onsdag 26 januari 2022

Bostadstillägg med guldkant

Jag fick ett ämnesförslag där jag inte riktigt har bestämt mig för vad jag ska tycka, men det hindrar mig inte från att skriva om det.

Ämnet jag tänker på är detta: om du är så svårt sjuk att du inte kan jobba och med anledning av detta har sjukersättning och bostadstillägg får du inte ha mer än 100000 kronor i sparande. Detta innebär att en grupp i samhället som har liten möjlighet att få en bra pension inte heller får ha ett privat pensionssparande som överstiger 100000 kronor.

För ordningen skull – man får ha mer än hundratusen, men då tar Försäkringskassan hänsyn till det i sin bedömning. Poängen är att den som sparar straffas för det, eller som min anonyma tipsare formulerar det:

Skulle det inte kunna finnas sätt där FK kan se att ett sparande är menat som privat pensionssparande och därför får finnas oavsett hur mycket en person lyckas spara? Räcker det inte med att en person har en svår sjukdom. Ska denne även vara dömd till en dålig, om ens någon pension (med tanke på hur det ser ut och utvecklats när det gäller pensioner)? När den själv genom att välja bort nöjen m.m. kan påverka detta?

Å ena sidan är ju bostadstillägg ingen mänsklig rättighet utan ett bidrag för den som behöver det. Har man en förmögenhet gör man inte det och får klara sig själv (om förmögenheten är tillräckligt stor).

Å andra sidan. Personer som pga sjukdom i perioder inte kunnat jobba alls kommer att få låg pension. Vore det hela världen om de genom smarta val och sund sparsamhet lyckas jobba ihop en liten buffert? Jag menar inte att medlemmar i familjen Wallenberg ska få bostadstillägg, men 100000 kr för en sjukpensionär, eller 200000 för ett äldre par, är ju faktiskt inte en helt fantastisk förmögenhet utan skulle kunna ses som en tilläggspension de gnetat ihop alldeles själva.

Vad säger folkdomstolen? Ska bostadstillägg inte kunna ges med mindre än att man saknar medel? Eller är det rätt och riktigt att den som lever sparsamt ska ha mer kvar, även om den primära inkomstkällan är ett slags bidrag? Jag lutar åt alternativ 2, men tycker att detta är svårt.

tisdag 25 januari 2022

Crash, boom, bang!

Börsen faller. OMX har de senaste tre veckorna tappat nästan tio procent. Några luftar sin panik i sociala medier, andra sin skadeglädje. Sparekonomerna åker från redaktion till redaktion med uppmaningen att man ska se börsen som en långsiktig investeringsplattform och fortsätta att systematiskt spara och sprida riskerna.

Jag förstår alla ovannämnda grupper. Har man missat tåget ler man lite när det åker ut för stupet, sitter man på tåget kan man bli lite åksjuk i det läget, och sparekonomerna har sin utkomst i denna verksamhet och vill såklart se alla fortsätta att månadsspara som om ingenting har hänt.

Själv gäspar jag. Jag har såklart en fot på börståget, men köpte nyligen hus och har fortfarande inte fått mer än handpenning från lägenheten jag sålt, så på det viset hade det verkligen kunnat hända vid ett sämre tillfälle. Men så är det heller ingenting som säger att det rasat klart, det här kanske bara är början.


Investering pågår.

För så här är det ju med börsen. Jag har varit med i några ras nu och om hälsan står mig bi ska jag vara med i många fler. Även om jag haft tur med tajmingen nu tänker jag inte vara skadeglad. Däremot skulle jag kunna höja rösten lite för att försöka få förståelse för att jag inte varit maximalt investerad och dessutom inte gått all-in bull utan hela tiden haft en mer defensiv profil. För även om börsen alltid antas gå upp är chansen mindre när den stigit ett antal år på raken.

Men nej, jag håller mig stilla i båten. Som någon sa häromdagen: En fördel med börsnedgång är att vi slipper se alla investerares grafer hela tiden. Med risk för att trampa någon på tårna är jag beredd att hålla med. Om än tyst.

måndag 24 januari 2022

Nästa kund är bästa kund

Ingen kund är viktigare för en affärsidkare än den kund som ännu inte slagit till. Man kan tycka att de borde måna om de trofasta kunderna (och gör det väl till viss del genom bonusprogram och kundklubbar), men dessa har man förhoppningsvis ändå. Den kund som står och velar däremot gäller det att hugga tag i innan den försvinner till konkurrenten.

Detta är orsaken varför jag drar öronen (och plånboken) åt mig när företag inte snabbt och smidigt hjälper mig att starta konto eller bli medlem. För hjälper de mig inte då behöver jag inte fundera över hur ointresserade de kommer att vara när jag redan satt in pengar eller hoppat på deras abonnemang med tre månaders uppsägningstid.

Här är ett exempel på när jag tjänade 220 kr på detta. Jag behövde ännu fler delar till min nyinköpta Volvo 240 och sökte runt på nätet. Fyra av delarna visade sig billigast på en nätsajt som jag ibland handlat från tidigare, men också backat ur i sista sekund för att jag hittat grejerna billigare eller kommit på att jag inte behövde dem, och då har jag alltid fått ett mejlerbjudande dagen därpå.

Så istället för att klicka hem varorna och föra över pengarna gick jag till utcheckningen där min varukorg var värd 1042 kr, fyllde i mina kontaktuppgifter och stängde ner sajten. Och när jag öppnade mitt e-postprogram på söndagsmorgonen låg följande erbjudande och väntade:


Simsalabim, så var priset nere i 822 kr, 220 kr eller drygt 20 procent mindre än dagen innan. Och det är inte bara jag som kommit på detta. Jag hörde i en podd att när man kollar efter resor är det inte ovanligt att priset sjunker kort tid efter att du tittat på resan, men om du väntar ytterligare kommer priset gå uppåt igen.

Alltså gör du som kund klokast i att gå in och reka i ett inkognito-fönster. När du väl bestämt dig, går du in i ett vanligt fönster som tillåter cookies, helst i inloggat läge, klickar fram den resa du vill köpa och fyller om möjligt i dina uppgifter för att sedan stänga ner och vänta någon dag. Vad man än köper, smart eller dumt, nödvändigt eller onödigt, är det aldrig fel att få handla lite billigare.

söndag 23 januari 2022

Trenderna som gör dig rik på aktier – recension

Marcus Hernhags nya bok börjar lite skakigt när han redan på första sidan kallar de onda globalisterna i World Economic Forum för ekonomiexperter som träffas ”för att diskutera hur de ska förbättra världen”. Är han ironisk går det över huvudet på mig, men sedan tar sig boken.

I Trenderna som gör dig rik på aktier går Hernhag igenom tolv framtidstrender, som digitalisering och vård. Det är inga djärva gissningar att folk blir äldre eller att digitaliseringen kommer att fortsätta att vinna mark, men hur tjänar man pengar på det då? Här kommer konkreta bolagstips, men också verktyg för hur man kan tänka.

Det sistnämnda är inte oviktigt. Här beskrivs nämligen inte bara möjliga börsvinnare utan tanken bakom. För egen del tror jag inte att jag kommer våga investera i ett specifikt bolag i en bransch jag inte begriper, men nu när jag har läst hela boken tror jag mig kunna applicera tankarna på vilken bransch som helst. För oavsett trender är det ju få etablerade branscher som är så dödsdömda att det inte finns potentiella vinnare där.

Men den riktigt bekväme investeraren kan också ta rygg på Marcus Hernhag och utgå ifrån att även hans framgångar på börsen är en trend som kommer att bestå. Han delar nämligen frikostigt med sig av listan över sina största innehav. Jag skulle aldrig rekommendera den strategin, att kopiera andras investeringar. Då är det bättre att köpa aktiefonder där förvaltare plockat fram möjliga vinnare. Förresten pratar Hernhag även fonder i denna bok.

Trenderna som gör dig rik på aktier har ett helt annat upplägg än Den enkla vägen hitta tillgångarna som gör dig rik (vad är grejen med novellånga boktitlar?) som jag också recenserat, men som vanligt får man konkreta tips av en klok kille som tänkt mycket. Marcus Hernhag kan konsten att förklara svåra saker på ett enkelt sätt istället för att använda en massa komplicerade begrepp på engelska. Där är det många ekonomibloggare och -poddare som har mycket att lära. Annars räcker aktietipsen för att motivera priset.

lördag 22 januari 2022

Stulen design

SVT skriver om att heminredningsföretaget Jotex plagierat designern Emmeli Hultqvists ljusstake och för mig är det uppenbart hur det gått till. Det stora företaget tänkte att de skulle komma undan med det, och om upphovskvinnan upptäckte det kan de alltid neka och hoppas på att deras möjligheter att driva rättsprocess är större än motpartens. De försöker inte ens komma med bortförklaringar.

Problemet är att det händer hela tiden. Stora butikskedjor stjäl. Ikea gjorde sig lustiga när Balenciaga snodde deras Frakta-påse, men hur många mindre designers har drabbats av att Ikea lagt vantarna på deras skapelser?

Samma sak hos Hemtex och många fler. Ibland skämtar media om fenomenet: ”Ser du skillnad på designklassikern och Mio-kopian”. Just i det fallet drabbade det kanske ingen fattig, men ofta gör det det. Ta t ex de här exemplen på modeföretaget Sheins kleptomani:

Ja, oj, vi hade ingen aning, ”ber uppriktigt om ursäkt” och ”produkterna har redan tagits bort från vår sajt”, men innan de togs bort har företaget antagligen sålt för mer pengar än originaldesignern gjort för sin design. Kanske mer än hennes omsättning på tio år!

Problemet är att de kommer undan, och gör de inte det tjänar de ändå pengar på att stjäla andras verk, och om inget görs leder det till att det till slut bara finns massproducerad smörja från Åhlens.

fredag 21 januari 2022

Plastlödning

Jag såg några filmer om att ”löda” i plast genom att smälta plasten med lödpenna. Istället för lödtenn kan man vid behov fylla i hålen genom att smälta ner buntband, och armera med stålull eller en vanlig häftklammer.

Det första användningsområdet jag kom på var min kaffebryggare där filterbehållaren nyligen sprack och ramlade sönder (jag råkade tappa en låda kattmat på den). Eftersom den bara är tjugo år gammal var det inte aktuellt att kasta den, så jag lagade med silvertejp. Det höll väl en vecka innan det ramlade av, men nu bestämde jag mig för att löda ihop en mer permanent lösning, från vänster till höger:

De vita sträcken är limrester från tejpen som jag tvättar bort med rödsprit om denna lagning håller, och det tror jag att den gör. Och som synes gjorde jag ingen ansats att jämna till skarven eller fylla i lödningen med buntbandsplast, för lagningen hamnar på baksidan och syns inte förutom när bryggaren laddas.

Men nu fick jag blodad tand, vad mer går att göra? Kartfacken i min Volvo har spruckit. Ni vet, de där lådorna i dörrsidorna där man förvarar isskrapor och sånt. De funkar, men är fula och när de väl börjat spricka vore det nog bra att göra något innan det blir värre. Så här såg ett av dem ut innan, över- och undersida:

Eftersom det här är grövre grejer som kan drabbas av mer påfrestningar (de sitter precis i sparkhöjd, så det är lätt att de får en fot när man kliver ur bilen) valde jag att fylla i med buntband på undersidan.


Ser inget vidare ut under, men helt okej på ovansidan även om sprickan fortfarande både går att se och känna med handen. Men det kan jag leva med.

På andra sidan var det ännu värre. Där saknades det bitar, SÅ det var bara att börja smälta dem samman:



Inget svårt jobb och med lite träning går det nog att göra snyggt också. Är det mycket och du inte har möjlighet att göra det utomhus skulle jag dock rekommendera skyddsmask och bra ventilation för smält plast är ingen höjdare att andas in.

torsdag 20 januari 2022

Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt

Sveriges subventionering av serverhallars elförbrukning tedde sig märklig redan innan elpriserna sköt i höjden. Bahnhofs vd Jon Karlung skriver i en debattartikel att intentionen var god, att skapa nya arbetstillfällen hjälpa svensk industri.

Jag är kanske mer cynisk än Karlung eller också kräver hans position att han håller tillbaka, men jag är inte alls säker på att tanken var god. Regelverket gynnar IT-jättar som Facebook och Google. Vad vinner svenska skattebetalare på att subventionera deras serverhallar? Arbetstillfällen? Det vore i så fall som att isolera hus med tusenlappar. Man kan inte plöja ner en miljon per år för varje jobb, ens i glesbygd.

Jag tror att det är mycket enklare än så. Allt mer av den politiska debatten, inklusive valrörelser, förs på internet. Då är det ju perfekt att köpa internetjättar som sedan lyder minsta vink när regeringen vill ”att hatiskt och kränkande innehåll tas bort”, eller kritik i största allmänhet.

Och internetjättarna är inte sena att bistå. Inför valet lovar Google Sverige att ”öka säkerheten och motverka desinformation genom att ge myndigheter, politiker och betrodda journalister en hotline till ett team som lovar att rätt information ges företräde på nätet.

Låter det som bäddat för att demokratiskt, origgat och rättvist val? Hoppas att du tycker det för det är du som betalar för upplägget.