tisdag 18 oktober 2022

Knalle-Sparo

Jag har en kluven inställning till att sälja på marknader. Å ena sidan verkar de som reser runt och säljer sina produkter, oavsett om det är älgkött, krimskrams eller kläder, ha en skön gemenskap och inställning till livet. Å andra sidan är det verkligen inte jag.

Jag har sålt ”sopor” på Täby Galopp, som måste vara en av Sveriges största bakluckeloppisar. Annars har jag mest erfarenhet som köpare/allmänhet, jag har varit på Kiviks marknad och diverse mindre vår- och höstmarknader där jag bott.

I helgen var det så dags för min debut som honungsförsäljare. Som nybliven biodlare har jag inga upparbetade marknadsföringskanaler och inga gamla stamkunder, så då gäller det att bryta ny mark. Detta var en inomhusmarknad. Reklamen tycktes begränsad, men det var svårt för mig att veta om det berodde på dålig PR-känsla eller att marknaden är så känd och inarbetad att det räcker med suddiga bilder och knapphändig info på en hemsida och i sociala medier. Jag försökte komma dit så fördomsfritt som möjligt, beredd på det mesta, inte minst för att se och lära för framtiden.

Jag tänkte mig in i vad som hade lockat mig som kund. Jag säljer honung, ett par varianter och ett par storlekar på glasen, men alltihop bara honung, inte den mest visuella eller spektakulära produkten. Så vad gör man då för att sticka ut i bruset? Jag tycker att bin är fascinerande djur. Små, men komplexa och dessutom lite farliga.

Men jag kunde ju inte ta med dem, så jag valde det näst bästa. Jag klippte ihop filmsekvenser med stillbilder av arbetet med bina och honungen. Filmskärmen var i största laget, men förutom det var detta ett genidrag. Många marknadsbesökare stod och tittade en stund, varpå jag erbjöd dem ett smakprov av honungen, låt oss kalla det en honungsfälla.

I övrigt satsade jag på tydliga skyltar med information och produkter. Trots filmen hade jag inte all världens tid att ge besökarna relevant information. Man kan tänka att de ställer frågor om de undrar över något, men troligare är att de hastar vidare. Jag blev faktiskt förvånad över hur många säljare som slarvat med detta och använde handskrivna, allt för små prislistor.

Själv sjabblade jag med annat. T ex hade jag inte tänkt på att sätta en duk över mitt marknadsbord och med den täcka lager och stök under bordet. Och så märker jag hur orutinerad jag är i mitt försäljarsnack. Till del kan jag skylla på att norska inte är mitt modersmål, men detsamma gäller ju nästan varenda torghandlare i Sverige och inte låter de sig hindras av det. För mig tog det flera timmar innan jag kände mig hyfsat bekväm i säljarrollen.


Och priset till mest obekväma säljare går till...

Sedan var det annat som var bortom min kontroll. Vädret t ex. På söndagen hade jag inte gått ut om jag inte måste och att döma av det glesa besökarantalet var det fler som tänkte likadant. Jag tror dessutom inte att det hade skadat med fler utställare. Nu var det tjugotal och jag är glad att jag var ensam honungsproducent, men det hade blivit mer drag med 40-50 utställare.

Nu har jag i alla fall testat. Nästa gång (för en sådan blir det) ska jag vara ännu bättre. Jag lyssnade dessutom med andra säljare om bra marknader för mina produkter. Grannen sålde korv, så våra varuprover kompletterade varandra bra smakmässigt, så jag hoppas att jag får nya chanser. Nu kör vi!

33 kommentarer:

  1. Fick du sålt några burkar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, för sjutton. Men det hade som sagt inte gjort något med fler besökare, särskilt på söndagen. Höstrusket kom i vägen.

      Radera
  2. Är sjukt imponerad över att du fått fram en så proffsig, säljbar produkt så fort :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Mycket är binas förtjänst, jag bara paketerar den färdiga produkten :)

      Radera
  3. Jag tycker försäljningen ser professionell ut. Imponerande gjort, särskilt när man känner till allt jobb bakom dessa burkar med honung. Det krävs en en hel del och jag undrar vad som är din drivkraft? Är det speciellt honungsframställandet, eller är det att producera en produkt och sälja den dvs det företagsmässiga, eller är det något annat?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var sugen på biodling i flera år och ju mer jag läste och såg, desto mer intresserad blev jag. Det är en märklig känsla att stå med händerna ner i kupan och bli en del av maskineriet.

      Sedan är jag också sugen att se hur pass bra business det går att göra av detta. Hade jag velat kunde jag ha sålt all honung till vrakpris till Honningcentralen eller annan större uppköpare. Att sälja styckvis till slutkunder är mycket mer jobb, i alla fall nu i början, men kan löna sig rejält på sikt. Hoppas jag. Eventuellt testar jag smaksatt honung längre fram.

      Radera
    2. Tack för svaret. Har själv vissa funderingar på om man möjligen kanske i framtiden eventuellt skulle testa att försöka sälja en produkt, som jag har hittat på och tycker vore köpvärd... Det är dock det här med drivkraften som inte riktigt är på plats.

      Radera
    3. Det där med drivkraft är nog individuellt, men för mig måste det finnas pengar i mixen. Det kan finnas dagar då man känner att "detta skulle jag kunna göra gratis", men vad det än gäller finns dagar då man inte känner så, och då måste jag kunna räkna pengar (eller åtminstone kunna räkna med pengar).

      Radera
  4. För ytterligare uppmärksamhet rekommenderar jag någon form av bi-kostym =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut! Jag funderar på något i den här stilen:

      https://www.youtube.com/watch?v=XZQmE0B7gFQ

      Radera
    2. Haha, vilken lysande ide! Du kommer att bli lokalkändis pa nolltid. Grattis till försäljningen!

      Annika

      Radera
    3. Börjar jag gå runt i den utstyrseln på stan blir jag säkert det (strax innan de burar in mig).

      Radera
    4. https://i.ytimg.com/vi/SyISm0A1Xyw/0.jpg

      Radera
    5. Precis, det där hade jag inte känt mig helt bekväm med :)

      Radera
  5. Bra där! Det är när man lämnar sin bekväma komfortzon som man utvecklas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är ju det, och även om det var utanför min var jag ändå nyfiken på detta. Det kunde ha varit mycket värre.

      Radera
    2. Du har ju varit ståuppare. Varför är torgande utanför din komfortzon? Det lär inte handla om uppmärksamheten.

      Radera
    3. Mest orutin, antar jag. Ståuppkomik är föredrag med slak lina, men när man gjort det hundra gånger blir man ändå bekväm i rollen. Det här var något helt annat.

      Radera
  6. Verkligen proffsigt upplägg o grymt bra jobbat att komma så långt så kvickt!

    Har fått en ny respekt för honung som livsmedel och biodlare i gemen, i mitt stilla sinne trodde jag detta var en rätt soft liten verksamhet, oj att jag nu lärt mig annat härifrån. Tror jag stryker den tanken och behåller hönshållning på "vore kul att desta om det vore något"-listan, då bara för husbehov.

    Det där med att vara knalle verkar vara en smittande försörjning/livsstil. En av mina bästa kompisar jag växte upp med hade en far som åkte runt på marknader året om och sålde det vanliga krimskramset på den tiden, ärtrör, stinkbomber, sammetsaffischer, smällare o piskor(!).

    Inte var de rika, snarare rejält povert, men hela familjen var engagerade samt verkade ha mycket kul, och jag vet att min vän och iaf en av hans bröder blivit knallar senare i livet.
    /Jonas B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag hade också trott att det var betydligt mindre jobb. Kanske blir det också det med tiden, när man har mer erfarenhet, jobbar fortare och låter bli en del onödiga arbetsuppgifter, men än så länge tycker jag den honung jag ansåg var dyr innan jag började borde kosta ännu mer.

      Jag är också sugen på höns, men är rädd att det är samma där. Att det visar sig vara mycket jobbigare än jag trott.

      Min korvförsäljande granne på helgens marknad berättade om en marknad där han sålt för 25000 kr på en helg. Med sådana pengar kanske det går att få bra försörjning av "knallandet", men jag ser det inte för egen del. Jag tänker mest att det här blir ett sätt att få stamkunder så att jag om några år kan sälja hela produktionen utan marknadsföring.

      Radera
    2. Om jag skulle skaffa djur igen är höns de första djuren jag skulle skaffa, eventuellt de enda. Trevliga, lättskötta, roliga, ger goda ägg, äter upp rester. Nu vet jag inte hur foderkostnaden ser ut i Norge, värme i ett hönshus så det finns väl en del att räkna på om man vill att det ska gå runt och t.o.m med vinst.

      Radera
    3. Jag har kontakt med ett storkök som jag skulle kunna få rester, för jag tror inte att hönsen skulle leva på mina lökskal. Värme kommer jag dock inte ifrån och precis som du är inne på verkar det knepigt att göra vinst på detta. Därför undrar jag om jag inte gör klokast i att fokusera på bina, som jag räknar med ska göra vinst.

      Nu är ju inte pengar allt, men den dag jag verkligen inte har tid med höns kommer det att kännas orimligt ifall det hade varit billigare att köpa ägg av grannen.

      Radera
    4. Ja, jag känner mig själv så pass bra att jag vet att om det inte finns åtminstone en god chans till pengar i slutändan kommer jag antagligen tappa intresset.

      Radera
  7. Väldigt snällt inlägg idag Sparo! Det är redan lunch och ingen har kallat dig för nazist ännu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är själv förvånad, men det kommer nog snart. Den vars standardargument för min nazism är att jag inte i varje inlägg fördömer SD och Putin fick ju rätt idag igen.

      Radera
  8. Du glömmer ju det mest viktiga, Micke! 😃
    Hur många burkar sålde du?

    Hälsar
    Lars D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har faktiskt inte järnkoll på det just nu, men 25-30 kanske.

      Radera
  9. Hur är priserna på honungen jämfört mellan Norge och Sverige? Preimie någonstans eller typ samma?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med tanke på Norges sockerskatt och att mat generellt är dyrare i Norge borde Sverige vara lite billigare, men jag får erkänna att jag har dålig koll på svensk honung.

      Radera
  10. "Och priset till mest obekväma säljare går till..."

    Du syns i alla fall. Inte fel som säljare att synas. Det kunde varit värre. Du kunde haft på dig biodlarhatt med så att köparna knappt sett ditt ansikte genom nätet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tänkte tanken. Inte för att jag skämdes utan för att det hade uppmärksammats.

      Radera
  11. Typiskt en Putinkramare att sälja honung!

    Mhv
    Gid dem arab rajoks

    SvaraRadera