I en statsbudget är det såklart
småpengar, men till vilken nytta? Det är 32 år sedan Palme blev
skjuten. Att någon gärningsman skulle dömas eller att vi någonsin
får reda på sanningen tror nog ingen. Det såg Hans Holmér, Ebbe
Carlsson, Anna-Greta Leijon, Lisbet Palme och en massa andra
klantskallar till redan på åttiotalet.
Det här kanske är lite
kontroversiellt, men jag har ingen teori. Jag är kanske den ende
svensken som inte tänker uttala mig om vem som sköt Palme. Jag har
ingen aning om man borde ha satsat på PKK, polisspåret,
EAP eller Sydafrika. Förr hoppades jag lite på
Christer Pettersson eftersom han satte min hemkommun Sollentuna på
världskartan. Lite som en ambassadör för bygden.
Nu är det hur som helst för sent.
Tyvärr, jag hade gärna sett att man fått sätta dit någon, men
42-åringen är död och 33-åringen är också det. T o m Ted
Gärdestad som felaktigt pekades ut som ”33-åringen” (någon gav
sig fan på att Sollentuna skulle ta hem det här) är död. Och alla
spår verkar stendöda. Så dagens spartips till politiker och
myndighetspersoner: sluta jaga Palmes mördare. Leta efter senare
mördare istället, som kanske lever och bör låsas in innan de
mördar ännu fler människor.
”Du får jobbet, men kan du tänka
dig att byta namn?”