Här är en grej där jag inte riktigt
har bestämt mig för vad jag ska tycka, så nu ska jag tänka högt
så får ni döma mig sedan.
En narkotikalangare har sålt
knark via Swish. Listan över de som betalat finns med i
förundersökningen och har därmed blivit en offentlig handling. En
av köparna reagerar på att hans nummer (och namn?) finns på internet.
Spontant tänker jag som en mamma till
en av de andra köparna, att ”det ska vara lite jobbigt att göra dåliga grejer”.
Samtidigt stör jag mig på vad offentlighetsprincipen blivit med
hjälp av internet. När kvällstidningarna basunerar ut vem som är
rikast i din kommun eller när du kan få reda på vad någon tjänar,
ifall personen dömts i domstol eller vad hunden heter ifrågasätter
jag allmänintresset.
Det allra lägsta kravet tycker jag
skulle vara att om jag begär ut offentliga uppgifter om dig borde du
få reda på att jag gjort det. Men nu är det ju inte så, jag
behöver inte vända mig till en myndighet utan kan gå till ett
register som någon annan privatperson upprättat över
domstolsuppgifter eller svenskars psykiska ohälsa. Det räcker
liksom inte att ”storebror ser dig”, nu ska man bli sedd av kreti
och pleti utan att ens veta om det.
Men när det gäller det aktuella
fallet är jag alltså mer tveksam. Den upprörde knarkköparen säger
att han står för sina handlingar, men ägnar sedan hela intervjun
åt att relativisera sitt brott och kallar det för att ”ha det
gött någon gång då och då”. Att han skulle bidra till att
finansiera kriminalitet förstår han inte alls, ”det får lösas
på större instanser” och är i slutändan regeringens fel. Så
mycket för att stå för sina handlingar.
Mamman, vars dotter kommit ifrån
missbruket, anser att dylika listor hjälper föräldrar och anhöriga
att få reda på att deras familjemedlem sitter i skiten och behöver
hjälp. Det ser jag som en legitim invändning från en balanserad
person med argument för sin sak. Rätt eller fel?
En avslutande reflektion: Ska man
handla något som är olagligt att köpa får man väl för i h-vete
göra sig omaket att gå förbi en bankomat istället för att
swisha. Du köper knark av en langare genom en banköverföring! Har
du inte knarkat bort alla hjärnceller bör du göra en annan
riskbedömning.