”Jaså, var det din bil? Osis...”
Detta ska inte min text handla om utan istället om svaret på reporterns fråga vad han önskade allra mest. Han svarade (fritt från mitt minne) att han drömde om att kunna gå in i en matbutik och plocka åt sig den mat han ville utan att titta på prislappar och hyllkanter.
En ganska beige dröm, om du frågar
mig. Och själv skulle jag inte drömma om att handla utan att kolla
priset först. Jag har inte råd att köpa allt jag pekar på, men
skulle absolut ha råd att köpa den mat jag vill. Snackar vi märken
kan jag köpa Felix eller Bob istället för Eldorado och Garant. Jag
behöver inte vänta in extrapriser eller köpa de varor som är
säsongsmässigt billiga.
Men varför inte göra det ändå,
varför kasta bort pengar helt i onödan? Jag förstår att man vill
slippa känslan av att pengarna inte ska räcka, men därifrån är
det långt till att frivilligt bli en aningslös och lättmanipulerad
konsument som rycker åt sig dyra varor som handlaren ställt på
strategiska platser i butiken. Varför inte jämföra olika märken
och olika butiker och försöka komma så billigt undan som det går
förutsatt att det inte tar en massa extra tid? Jag fattar verkligen
inte det.
Finns nog många förklaringar. Man kanske associerar sitt mänskliga värde med vilka produkter man har råd med, medvetet eller omedvetet.
SvaraRaderaJag läste en bok nyligen, "Beslut och beteende" tror jag den hette. Boken påstår att vi människor är mycket bra på att ta beslut om små summor t.ex handla i affären. Medan vi är mycket dåliga på att ta beslut om stora affärer t.ex. hus och bil. Däremot tror vi att ju större summa desto bättre blir vi på att ta beslut. Förklaringen är träningsmängd, vi har helt enkelt tränat mycket på att handla på Willys men inte köpt så många hus. I just detta fall kanske personen borde träna lite på att handla. Kanske Garant och Eldorado, fina märken från Axfood =)
Ha, Parkinsons lag gäller. Vi har en tendens att lägga mycket mer tid på de små frågorna än de stora.
RaderaFascinerande hur väl Parkinsons resonemang håller.
/nils
Jag har tolkat Parkinsons lag som att man bara lägger tid på de små frågorna för att man inte har några stora att ta tag i, men jag kan ha missuppfattat Parkinson. Den känns lite skakig ;-).
Radera"The Law of Triviality... briefly stated, it means that the time spent on any item of the agenda will be in inverse proportion to the sum involved."
RaderaTyp ...
/nils
Så oerhört tragiskt om man blandar ihop sitt människovärde med sitt värde som konsument.
SvaraRaderaOch ja, det är inget större fel på Garant och Eldorado.
Beslut och beteenden, Richard Thaler?
Jo den boken var det. Bra bok, läste den tillsammans med "Tänka snabbt, tänka långsamt". Gillar iden med att i större utsträckning använda statistik för att bilda sig en uppfattning om verkligheten.
RaderaJag får rekommendera Tärningsspelaren av Luke Rhinehart, i andra änden av spannet.
RaderaFast tror du inte att han egentligen menar precis det du beskriver? Att kunna välja utan att vara begränsad av plånbokens innehåll?
SvaraRaderaDet är en enorm skillnad på att själv välja att leva snålt och att vara tvingad att göra det.
//Krusse
Det är väl en flytande skala, men jag vet nästan ingen som bara plockar ner varor i vagnen och låter sig överraskas i kassan. Är det eftersträvansvärt?
RaderaInte för mig. Jag har dock förmånen att kunna välja.
Radera//Krusse
Förmåner är alltid trevligt, men om de som har förmånen inte tycker att den är eftersträvansvärd är den förmodligen inte det.
RaderaFast det är ju så att den som har pengar gärna informerar andra om att pengar inte gör en lycklig, medan den som får kämpa varje dag gärna skulle ha dem och vet att man iaf inte blir olyckligare av att känna den tryggheten...
RaderaJag förstår vad killen menar, jag har själv varit svårt sjuk och pga att jag innan det var student så fick jag ut mindre än 6000 sek i månaden. Det går givetvis knappt att leva på när hyra, mat, mediciner, sjukvård osv ska betalas. Då längtade jag efter att få lyxa till det ibland. Nu jobbar jag och kan faktiskt lyxa till det ibland, och även om jag nån gång längst vägen blivit sjukt snål och satsar på att spara istället så innebär ju inte det att jag inte uppskattar att jag faktiskt har ett val. När man verkligen inte har pengar så är det rätt meningslöst att drömma om en porsche, men man kan lätt fantisera om hur det är att gå på mataffären och inte behöva räkna på varenda krona. Att inte se det känns lite väl ... priviligerat. /Tanja
Jag tycker absolut att pengar bidrar till lycka och det är mycket möjligt att den här killen lever i relativ fattigdom (fast för det krävs mycket mer än att man inte kan ösa ner precis vad man vill i kundkorgen på shoppingrundan). Är han fattig förstår jag att en Porsche känns långt borta. Jag tycker ändå att behovet att kunna köpa vad man vill i matbutiken är menlöst. Man kan såklart ha otur i livet, men en stor anledning till att vissa har dålig ekonomi är just att de inte räknar på kronorna om de inte är absolut tvungna.
RaderaAtt den här personen hade sådana önskningar är väl inte så konstigt. Daglig verksamhet är ju till för personer med så stora funktionshinder att de omljligt kan klara ens ett arbete med lönebidrag. Ofta är det psykiska funktionshindet som hjärnskada/utvecklingsstörning, grav autism. Men att välfungerande personer har det är desto svårare att förstå. Inte en helt ovanlug önskan i alla fall.
SvaraRaderaHan var inte idiot, och det var väl därför Försäkringskassan bedömt honom som fullt arbetsför. Tror att han hade ett hanterligt koncentrationsproblem, definitivt inte grav autism.
RaderaMen okej, han är kanske ändå ett dumt exempel, men jag har definitivt hört helt friska och till synes normalbegåvade människor framföra samma önskan.
Får påpeka att Försäkringskassans bedömningar om arbetsför inte kanske alltid stämmer......
RaderaHaft ett tillfälle när de krävde utredning och intygande av patienten själv ....som var död...vilket de såg i sina system men ändå ville ha ett intygande från patienten....
Jag blev lite upprörd....
Tror i detta fall att det var en individ som var lite fyrkantig som satt på FK. Men det jag vill ha sagt är att jag skulle inte sätta likhetstecken mellan att FK sagt att de kan jobba och att patienten har normal funktion.
Då jag ofta jobbar med hjärnskador så kan jag ofta se att deras bedömningar kring kognition inte alltid är så professionella.
(väl medveten att de som jobbar på FK antagligen tycker sjukvården är jobbiga ibland...)
Med vänlig hälsning
THZ
Ja, kräver de intyg från människor som är döda har de definitivt för höga krav.
RaderaJag är helt med på att Försäkringskassan kan göra en felaktig bedömning. Kanske även i detta fall, men när Investeringsundersköterskan nämnde hjärnskador, utvecklingsstörning och grav autism ville jag göra klart att detta inte var ett vårdpaket. Eftersom aktivitetscentret inte tycker att han är arbetsför är han kanske inte helt fit for fight, men jag uppfattade honom som mentalt "normal".
Och som sagt, önskan om att slippa titta på prislappar har framförts av andra också.
Jag tolkar inte detta som att han önskade att köpa Felix eller BOB i stället för Eldorado eller Garant. Jag tolkade det mer som en önskan att kunna köpa (exempelvis) oxfilé i stället för blodpudding, utan att behöva fundera på priset.
SvaraRaderaJa, så tolkade jag det också, slarvigt uttryckt av mig. Jag tänker att han vill ta en kundvagn, gå igenom hela butiken och slänga ner allt han önskar utan att reflektera över priset, något jag aldrig skulle få för mig att göra oavsett hur rik jag vore.
RaderaBeträffande Försäkringskassan idag, så jobbar de numera enligt enkla regler införda av S. Alla om inte är döda är arbetsföra, för det kostar väldigt mycket när man som S har dragit på landets folk enorma utgifter. Jag har själv sett vettlösa bedömningar från FK i min omgivning. Så nu vet jag att vi alla sitter i egen flotte.
SvaraRaderaDet är inte så konstigt det där med hysterisk konsumtion. Ofta tycks det vara kopplat till en inte så rik barndom, har jag märkt. Då tycks många på ngt vis vilja kompensationsshoppa som galningar sedan, om de kan.
Mvh investera-pengar.blogspot.se
Det är något galet i ett system där läkare och myndighetspersoner som aldrig träffat en patient helt utifrån papper och provvärden ska bedöma hur arbetsför personen är.
RaderaIntressant teori om kompensationsshopping. Så kan det vara, för utifrån hur det presenterades förstod jag inte alls drivkraften.
Jag håller med i ditt resonemang om att det är värt att jämföra märken och affärer för att försöka komma så billigt undan som möjligt till vardags. Annat känns bara onödigt.
SvaraRaderaMen av ren nyfikenhet, tycker du att det vore så hemskt att göra det motsatta någon enstaka gång? Jag har förstått att du inte skulle finna någon tillfredsställelse i det och att det således antagligen skulle kännas onödigt, men är det hela världen om man råkar bränna någon krona mer än vad man egentligen behöver? Vad gör de för "nytta" under kudden liksom?
Jag tänker att det är lätt att förstå om man exempelvis sparar till något särskilt, eftersom att det då finns ett incitament för hålla nere kostnader för att kunna nå dit. Men om jag har förstått dig rätt så är du generellt ointresserad av konsumtion för att det inte gör dig fri, men vad är egentligen glädjen då av att ha mycket sparade pengar? De kommer ju bara att växa och finnas där på ett konto, och sen dör man, å vad är meningen då?
Bra frågor! Nej, att någon gång bara riva åt sig vad man behöver är inte hela världen, men det skulle inte kännas bra. Lite som när man slarvar med andra saker - min grundtanke är att jag vill göra allt så bra jag kan. Gäller det städning vill jag svabba ända in i hörnen, gäller det handling vill jag få mesta möjliga för pengarna.
RaderaJa, jag ser ett egenvärde i sparade pengar även om de bara sitter på kontot. De innebär t ex att jag slipper göra jobb jag helst inte vill göra och när jag så småningom ska flytta ger pengarna mig en större valfrihet. För jag är inte så rik att jag garanterat kommer ha pengar på kontot hur jag än lever. Vore jag det hade saker och ting hamnat i ett annat läge. Tror jag, det är ju svårt att veta.
Okej då förstår jag. Även om du inte vill konsumera på struntsaker så finns det ändå en tanke med att ha pengarna och att så småningom använda dem.
RaderaMin känsla är dock att ju mer sparade pengar jag har, desto svårare är det att använda dem. Det känns ju himla bra att se dem växa och då tar det emot att använda dem. Det blir nästan lite beroendeframkallande. Jag kan tänka mig att jag antagligen skulle göra lite jobb jag helst inte vill ändå för att få det att gå runt, och på så sätt slippa ta av besparingarna, och då kommer de ändå bara ligga där och damma tills det är dags att tacka för sig :)
Ja, jag är inte främmande för att använda pengarna, men ser också ett värde i att bara ha dem eftersom de skänker trygghet.
RaderaOch visst är det så. En hundring som konsumeras nu kan ju bli till tusenlappar längre fram. Det är en svår avvägning och jag gör den inte bättre än någon annan. Många skulle nog säga att jag gör det sämre.
Jag kan känna igen känslan av glädje över att faktiskt KUNNA köpa någonting överdådigt (Som en Tesla eller lyxspaghetti från Barilla) men en lika stor glädje att hoppa över att köpa det för att spara till någonting vettigare. Då får man glädje av pengarna utan att använda dem.
SvaraRaderaNågon gång ibland kan Försäkringskassan uppfattas som lite hårda, men vi får väl lita på deras professionella bedömning. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/catrine-dog-tva-manader-senare-ansags-hon-fortfarande-fullt-arbetsfor
/M
Du menar att inställd konsumtion också är konsumtion ;-)?
RaderaJag är den första att kritisera Försäkringskassan (och andra myndigheter), men även om det låter makabert att hon skulle vara arbetsför efter sin död är det ju uppenbart inte det de menar, trots SVT:s ingress.
"Att kvinnan avlidit betyder ju inte att arbetsförmågan var stadigvarande nedsatt."
"Var", inte "är".
Han drömmer om att handla vad han vill - medan de flesta andra förverkligar sina drömmar med hjälp av sitt kreditkort - vilket gör han till smartare än många andra. Han verkar ju mer arbetsför än många av oss andra. Att de som är på daglig verksamhet inte tycker att han är arbetsför det förstår jag. Tror inte Einstein heller hade uträttat särskilt mycket om man placerat han på en daglig verksamhet (vilket man gjort om han växt i dagens Sverige). Einstein hade suttit i ett hörn, filosoferat, skrattat för sig själv och kluddat, för personalen, en massa obegripligheter på något papper.
SvaraRaderaKlart att gossen är mer arbetsför än hela ledningen på transportstyrelsen tillsammans! Nu får ni ge er med fördomar och nog ska han väl komma ut på ett hederligt arbete. Är det inte det som är målet med att sätta in folk i såna där dagliga verksamheter, eller har jag missförstått det? Ska de hellre sitta inlåsta och vara beroende av skattebetalare hela livet?