torsdag 31 augusti 2017

Söderberg & Patologiska lögnhalsar AB

Jag har redan vädrat mina åsikter om telefonförsäljare och gett mitt råd om vad man ska göra när sådana ringer utan att man bett om det: lägg på!

Ibland ringer pensions- och andra ekonomiska rådgivare till mig för att erbjuda sina tjänster. Om jag inte följer mitt eget råd och lägger på direkt brukar jag fråga vad deras produkter har för implicit volatilitet och följer upp med frågan: ”Va, vet du inte vad du säljer?!”

Roligare än så blir det inte, men när Avanzas sparekonom Claes Hemberg blev uppringd av det ledande skumraskbolaget Söderberg & Partners passade han på att prata över en kvart. Under den tiden blev han avkrävd svar på frågor om sin egen ekonomi och inbokad på ett möte som senare (utan förklaring, men vi kan väl ana) bokades av. Hans egna motfrågor fick inga svar alls eller direkt lögnaktiga sådana.


Vad säger då Söderberg & Partners om det inträffade? Deras informationschef Rasmus Löwenmo Buckhöj nämner i förbifarten i sina svar på bloggen och på Twitter att det visserligen var tråkigt att deras medarbetare ljög om avgiften, men ”han arbetade sin första vecka och hade tyvärr inte koll på alla detaljer”, och då är det tydligen okej att skarva lite med sanningen.

Mest sur är Löwenmo Buckhöj ändå på att Hemberg outar förnamnet på telefonförsäljaren (ett namn han delar med 97625 andra svenskar) samt för- och efternamn på en rådgivare vars namn och telefonnummer går att hitta på företagets hemsida, vilket inte hindrar informationschef Buckhöj från att stava det fel.

Erik Rasmus Löwenmo Buckhöj - rättstavat

Om Söderberg & Partners vore ett seriöst företag med seriösa tjänster och seriösa medarbetare som talar sanning och inte ständigt och jämt hamnar i klammeri med Konsumentverket, Konkurrensverket, Pensionsmyndigheten, Finansinspektionen, polisen... skulle de väl inte ha något emot att någon berättar om deras arbetsmetoder?

Bäst vore såklart ett totalförbud mot telefonförsäljning, men om du inte har sjukt stort tålamod och för säkerhets skull bandar samtalet som bevis ifall du ställs inför en omklippt version står jag fast vid mitt råd: Lägg på luren! Det rådet är gratis och om någon frågar ifall jag givit det har jag inga problem med att stå för det, med namn.

onsdag 30 augusti 2017

Lyxboende

I min närhet finns bostadsområden med tjugomiljonersvillor. Vi snackar 250-300 kvm, sjötomt med tennisbana och egen brygga (med en mindre Finlandsfärja för familjens fisketurer) och en pool med däck i mahogny.


Ni vet Trissreklamen med paret som ser en bostadsannons för en sjurummare och konstaterar ”Onödigt stort, jag skulle gå vilse” för att sedan vinna på Triss och totalt ändra åsikt. Med risk för att låta som dem: Jag vill inte ha ett sådant boende. Klart att det finns dagar när en egen pool eller båt vore trevligt, men för det mesta är jag glad att jag inte ens har en tomt.


Bara städningen av 300 kvm måste vara hyfsat jobbig. En gräsmatta måste klippas, poolen rengöras osv. Och även om man skulle göra allt själv tillkommer alla kostnader. Förutsatt att huset ligger i Sverige kommer man inte undan uppvärmningen och regelbunden målning. Staten ska ha in fastighetsskatt och hemförsäkringen går loss på en del.

Så även om jag hade kunnat köpa huset kontant och haft tid att jobba som en Duracellkanin skulle det bli en dyr historia. Och vem slantar tjugo mille och har tid att sköta om underhållet på ett jättehus? Jag har en Facebookvän som bor i en herrgård, och det är ett ständigt tjat om ved som ska travas, trädäck som ska oljas, löv som ska krattas och räkningar betalas.

Jag har haft sjötomt. Been there, done that, got the t-shirt liksom. Jag är glad att det är över, som Ratata sjöng.

Nej, det är inte min strandlinje.

tisdag 29 augusti 2017

ABC

Kanske bäst att poängtera att detta blir ett inlägg om aktier. Det blir ingenting om Andning-Blödning-Chock och jag ska inte recensera Anna Books gamla hit från den starka debutplattan Killsnack 1986.


Skillnaden mellan A- och B-aktier är att de har olika röststyrka. De flesta av oss skiter i det eftersom våra hundra aktier ändå kvittar i den allmänna konkursen. För att krångla till det har en del bolag även C-aktier. Eller ja, det är väl knappast för att krångla, det är i bästa fall en bonus. SEB införde sin C-aktie för att underlätta för utländskt ägande. Förmodligen finns andra skäl för andra bolag.

Vad gör då detta? Ett problem är att omsättningen ofta blir väldigt olika i A- respektive B- och C-aktier, vilket i sin tur kan innebära att värdet drar iväg helt orimligt. Kanske är det inte där bolagen vill att fokus ska ligga.

Under fredagseftermiddagen handelstoppades Hufvudstadens C-aktie när aktien stigit nästan 300 procent. Här är en översikt över dagens handel fram till stoppet:


Vi kan väl ana hur det kändes för den sålde sina aktier för 440 kr/styck mådde när han/hon insåg att det hade gått att få 2000 kr några timmar senare. Ändå bättre än den stackare som sålde aktien för 215 kr för en vecka sedan. På måndagen var handeln öppen i 23 minuter innan den stoppades igen efter att ha tappat drygt 80 procent! Den som kallar börsen för bingo har fått vatten på sin kvarn och det riskerar inte bara att drabba bingohallarna.

I det här fallet är lösningen enkel. Fredrik Lundberg äger över 99 procent av aktierna och så länge det är så blir det såklart ingen omsättning i den. Alltså hör den inte hemma på Stockholmsbörsen utan bör avnoteras. Men är det inte dags att att införa ”alla aktiers lika värde” och ta bort B, C och alla andra bokstäver? En aktie, en andel, en röst. Enklast så.

måndag 28 augusti 2017

Tvångsanslutning till statsmedia

Enligt Medierna i P1 kommer Public service-kommittén inom kort föreslå att hela svenska folket tvångsansluts till statsmedia eftersom den nuvarande licensen kommer att övergå till att täckas med skattemedel. I dagsläget verkar det bara vara ett par småpartier som vill fortsätta med licens.

Jag förstår problemet. Allt färre väljer att ta del av statsmedia, och ännu färre vill betala för det. Ändå lägger SVT, SR och UR tillsammans beslag på sju miljarder om året, men siffran minskar i takt med att allt färre vill ha deras ”oberoende radio och tv”.


Jag har ingen tv och har inga planer på att skaffa en. Jag skulle kunna tänka mig att betala för enskilda program på SVT Play, men det handlar om ett par sändningar om året. Om marknaden minskar får väl statsmedia banta utbudet, inte svårare än så!

För många år sedan valde jag att gå ur Svenska kyrkan. Jag gillar inte organisationen, tar inte del av deras verksamhet och vill således inte heller finansiera den. Jag tycker att alla skulle behöva göra ett aktivt val att gå med, men om de så önskar har jag inget emot det. Detsamma gäller för idrottsföreningar, bridgeklubbar och fackförbund. Den som vill får gå med, vi andra slipper.

Men snart ska det alltså inte gälla statsmedia. Vare sig vi tar del av deras utbud eller inte ska vi tvingas betala för det. Det tycker såväl socialdemokrater och nationalister som konservativa och liberaler i riksdagen.


Vidrigt, om man frågar mig. Men det är det alltså ingen som gör.

söndag 27 augusti 2017

Quickfix-ekonomi

Magrutor på bara tio dagar, gå ner 30 kilo till badsäsongen, fem övningar som ger dig det perfekta sexlivet... Ungefär så ser löpsedlarna ut. Allt ska ske senast nu, helst igår och utan arbetsinsats. Uppenbarligen är det detta vi vill läsa för annars skulle de inte skriva så.

Samma sak med ekonomi. Det står aldrig ”Tänk långsiktigt” eller ”Många bäckar små”, det vore för trist. Snabba cash ska det vara, bli miljonär bara, spela, satsa, våga!


Precis som muskler och kondition inte går att bygga på en pisskvart gäller detsamma för en god ekonomi. Denna ständiga jakt efter genvägar blir ju bara tröttsam, men jag har en känsla av att allt fler lägger allt mer tid på att leta efter dem och det är synd.

För det är ju inte så att det krävs flera generationer för att bli rik, det kommer bara inte hända från nu till årsskiftet. Gör förändringar som håller långsiktigt och var medveten om att det tar tid att få resultat. Ränta-på-ränta-effekten blir större med tiden.


Det var och en kan göra direkt är att börja bygga ett startkapital. Hur stort det blir beror på hur mycket man är villig att offra och satsa. Alla kan sälja sånt man inte använder, leta efter billigare abonnemang och dra ner på onödig konsumtion. Men det ska göras, det räcker inte att kunna. Precis på samma sätt som alla kan motionera, men också välja att skjuta upp det.

Är man hardcore kan man leta efter ett mer välbetalt jobb eller andra sidoinkomster, byta till ett billigare boende och sälja bilen. Det kan ta emot lite mer eftersom det innebär anpassning och omställning. Fast det är inte skrivet i sten att det blir jobbigt, det kan vara en lättnad också.


Lika viktigt är det att placera kapitalet så att det ger en okej avkastning. Åtminstone de senaste hundra åren har börsen varit den bästa platsen för detta. Man kan också köpa lotter eller gå in i en galen startup, men statistiken är lika usel som för kvällstidningarnas bantningstips.

Men alla har sin metod. Det enda vi vet säkert är att det inte funkar att sitta på arslet och tro att ekonomin ska bli bättre av sig själv. I verkligheten kommer inget Lyxfällan-team att sälja den begagnade bilen till en bilfirma för fyrtiotusen mer än den är värd eftersom Hederlige Harrys Bilskojaraktiebolag ”vill hjälpa till”. Så det första vi kan göra är att sluta att köpa tidningen som påstår att de får oss i form på åtta veckor, för hade det varit så enkelt hade vi redan gjort det.

lördag 26 augusti 2017

Pastavatten

Nu är det ju poppis att uppmana till minskad användning av vatten, så jag tänkte dra mitt strå till stacken. Jag har aldrig förstått varför folk ska använda så förtvivlat mycket vatten för att koka pasta. De flesta tillverkare, bl a Zeta och Barilla, rekommenderar minst en liter vatten till 100 gram pasta. Själv tar jag 6 dl. Naturligtvis mäter jag inte upp det utan går på känsla, men jag siktar på att inte hälla upp mer vatten än att det ska tänka pastan under hela koktiden.


Mina argument är såklart att en mindre mängd vatten går snabbare (och billigare) att koka upp och kräver mindre salt. Vad är då argumenten för mer vatten? Jag hittar främst två:

”Pastan klibbar ihop annars.”

Det har jag i och för sig inte märkt, men är det ett problem? Klibbigare pasta är snarast enklare att äta och det påverkar väl inte smaken? Steker man något vid sidan om kan man med fördel röra i pastan med stekspaden, så gör matfettet att pastan inte klibbar. Dessutom kommer ju en pastasås ändå höja upp klibbfaktorn.

Klibbig pasta?

Med för lite vatten blir pastan inte tillräckligt kokt.”

Va? Jag kan garantera att det går alldeles utmärkt att överkoka pastan så länge det finns vatten kvar i kastrullen. Det handlar bara om tid. Och eftersom jag sparade in tid på att inte koka upp för mycket vatten kan jag väl lägga lite extratid på slutet då. Om det skulle behövas, jag är skeptisk.

Att jag kokar under lock och stänger av plattan någon minut i förväg (nej, det påverkar inte pastan!) behöver väl knappast sägas.

Sådärja, nu är det fritt fram för matkrig i kommentarsfältet :-).

fredag 25 augusti 2017

Hur skulle det se ut om alla...?

Det märkligaste, men förvånansvärt ofta återkommande argumentet mot oss snåljåpar och vårt sätt att leva är att våra liv är ohållbara eftersom samhället inte skulle fungera om alla levde som oss. Här kommer lite information från verkligheten: Alla varken kan eller vill leva som vi.

Det gäller lyckligtvis alla andra grupper också. Samhället skulle inte funka om alla vore läkare. Vårdköerna skulle försvinna, men det skulle inte finnas någon mat. Om alla vore bönder skulle det finnas mat, men ingen vård. Om alla vore genusvetare fanns... ingenting av värde.


Det här är självklart. Ändå ska snåljåpar behöva ansvara inte bara för oss själva utan för hela samhället. Jag köper inte det (som snåljåp köper man väldigt lite)! Jag betalar skatt både när jag jobbar och när jag handlar, försörjer mig själv, följer alla lagar, håller upp dörren för gamla tanter och försöker att vara en god medmänniska.

Där slutar mitt ansvar. Om jag kan bidra med något till samhället är det fint. Det vore förmätet att tro att jag skulle ge världen utanför bekantskapskretsen några bestående bidrag, men jag hoppas att jag kan föregå med gott exempel genom mitt sätt att bete mig. Genom bloggen, i diskussioner och samtal med människor och på alla andra tillgängliga sätt. Hur jag lyckas får andra bedöma, om det roar dem, men be mig inte ta ansvar för Sverige eller omvärlden. Är detta enda sättet att peta hål på mitt sätt att leva verkar det som att jag klarar mig rätt bra.

Den som är fri från skuld kastar första stenen

Man får avsky aktiehandel, hävda att jag som aktieägare utnyttjar andras arbete medan de anställda får slita för sin lön. Kanske kunde företaget ha ombildats till ett kooperativ där personalen får en del av sin lön i ägarandelar, men det var inte mitt beslut. Den som vill får väl starta ett eget företag och göra så. Aktierna jag köpte var till salu, jag tvingade mig inte till dem.

Vidare står det var och en fritt att inte köpa den senaste telefonen och den fräckaste bilen för att sedan tvingas belåna sin bostad upp till taknocken. ”Men hur skulle det se ut om alla...?” Jag vet inte! Och det skiter jag i.

torsdag 24 augusti 2017

Prislappar och annat mygel

När jag som fjortonåring praktiserade i en Icabutik fanns hårda regler för extrapriser. Man fick inte påstå att ett pris var sänkt utan att det var det. Man fick faktiskt inte ens skriva priser med en röd penna om de inte var nedsatta. Nu går det knappt att hitta priser i andra färger, och är det inte ett uttalat extrapris är det för det mesta ett ”superklipp”, ”sparpris”, ”fynd”, ”handla-nu-pris” eller kombinerat med uppmaningar som ”SE PRISET!!!”.


Nästa irritation: Enligt Prisinformationslagen ska butiker ge tydlig prisinformation om alla produkter. ”Priset för en vara ska anges dels per förpackning, dels per kilo, liter, meter eller det mått som används för varan.” När såg du senast ett brott mot detta? Troligen den senaste veckan, men kanske är du så van att du inte längre orkar bry dig.

Här ska sägas att handlarna fått god hjälp av tillverkarna (som bara ibland är samma företag). Varför produceras förpackningar på 920 cl eller 865 gram? För att våra hjärnor ska avrunda till jämna kilon och liter, och inte böja oss fram och kisa oss fram till jämförelsepriset, som dessutom inte alltid finns där.

En sista käpphäst från en allt grinigare gubbe. När jag läste marknadsföring fick man inte använda ordet ”gratis” i reklamen. Eller jo, om det verkligen är gratis, helt utan motprestation, men det som menas är ju alltid ”utan extra kostnad”. Det är fortfarande inte tillåtet att skriva eller säga gratis/present/kostnadsfritt om det inte är det, förutom i så kallade kombinationserbjudanden där det blir en tolkningsfråga om kunden ska förväntas fatta sammanhanget.


Jag är inte jurist och vet inte vad av detta som beror på rättspraxis, ändrade lagtexter eller att myndigheternas resurser inte längre orkar ta tag i sånt här eller bryr sig. Det spelar ingen roll. Det intressanta är att vi som konsumenter överöses av ”Se hit!!!-priser” och ”gratis”-reklam samtidigt som vi själva får räkna ut jämförelsepriser. Eller låta bli och vara utlämnade till affärsidkares välvilja, och det är inte ett alternativ för mig.

onsdag 23 augusti 2017

Alltid uppåt med TA

Allting går att visa med statistik, sägs det. Detsamma verkar gälla teknisk analys. Eller rättare sagt, med TA kan man alltid påvisa varför börsen i likhet med enskilda aktier ska uppåt.

Ungefär var tredje månad är Carnegies TA-expert Johnny Torssell gäst i EFN Börslunch. Det är inte svårt att förstå. Han är en sympatisk kille som med sina entusiastiskt viftande armar gör bra tv. Men det är tröttsamt att han alltid är extremt positiv till världens börser.

Johnny Torssell. NEJ, det är ju hans tvillingbror!

Här är han!

Jag brukar försöka låta bli att jämföra teknisk analys med ren humbug, men problemet med TA är att det går att hitta stöd för i stort sett vilken trend som helst. Dra ut kurvan tillräckligt långt bara, så blir det glasklart att vi antingen är inne i en pågående uppåtfas eller att det precis ska till att vända upp, om det är det man vill visa.

Och det verkar det vara. Torssell har alltid siktet inställt på knarkarhausse. Hans kompisar på Redeye likaså, vilket i och för sig kan bero på att de företag som betalar dem för att analysera deras aktier inte skulle bli så glada annars, och kunden har som bekant alltid rätt. Det lilla jag har sett av den tredje TA-auktoriteten Tobbe Rosén på Trading Direkt har också varit en blandning av upp, hausse och uppåt, men den som har bättre koll där får väl rätta mig.

Jag spår i alla fall att Johnny Torssell kommer tillbaka i Börslunch i november och att han är lika positiv till börsen även då, helt oavhängigt av utvecklingen fram tills dess. Go Johnny go!

tisdag 22 augusti 2017

Gammal är äldst

Efter att ha gnällt på flera nyblivna pensionärer är det hög tid att ge gamlingarna upprättelse! Det finns mycket att lära av gamla människor, inte minst ifråga om ekonomi. Fenomen som sms-lån hade aldrig slagit igenom för 50-75 år sedan. Inte ”måndagssjuka” heller. Äldre generationer gjorde rätt för sig och ville varken ligga samhället eller någon annan till last. Sen kan jag tycka att det är synd när de inte vill ta emot hjälp och bidrag som de ärligt har förtjänat, men grundinställningen är sund.


Min farmor och mormor (farfar och morfar gav upp innan jag föddes) hade för vana att aldrig strö pengar omkring sig. Strumpor stoppades, prylar återanvändes och matrester togs om hand. Låna gjorde man bara till bostäder och helst inte då heller. Ville man ha något sparade man till det, det fick ta den tid det tog.

Detta förhållningssätt till pengar bottnar såklart i att de flesta inte hade det så fett förrän tidigast på ålderns höst, i bästa fall. Bidragssystemen och samhällets skyddsnät var heller inte så pass utbyggda att man kunde lita på att de fanns där. Fram till 1956 fanns en fattigvårdslag i Sverige och några decennier tidigare fanns fattigstugor för så kallade fattighjon. Detta var en verklighet som på allvar kunde drabba människor som pga sjukdom eller annat inte kunde försörja sig själva.


Men nog tusan känns det ändå sunt att hålla hårt i sina resurser och tillgångar! Detta var självklart och handlade nog inte så mycket om att spara pengar som att ”det ska vara så”. Gamlingar som kan och vill borde bjudas in på skolor för att ge barnen sin syn på pengar, det vore en välgärning för hela samhället.

Sen kan det alltid gå till överdrift. Farmors elvisp gav upp när hon var runt 80 år, och hon ville inte köpa en ny eftersom hon snart skulle dö. Vi gav tanten en elvisp som väl gick lös på en hundralapp eller max två. Hon hade mycket glädje av den fram till sin död, som inte alls var så nära förestående. Hon blev 102.

måndag 21 augusti 2017

Sista renoveringen?

Jag har retat mig på tapeterna i arbetsrummet ända sedan jag satte upp dem. Trots att jag enligt konstens alla regler var noga med att alla rullar skulle ha samma batch- och serienummer hade vissa rullar en avvikande nyans.

"Det är Rusta det..."

Dags att göra något nu när jag trodde mig ha tid över. Så fort jag satte igång bröt naturligtvis helvetet lös med tokmycket att göra på alla möjliga sätt, men det är ju en naturlag så det var bara att gilla läget. Planen var att använda mig av gipsputs, precis som jag gjorde i vardagsrummet.


Men istället för bröstpanel och träreglar tänkte jag köra gipsputs på hela väggarna. Så här såg rummet ut innan:




Och så här efter att jag tömt rummet och gått loss på väggarna:




Sedan var det dags för gipsputs. Först ska pulvret blandas med vatten. Lite åt gången eftersom det annars hinner stelna, och då gäller det att vara noga med blandningen för att få samma klet överallt.


Upp med puts och sedan mönstra med en borste.


Här är området längst till höger borstat och klart medan den vänstra delen av väggen är slät:



Med putsen på plats rollade jag väggarna i en lite mörkare nyans. Så här såg golvet ut när jag var som mest less.


Färdiga väggar:




Och det färdiga rummet:






För den som inte ledsnat lika mycket som jag ledsnade när jag höll på finns en film också.


Så till kostnaden:

Naturgips (50 kilo): 498 kr
Färg: 1396 kr
Maskeringstejp: 20 kr
Sättlim: 69 kr
Latexfog: 9 kr
TOTALT: 1992 kr

Lite mer än jag räknat med. Trodde t ex att jag skulle klara mig med 25 kilo gips och även färgen drog iväg, men det var inom felmarginalen. Pengamässigt alltså, tidsmässigt tog det precis som vanligt otroligt mycket mer tid än väntat. Jag är ändå nöjd i efterhand. Jag hade kunnat (funderade på det) spackla och måla istället. Det hade blivit billigare och snabbare, men jag hade aldrig blivit lika nöjd med slutresultatet. Och att leja bort jobbet fanns inte som alternativ. Själv är bäste dräng (trots tummen mitt i handen).

Nytt inlägg i morgon, det är "hösttidtabell" nu.

lördag 19 augusti 2017

Köpa Opus och Nibe efter svaga Q2:or?

Igår rapporterade två av mina gamla favoritbolag sina Q2:or, Opus och Nibe. Jag har skrivit om dem tidigare och står alltjämt för mina åsikter. Opus i slutet av förra året och Nibe i våras.

Opus

Bilbesiktningsbolaget med internationella ambitioner. Jag har köpt och sålt aktien ett stort antal gånger de senaste åren, ett perfekt swingtradingcase som aldrig känts riktigt jobbigt att sitta på eftersom bolaget känns långsiktigt hållbart.

Men rapporten var ingen höjdare. Ebitda-resultatet var +90 Mkr mot förväntade 116 Mkr, marginalen var 19 procent mot förväntade 24, omsättningen var en smärre besvikelse och lite oväntade engångskostnader har dykt upp. Kort sagt, sämre på alla sätt. Och något som inte är nytt är att Opus konstant jämt drabbas av valutaeffekter, så ock nu.

På plussidan går det enligt plan i Sverige och även om kostnaderna för de internationella bilprovningssatsningarna blivit högre än väntat är det fortfarande bra med vinst och tillväxt. Får de ordning på kostnaderna kan det här bli riktigt bra.

-28 % från toppen

Nibe

Värmeteknikgiganten som genom smarta förvärv alltid tjänar massor av pengar. Framförallt handlar det om värmepumpar, men här finns även kaminer, kakelugnar, braskassetter och varmvattenberedare. Till skillnad från Opus har jag aldrig ägt Nibe, eftersom jag alltid tyckt att den varit lite för dyr.

Men nu kanske, för även Nibe har kommit ner ordentligt efter gårdagsrapporten. Resultatet före skatt blev +481 Mkr istället för analytikernas förhoppning +518 Mkr och marginalen blev 11,4 procent istället för 12,0. Å andra sidan var omsättningen och försäljningen lite högre än väntat och bolaget förväntar sig ökad efterfrågan i Europa, Nordamerika och Asien. Särskilt gäller detta det största affärsområdet Climate Solutions.

Vidare räknar Nibe med fortsatta förvärv, som ju varit bolagets stora trumfkort. Själv skulle jag säga att vd Gerteric Lindquist, 65, också varit och är en framgångsnyckel, och ni fattar vad jag vill ha sagt med att skriva ut hans ålder. Även om han inte sagt ett ord om pensionering blir han ju inte yngre.

Slopade subventioner på USA:s villamarknad är ett orosmoment, men kanske kan det vägas upp av ett stigande oljepris (som jag tror kommer). Jag tror på värmepumpar och därför också på Nibe. Kanske är det rätt läge nu?

-21 % från toppen

Jag gillar både Opus och Nibe, ännu mer efter att aktierna kommit ner i pris. Samtidigt är jag orolig för börsläget i stort. Jag blir inte klok på vilken av dessa känslor jag borde följa.

Något annat jag inte begriper är vart sommaren tog vägen, men efter helgen kör jag dagliga blogginlägg igen, fram till jul åtminstone.

torsdag 17 augusti 2017

De skulle transplanterat hjärnan istället!

Det kan alltid diskuteras vad skattepengar ska användas till, men detta exempel är inte ett gränsfall för mig.

Fysiskt friska människor har bestämt sig för att operera om sina näsor. Detta har de gjort hos en klant, vilket resulterat i komplikationer som andningssvårigheter och nervskador. Så då har man vänt sig till Karolinska för att de på skattebetalarnas bekostnad ska kunna reparera det som inte ens var fel från början. Är ni med så långt?


När då Karolinska säger ”Sorry, vi har egna patienter med riktiga sjukdomar” får de smäll på fingrarna av Socialstyrelsen, som menar att sjukhuset måste ta emot dessa människor trots att vårdköerna var långa nog redan innan.

Om folk vill ta sina egna pengar eller sms-lån för att operera om sina ansikten till den stereotypa bilden av östeuropeiska sexarbetare får de såklart göra det. Om de inte vill gå till en erkänt duktig plastikkirurg utan chansa på en billig konkurrent är även det ett fritt val. De flesta som smalnar av näsan och opererar in anknäbb och silikonbröst ser ju likadana ut, så de tyckte väl att det skulle vara ”#sparadkrona”.


Nu visade det sig bli dyrare i slutändan. Åtminstone för skattebetalarna, om det vill sig illa. Själv håller jag med Karolinska-chefen: ”Visst, det är hårt, men vi har ju begränsade resurser. Jag är ju medveten om att de här patienterna har besvär men det finns ju också ett utrymme att lösa det här inom den privata vården.

Gick det bra att öppna plånboken för att sabba snoken går det bra att göra det för att fixa den. Enklast hade såklart varit att acceptera den ursprungliga näsan och det faktum att vi ser olika ut.

"Festlig pip, hörru!"

tisdag 15 augusti 2017

Betting

Jag sålde nyligen mina aktier i Betsson. De har fått många sura omdömen och så fort aktien nått åttiokronorsnivån har den åkt ner igen. Så nu tog jag chansen att bli av med dem. Det blev en liten vinst, men det var ingen bra affär. Dock ger jag mig själv en klapp på axeln för att jag släppte den i rättan tid.


Så vad gör jag nu? Jag tror på casino- och bettingbranschen och har inga moraliska aspekter att satsa pengar där (åtminstone inga som väger tillräckligt tungt för att avstå en investering). Men jag vet inte om det är rätt läge för att investera där nu, eller var i kedjan jag i så fall skulle hoppa in. Jag har därför gjort en översikt för att försöka bli lite klokare.


Betsson

Det känns alltid bra att gå in på en lägre nivå i en aktie man tidigare sålt med vinst. P/E-talet är attraktivt, men det fanns ju en anledning till att jag sålde och jag känner viss oro för aktien även om den kommit ner några kronor. Det finns – snällt uttryckt – frågor kring den kommande tillväxten.

Kindred

”Bolaget formerly known as Unibet” är den stora spelaktören (ungefär dubbelt så stora som Betsson) med ett brett utbud. Om min plan vore att göra en långsiktig placering i en speloperatör skulle Kindred ligga bra till. Med strategin ”köp bästa bolaget i branschen oavsett pris” är det en no-brainer. Men det där med strategier tycker jag är överkurs...

Cherry

Bolaget som finns på restauranger och hotell, men också med ett gäng spelsajter på nätet. Dock har de väl aldrig riktigt lyckats med sin internetsatsning och det är en varningssignal i en bransch som blir mer och mer nätbaserad. Ett attraktivt P/E-tal, men aktien har gått bra så börjar det blåsa kan det gå snabbt åt andra hållet. Rapport nästa vecka.


Leo Vegas

Den kaxige uppkomlingen med en sluddrande Frank Andersson i reklamen. Aktievärdet har precis som i Cherry nästan dubblats på ett år, men det betyder ju inte att den inte kan fortsätta. Spontant känns den dyr. Rapport i morgon, den kan kanske få mig på bättre tankar.

Mr Green

En annan mindre operatör som gått som tåget på börsen. Spännande bolag med mycket på gång och möjligen en uppköpskandidat, men jag går inte in på den här nivån.

NetEnt (nej, jag tänker inte kalla den ”Nettan” för jag är inte tolv år gammal)

Den ledande casinospelsleverantören, men en investering här skulle inte ge mig någon exponering mot sportsbetting. Aktien har gått upp 166 procent på tre år och P/E-talet är över 35. Det går bara inte!

Evolution Gaming

Livestreamad casinoverksamhet på nätet, med riktiga croupierer i låglöneländer. Lysande affärsidé, men det har de också fått oerhört bra betalt för. Skulle nog hellre kliva in här än i NetEnt, men jag köper inte aktier med P/E över 40.


Catena Media

Ett företag jag ogillar, inte främst för att det är ett av hundra börsbolag med latinskt namn som låter som ett inkontinensskydd. Jag ogillar affärsidén. De jobbar med att leda trafik till bettingbolag. Fördelen med leadsgenerering är att det inte kräver särskilt stora investeringar och kunderna betalar för vad de får. Nackdelen är att man är i klorna på Google och att kunderna rätt som det är kan flytta marknadsföringen till andra bolag eller strategier. Första testet på fredag då bolaget rapporterar.

Så vad köper jag nu? Ingenting idag. Vore jag tvungen hade det blivit Kindred, men det är jag inte.

söndag 13 augusti 2017

Jobbångest

Den här tiden på året skriver många tidningar om hur man kan undkomma den ”jobbångest” som drabbar människor när semestern tar slut. I morgon är det många som ska tillbaka till jobbet efter några veckors andrum.

Först och främst vill jag vända mig mot det frikostiga användandet av ord som ångest, panik och liknande. Att likställa den som kaskadkräks enbart på grund av egna tankar av bottenlöst mörker med den som blir på lite dåligt humör på söndag eftermiddag är ett hån.


Men okej, vi sväljer retoriken för enkelhetens skull. Vad beror då ångesten på? Om vi bortser ifrån tankar som ”jag hade hoppats hinna mer i sommar” handlar det om att man vantrivs med sitt jobb och vardagsliv.

Förutsatt att man kan göra något åt situationen är det en nyttig känsla. Själv känner jag igen den ifrån barndomens sommarlov och då var allt jag kunde göra att fokusera på nästa lov. Tankar som ”om sju år har jag gått ut grundskolan” kändes inte kreativa, men som vuxen kan man ju agera. Kanske är man lågutbildad och bor på en plats där det är ont om arbetsgivare samtidigt som man sitter fast med barn och partner, men nog finns det möjligheter. Pendla, starta eget, börja plugga...


Och spara! Pengar löser inte alla problem, men de ökar handlingsfriheten. Jobbångesten går över efter någon vecka, men livet ska inte bara vara uthärdligt, så se varningstecknen som ett gyllene tillfälle till en positiv förändring. Ta tag i det nu! Inte "när det lugnat ner sig" eller "senare i höst" - NU!