inte så mycket mer än det...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan säkert vara så att man är rädd att stigmatisera barn från fattiga familjer. Trots att det antagligen är de som hade behövt lektionerna mest.

      Radera
    2. Det är förstås ingen tillfällighet att befolkningens privatekonomiska kompetens är låg. De politiker som har konstruerat skolsystemet vill inte att befolkningen ska ha hög privatekonomisk kompetens eftersom det utgör ett direkt hot mot den ekonomiska och politiska makten. Inga makthavare utbildar befolkningen till att göra sig oberoende av makten. Vi lever i en konsumtionsekonomi. Skolans viktigaste uppgift är att skola arbetande konsumenter.

      Tom-Hjördis

      Radera
    3. Det märks på jobbet, nästan inga ungdomar investerar, för att de inte vet hur eller vart.

      Lyckades få en grabb o öppna konto på Avanza, men han stängde kontot efter nån vecka för det såg krångligt ut. Han är 23 år gammal.

      Radera
    4. "Skolans viktigaste uppgift är att skola arbetande konsumenter."

      Jag skulle vilja säga emot, men kan tyvärr inte det.

      "Han stängde kontot efter nån vecka för det såg krångligt ut. Han är 23 år gammal."

      Oj oj oj. Han hade ju annars kunnat investera i 1-2 indexfonder och sedan inte gått in på kontot mer än en gång om året. Slött det med, men betydligt bättre.

      Radera
  4. Jag maste erkänna att det här har jag tidigare i mitt liv aldrig tänkt pa, eftersom nästan alla mina investeringar är och har varit i aktier. Har nagon fond nu, fast med lag avgift. Men det har ju gatt bra ända. Har haft väldigt fa aktier som droppat i pris sedan 90-talet när jag gick pa hypen om Framfab och Cell.
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast jag tror ändå att du vet vad du köper, hur en fond funkar och vad 10-4 är :-)

      Radera
    2. Annika: Det blir 6. Svårt med matte som sagt :-D

      Radera
    3. Haha, jag kom pa att han menade 10 minus 4 precis när jag postat. Jag trodde han syftade pa nagot börstrick jag inte kände till. Sa det kan bli!
      /Annika

      Radera
    4. Jag hade kunnat vara tydligare, eller tagit det befintliga exemplet tio procent av tusen.

      Radera
  5. Ska testa det med barnen sen, de är 12 och 13 år gamla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, själv är jag barnlös och det är ett tag sedan jag själv var barn, så det vore intressant att höra om jag minns rätt. För jag tänker mig att alla tolvåringar borde ha koll på alla dessa matteövningar.

      Radera
    2. Dottern hade 8/10 och sonen 9/10.

      Sonen hade fel på fråga 2 (har inte gått igenom ränta på ränta så noga än) och dottern hade fel på 8 och 9. Får väl anse mig vara nöjd med tanke på deras ålder gentemot kunskapen i Sverige som helhet.

      Radera
    3. Rimliga frågor att ha fel på. Har man inte alls satt sig in i börsen är det svårt att veta hur den funkar. Jag hade blivit orolig som pappa om de t ex inte vetat att tio procent av tusen är hundra.

      Radera
    4. Haha, den grundläggande natten är jag inte orolig för. Min dotter såg ansträngd ut när hon skulle svara på frågan om 2% ränta per år i 5 år ger mer eller mindre än 110kr totalt. Jag frågade om det var något hon inte förstod o hon svarade att hon försökte räkna ut 2% av 2kr för att få den totala summan för år 2.

      Radera
    5. 2 % av 2 kr är väldigt lite ;-)

      Radera
    6. "Min dotter såg ansträngd ut när hon skulle svara på frågan om 2% ränta per år i 5 år ger mer eller mindre än 110kr totalt. Jag frågade om det var något hon inte förstod o hon svarade att hon försökte räkna ut 2% av 2kr för att få den totala summan för år 2."

      Utmaningen är att förstå att man inte ska räkna. Man ska förstå att x procent på x procent under y år blir mer än x procent multiplicerat med y år. Det är synd att din dotter inte kunde tänka ut det. Det är tur att hon har en pappa som kan förklara detta för henne med tanke på att den svenska skolan brukar misslyckas med att lära ut sambandet. Detta trots att skolan har dubbelt så lång tid på sig jämfört med din sons kurator. Ge den svenska skolan ett halvt sekel och vi lär få se bättre resultat på liknande undersökningar i framtiden.

      Tom-Hjördis

      Radera
    7. Jag är visserligen inte känd för min optimism, men vad är det som talar för att skolan är på väg åt rätt håll på någon enda punkt? Nej, jag tror som du att det är viktigare än någonsin att ha engagerade föräldrar om man ska växa upp till en vettig människa. Någon hjälp från skolan lär man inte få, snarare tvärtom.

      Radera
    8. "Ge den svenska skolan ett halvt sekel och vi lär få se bättre resultat på liknande undersökningar i framtiden."

      Jag uttryckte mig otydligt. Jag menade att om nuvarande läroplaner får råda behöver skolan ett halvt sekel PER ELEV på sig för att lära ut ränta på ränta. Om ett halvt sekel räcker. 9 år grundskola plus 3 år gymnasieskola är uppenbart för kort tid för att skolan ska lära ut ränta på ränta. Skolan prioriterar annan "kunskap". Jag delar din åsikt om att skolan är på väg åt fel håll.

      Tom-Hjördis

      Radera
  6. Hade lätt för många ämnen i skolan, när man kom upp i gymnasiet insåg jag dock att ren matte inte längre var ett av dem utan jag fick plugga och gneta på rejält för att klara en svag fyra.

    Men jag är tacksam nu för att det jag iaf lyckades lära sitter som berget och används överlägset mest av någon skolkunskap. Speciellt snabb och korrekt överslagsräkning går inte en dag utan att jag har nytta av.
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Få ämnen har känts så användbara som matematik. Geografi och religion hade jag lätt kunnat byta ut mot en sökmotor.

      Radera
    2. Geografi och religion är ju nyckeln till att överhuvudtaget kunna förstå både historia och nutid. Snarare så att dessa ämnen får för lite tid och är på alldeles för låg nivå i skolan.

      Radera
    3. Jag håller nog med om att alla ämnen är relevanta för att förstå sin nutid, politik, samhälle, vetenskap , ja allt. Sen var inte alla ämnen roliga, religion var ingen höjdare (utom den gången jag fick fler rätt på kristendomsprovet än min kristna klasskompis). Men jag är ändå glad idag över att vi läste så varierande ämnen, tycker det är mycket man har nytta av idag, speciellt när allt blir mer och mer polariserat och likriktat.

      Radera
    4. Matematik är en metod för att förklara och förutsäga logiska skeenden. Matematik lär dig tänka. Det är också därför många elever har svårt för "avancerad" matematik. https://allastudier.se/tips-o-fakta/skolverket-i-ny-rapport-br-svenska-elever-blir-all-15948

      Som tur är behöver man inte kunna tänka för att utföra de flesta jobb (sjukvårdsbiträden, hemvårdare, barnskötare, hotell- och kontorsstädare, köks-och restaurangbiträden, lagerarbetare, vägarbetare, snickare och kockar osv). De jobb som kräver att man måste kunna tänka kan vi importera indier till att utföra åt oss så länge välståndet i Sverige är högre än välståndet i Indien.

      Tom-Hjördis

      Radera
    5. Det är väl bra att veta var Sverige ligger i förhållande till andra länder, men Hallands floder har jag aldrig behövt.

      Jag tror att det är VÄLDIGT få jobb där man inte behöver tänka. Av de du rabblar upp känner jag till eller har prövat på några och där stämmer det inte.

      Radera
    6. Viskan, ätran, Nissan, Lagan (vi ska äta, ni ska laga) har jag heller aldrig haft nagon nytta av. Däremot tror jag det är bra att veta var Sverige ligger i världen. Dessutom tror jag att man behöver tänka i alla jobb.
      /Annika

      Radera
    7. "Laga ni, äta vi" har jag lärt mig, men det verkar bara vara vänt från andra hållet. En webbsökning efter "Hallands floder" ger för övrigt mest träffar som handlar om Hallands Fläder. Det kanske säger lite om hur viktigt det där var.

      Radera
    8. Vi kanske har olika uppfattning av innebörden av att tänka i ett jobb. Det genomsnittliga jobbet kräver genomsnittlig förmåga, däribland genomsnittlig tankeförmåga. Och det framgår av bland Expressen-artikeln hur det står ställt med den förmågan hos genomsnittssvensken. Att en genomsnittlig svensk har ett jobb är i sig ett bevis på att man inte behöver kunna tänka i ett vanligt jobb.

      Tom-Hjördis

      Radera
    9. Jag får motvilligt erkänna att du har en poäng, men jag går ändå inte med på att man inte behöver tänka som exempelvis restaurangmedarbetare eller snickare. Inte om du ska göra ett bra jobb, jag pratar inte om att med nöd och näppe klara sig från att få sparken.

      Radera
    10. Självklart måste man kunna tänka i alla jobb om man med tänka menar att hjärnan måste kunna skicka signaler till fötterna så att arbetstagaren klarar att gå från punkt A till punkt B och inte bara irrar runt helt slumpmässigt på arbetsplatsen. Men mycket mer än så behöver man inte kunna tänka i ett vanligt jobb.

      Tom-Hjördis

      Radera
    11. Jag vet inte vilka vanliga jobb du haft eller hur smart du är. Jag kan bara utgå ifrån mig själv. De jobb jag haft och sett på nära håll har krävt betydligt mer tänkande än så.

      Radera
    12. Förklaringen till att maskinerna har ersatt många jobb som kräver muskelkraft (och att AI kommer att ersätta många jobb som kräver tankekraft) är att många jobb inte krävt och inte kräver att man kan tänka. Däremot kräver många jobb att man finmotorik. En robot har svårt för att bädda en säng, öppna en dörr mm. https://www.youtube.com/watch?v=UUOo8N9_iH0
      Det är i den här typen av jobb som människan behövs. Men jag skulle inte kalla att bädda en säng, komma ihåg vad någon precis har sagt, att måtta upp rätt mängd (av rätt medicin dessutom) i en kanyl och lyckas injicera vätskan i en ven istället för i en muskel, öppna en dörr för att tänka.

      Det förstås ytterst en definitionsfråga vad man menar med att tänka.

      Tom-Hjördis

      Radera
    13. "Jag vet inte vilka vanliga jobb du haft eller hur smart du är."

      Jag har arbetat som reklamutdelare, vårdbiträde på äldreboende, lärarvikarie i skolan, industriarbetare och programmerare mm. Som programmerare behöver jag använda hjärnan ibland men i de andra jobben la jag hjärnan i byrålådan innan jag gick till jobbet.

      Tom-Hjördis

      Radera
    14. Skulle nog säga att barnskötare, vårdbiträden och lärare kräver mer hjärna och tänkande än en programmerare. Bara på ett annat sätt som du tycks oförmögen till med tanke på dina kommentarer.

      Radera
    15. Så fort man har med datorer eller människor att göra på jobbet (och jag har inte haft något jobb som inte krävt bägge) blir man tvungen att tänka.

      Radera
    16. "Skulle nog säga att barnskötare, vårdbiträden och lärare kräver mer hjärna och tänkande än en programmerare."

      Lärare är inte ens en diskussionsfråga. Jag har 12 års erfarenhet av att den genomsnittliga läraren inte kan tänka. Om en person säger till mig att den arbetar som lärare utgår jag ifrån att personen inte kan tänka förrän den har bevisat motsatsen.

      Tom-Hjördis

      Radera
    17. Förutom lärare är min erfarenhet att många kuratorer och handläggare på myndigheter saknar förmåga att tänka. Jag har lyckats undvika att ha att göra med genusvetare i verkligheten men av deras kommentarer i media att döma ligger de bra till för att kamma hem priset som den yrkeskår som tänker minst.

      Tom-Hjördis

      Radera
    18. Hur många kuratorer har du haft o göra med? Det är ju folk man går till när man har någon form av problem i skolan, min son har haft 1 under 6 år, och den personen skötte sitt jobb galant och fick min son o känna sig tryggare i skolan. En bedrift jag misstänker att du hade misslyckats fatalt med.

      Att jobba med människor kräver en annan typ av hjärna, en som är mer flexibel i problemlösning.

      Att du inte tycker att deras arbete är värt innebär ju inte att de inte tänker. Risken kan ju va att du inte förstår vad de gör, och det säger mer om dig än dom.

      Radera
    19. "En bedrift jag misstänker att du hade misslyckats fatalt med."

      Jag får inte ihop det. Du säger att kuratorn skötte sitt jobb galant och ändå behövde din son gå hos kuratorn i 6 år. SEX ÅR? Det är 2/3 av tiden man går i grundskolan eller 1/2 av tiden man går i grundskolan + gymnasiet.

      Men du har rätt i att jag hade misslyckats fatalt med uppgiften. Skolsystemet hade aldrig låtit mig skicka de som gjorde din som otrygg i skolan på uppfostringsanstalt. Men om jag hade fått fria tyglar hade jag löst problemet på en dag.

      "Att jobba med människor kräver en annan typ av hjärna, en som är mer flexibel i problemlösning."

      Dumheter. Att jobba med människor kräver en hjärna som står ut med alla dumheter som vanligt folk säger och gör.

      "Risken kan ju va att du inte förstår vad de gör, och det säger mer om dig än dom."

      Grundskolelärare är Sveriges näst vanligaste yrke. Det säger sig självt att medianläraren har en medianhjärna. Det kallar inte jag för att kunna tänka.

      Tom-Hjördis

      Radera
    20. "Hur många kuratorer har du haft o göra med? Det är ju folk man går till när man har någon form av problem i skolan"

      Kuratorer arbetar med psykosocialt arbete, oftast inom sjukvård eller skola. Jag har träffat kuratorer inom sjukvården. En klasskamrat gick hos kuratorn när vi gick i grundskolan. Det hjälpte inte ett dugg men å andra sidan gick han "bara" hos kuratorn några terminer. Inte 6 år.

      Tom-Hjördis

      Radera
    21. "Sen var inte alla ämnen roliga, religion var ingen höjdare (utom den gången jag fick fler rätt på kristendomsprovet än min kristna klasskompis)."

      Det borde fått dig att fundera på om provet ställt relevanta frågor. Att förstå Kristendomen handlar inte om att känna till hur högt över havet Jerusalem ligger. När jag gick i skolan var den typen av frågor standard på religionsproven. Det händer att jag skäms över att jag brukade få bra resultat på proven i skolan. Men en sådan förmåga att suga i sig information riskerar man att gå på allt makthavarna försöker tuta i en.

      Tom-Hjördis

      Radera
    22. Jag kommer att läsa vad ni skriver men inte själv skriva fler kommentarer till det här blogginlägget. Avslutar med ett känt citat.

      "Utbildning är det som finns kvar efter man glömt det man lärde sig i skolan. /Albert Einstein"

      Tom-Hjördis

      Radera
  7. Det är ju inget försvar direkt men tror många nollor skrämmer folk ibland.

    Fler kan nog vad 20 / 5 är än 2 000 000 / 5...

    SvaraRadera
  8. Har startat olika sparformer för min sambo och barn.
    IPS, ISK, KF och Barn KF.
    Då jag ska förklara de olika sparformerna sitter jag ensam kvar vid köksbordet..

    SvaraRadera
  9. "Det här är väl lågstadiematte, och om människor i allmänhet har svårt med så grundläggande räkneuppgifter har de såklart inte en susning om hur ränta-på-ränta funkar eller hur det kommer sig att någon tiondels procent i avgift på sikt kan resultera i tiotusentals kronor mindre sparkapital."

    Jag tycker de som utformat frågan är lika dåliga som de som svarar fel på frågan är. Frågan kontrollerar deltagarnas förmåga att räkna i huvudet medan ränta på ränta-effekten handlar om förståelse för att funktionsvärdets ändringstakt är proportionell mot funktionsvärdet (exponentiell utveckling).

    Det finns många som är duktiga på huvudräkning men som inte förstår sig på logik. Att de som utformat undersökningen inte kunde hitta på ett bättre exempel än "Fem personer vinner på ett lotteri" säger kanske också något om tankeförmågan hos de som utformat undersökningen. Jag föreslår: "Fem personer säljer ett företag. Vinsten är 2 miljoner kronor, hur mycket får varje person förutsatt att alla äger en lika stor del av företaget?"

    Själv hade jag velat se den här retoriska frågan i testet:

    Varför är hållbara fonder ett dåligt alternativ?

    a) För att Miljöpartiets riksdagsledamöter kan tvingas leva som de lär.
    https://www.expressen.se/nyheter/mp-topparna-som-valjer-de-miljofarliga-bilarna/

    b) För att Jonas Lindmark blir ledsen i ögat.
    https://www.expressen.se/ekonomi/hallbarhetsfonder-ar-huvudsakligen-en-bluff/

    c) För då måste du ersätta din klimatångest mot något annat. Summan av lasterna är konstant.

    d) Eftersom börsen är en andrahandsmarknad. Aktiepriset avgörs av bolagets förmåga att skapa värde åt sina ägare på lång sikt och inte av politiska trender på kort sikt. De aktier som du bojkottar på grund av samvetsskäl får ett lågt pris i förhållande till värde och köps av investerare som strävar efter att tjäna pengar. Det är nämligen så en semi-starkt effektiv marknad som aktiemarknaden fungerar. På lång sikt.

    Karl Marx mamma

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man behöver både matte och logik, men om man inte fattar de mest grundläggande talen, räknesättet, procenträkning osv, kan du vara hur logisk som helst utan att fatta ränta-på-ränta.

      Jag hade också gärna sett den där frågan :-)

      Radera
  10. Två Månadslöner6 september 2023 kl. 20:07

    Läskigt, eller hur?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är rätt skrämmande faktiskt. Som utlandssvensk hoppas jag att det inte är det där gänget som ska ta hand om mig på ålderns höst, men det som händer i Sverige kan hända på andra ställen.

      Radera
  11. Jo men du vet svensken har så mycket att vara väldigt tacksam över. Ta bara Skolverkets senaste påfund. Sexualkunskap ska betonas mycket tidigare, kraftfullare och i samtliga ämnen. Med sådana stora framsteg så ska du se att allt löser sig. Nästa steg kanske blir att anställa pedofiler på dagis? Du vet, alla lika värde osv. Jag tror nog Centerpartiet drivet den punkten, högt upp på agendan?
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt galet! Men också galet att folk inte reagerar.

      Radera
    2. "Sexualkunskap ska betonas mycket tidigare, kraftfullare och i samtliga ämnen."

      Syftet är nog att få ungdomarna att fokusera på sexuella relationer istället för på kärleksrelationer. Kärleksrelationer av alla dess slag bygger gemenskap och utgör det kanske enskilt största hotet mot den ekonomiska och politiska maktens strävan att söndra och härska. Ungdomar har svårt att värja sig mot den här typen av sexuell påverkansoperation. Det är föräldrarnas uppgift att skydda ungdomarna mot den ekonomiska och politiska maktens försök att sexualisera ungdomen.

      Tom-Hjördis

      Radera
    3. Mina barn började med sexualkunskap vid samma ålder som jag gjorde när jag gick i skolan. Nu är det mycket om respekt för varandra och att ens egen åsikt är viktig jämfört med när jag hade det så var det tecknad porrfilm från Frankrike och trä kondom på en banan.

      Radera
    4. Kanske tur att de inte är yngre då. "Sexualkunskap ska betonas mycket tidigare, kraftfullare och i samtliga ämnen", låter inget vidare. Framförallt undrar jag vad skolan har med detta att göra. De ska lära ut saker som svenska och matte. Inte ens det tycks de klara idag.

      Radera
    5. "Nu är det mycket om respekt för varandra och att ens egen åsikt är viktig"

      Jag hoppas att skolan även lär ut att unga män gör bäst i att undvika one night stands på fyllan. Det gäller särskilt män som har svårt att tala för sig. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/advokatens-rad-till-unga-man-undvik-one-night-stands-pa-fyllan

      Tom-Hjördis

      Radera
    6. Då har du mer förtroende för skolan vad jag har ;-)

      Radera
    7. Det skulle jag inte tro. Men ogillar när det ljugs om saker som skolan gör, alt få det att framstå som något dåligt.

      Att skolan har sexualundervisning är en bra sak, eftersom vissa kulturer inte lär sina barn, och andra är oförmögna att göra det. Likväl är respekt inget som lärs ut hemma i många fall.

      Radera
    8. Det är inte helt lätt att dra gränsen, men för mig låter det som att det var bättre på min tid.

      Radera
    9. "Att skolan har sexualundervisning är en bra sak, eftersom vissa kulturer inte lär sina barn, och andra är oförmögna att göra det."

      Du har inte funderat att det kan finnas nackdelar med sexualundervisning av barn? Det är inte säkert att de kulturer som du tänker på undviker att undervisa barn i sexualkunskap för att djävlas med barnen. De kanske tycker att vår kultur är översexualiserad. Våga lek med tanken att vår kultur inte alltid är bäst.

      Tom-Hjördis

      Radera
    10. Jag tror till exempel inte att skolan kommer att lära barnen att det är lika bra att deras föräldrar utser vem de ska ha sex med som att de väljer själva.
      https://sparosverige.blogspot.com/2023/08/darskapscertifiering.html?showComment=1691790751565#c9121873357299663446
      Politikerna har självklart en agenda med sexualundervisningen och det är inte säkert att den är för barnens bästa.

      Tom-Hjördis

      Radera
    11. Jag vill förtydliga att jag med barn och "ha sex" menar byxmyndiga barn/tonåringar. Enligt den nya läroplanen 2022 ska skolan undervisa barn om sex från och med årskurs 4 – 6. Barn under 15 år ska självklart inte ha sex överhuvudtaget och behöver således ingen sexualundervisning. Jag tycker att skolan ska ge fan i att prata sex med små barn!

      Tom-Hjördis

      Radera
    12. Att barn under 15 inte behöver sexualundervisning för att de inte ska ha sex ser jag inte som självklart, men håller samtidigt med om att det inte är ett självändamål att lära barn allt om sex så tidigt som möjligt. Och som vanligt, oavsett vilka resultat Sverige åstadkommit, om de ligger i framkant eller bakkant, förutsätter man på något vis i den allmänna debatten att Sverige sitter på något slags facit över hur allt ska göras. Ju mer likt Sverige - desto bättre. Märklig självbild...

      Radera
    13. Det kallas självgodhet, viljan att framstå som god hellre än att uträtta det som är gott. Den gamle proggaren Björn Afzelius har beskrivit den svenska självgodheten i låten Tankar i Ligurien.

      "Om man lever i en ankdamm och är fullständigt till freds
      Tror man snart att gölen är en ocean
      Då blir näckrosen en urskog och man själv en mänsklighet

      Och på varje fråga har man själv ett svar
      Och allt bortom horisonten känns skrämmande och fel
      Som ett onaturligt, obegripligt spel
      Då blundar man och jäser av självbelåtenhet
      Och dumheten blir snart ens religion

      Då sitter man i Stockholm, i Lund och Göteborg
      Tre flugskitar i utkanten av världen
      Och bedömer och förkastar, på krogar och i kök
      Och avgör vad som har och saknar värde"
      https://www.youtube.com/watch?v=CM4JTfVSLh4

      Tom-Hjördis

      Radera
    14. Han hade en och annan poäng, "Affe".

      Radera
  12. Sent ute här men har inte mer än nians allmänna matte för sisådär 50 år sedan och klarade alla frågor ändå avskydde jag matematik. Det var ju inte svårt men det är skrämmande att folk kan så lite.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, mycket av det känns knappt som matematik, mer logik. Kunskapsbristerna gör människor lättstyrda och skyddslösa.

      Radera