onsdag 23 augusti 2017

Alltid uppåt med TA

Allting går att visa med statistik, sägs det. Detsamma verkar gälla teknisk analys. Eller rättare sagt, med TA kan man alltid påvisa varför börsen i likhet med enskilda aktier ska uppåt.

Ungefär var tredje månad är Carnegies TA-expert Johnny Torssell gäst i EFN Börslunch. Det är inte svårt att förstå. Han är en sympatisk kille som med sina entusiastiskt viftande armar gör bra tv. Men det är tröttsamt att han alltid är extremt positiv till världens börser.

Johnny Torssell. NEJ, det är ju hans tvillingbror!

Här är han!

Jag brukar försöka låta bli att jämföra teknisk analys med ren humbug, men problemet med TA är att det går att hitta stöd för i stort sett vilken trend som helst. Dra ut kurvan tillräckligt långt bara, så blir det glasklart att vi antingen är inne i en pågående uppåtfas eller att det precis ska till att vända upp, om det är det man vill visa.

Och det verkar det vara. Torssell har alltid siktet inställt på knarkarhausse. Hans kompisar på Redeye likaså, vilket i och för sig kan bero på att de företag som betalar dem för att analysera deras aktier inte skulle bli så glada annars, och kunden har som bekant alltid rätt. Det lilla jag har sett av den tredje TA-auktoriteten Tobbe Rosén på Trading Direkt har också varit en blandning av upp, hausse och uppåt, men den som har bättre koll där får väl rätta mig.

Jag spår i alla fall att Johnny Torssell kommer tillbaka i Börslunch i november och att han är lika positiv till börsen även då, helt oavhängigt av utvecklingen fram tills dess. Go Johnny go!

tisdag 22 augusti 2017

Gammal är äldst

Efter att ha gnällt på flera nyblivna pensionärer är det hög tid att ge gamlingarna upprättelse! Det finns mycket att lära av gamla människor, inte minst ifråga om ekonomi. Fenomen som sms-lån hade aldrig slagit igenom för 50-75 år sedan. Inte ”måndagssjuka” heller. Äldre generationer gjorde rätt för sig och ville varken ligga samhället eller någon annan till last. Sen kan jag tycka att det är synd när de inte vill ta emot hjälp och bidrag som de ärligt har förtjänat, men grundinställningen är sund.


Min farmor och mormor (farfar och morfar gav upp innan jag föddes) hade för vana att aldrig strö pengar omkring sig. Strumpor stoppades, prylar återanvändes och matrester togs om hand. Låna gjorde man bara till bostäder och helst inte då heller. Ville man ha något sparade man till det, det fick ta den tid det tog.

Detta förhållningssätt till pengar bottnar såklart i att de flesta inte hade det så fett förrän tidigast på ålderns höst, i bästa fall. Bidragssystemen och samhällets skyddsnät var heller inte så pass utbyggda att man kunde lita på att de fanns där. Fram till 1956 fanns en fattigvårdslag i Sverige och några decennier tidigare fanns fattigstugor för så kallade fattighjon. Detta var en verklighet som på allvar kunde drabba människor som pga sjukdom eller annat inte kunde försörja sig själva.


Men nog tusan känns det ändå sunt att hålla hårt i sina resurser och tillgångar! Detta var självklart och handlade nog inte så mycket om att spara pengar som att ”det ska vara så”. Gamlingar som kan och vill borde bjudas in på skolor för att ge barnen sin syn på pengar, det vore en välgärning för hela samhället.

Sen kan det alltid gå till överdrift. Farmors elvisp gav upp när hon var runt 80 år, och hon ville inte köpa en ny eftersom hon snart skulle dö. Vi gav tanten en elvisp som väl gick lös på en hundralapp eller max två. Hon hade mycket glädje av den fram till sin död, som inte alls var så nära förestående. Hon blev 102.

måndag 21 augusti 2017

Sista renoveringen?

Jag har retat mig på tapeterna i arbetsrummet ända sedan jag satte upp dem. Trots att jag enligt konstens alla regler var noga med att alla rullar skulle ha samma batch- och serienummer hade vissa rullar en avvikande nyans.

"Det är Rusta det..."

Dags att göra något nu när jag trodde mig ha tid över. Så fort jag satte igång bröt naturligtvis helvetet lös med tokmycket att göra på alla möjliga sätt, men det är ju en naturlag så det var bara att gilla läget. Planen var att använda mig av gipsputs, precis som jag gjorde i vardagsrummet.


Men istället för bröstpanel och träreglar tänkte jag köra gipsputs på hela väggarna. Så här såg rummet ut innan:




Och så här efter att jag tömt rummet och gått loss på väggarna:




Sedan var det dags för gipsputs. Först ska pulvret blandas med vatten. Lite åt gången eftersom det annars hinner stelna, och då gäller det att vara noga med blandningen för att få samma klet överallt.


Upp med puts och sedan mönstra med en borste.


Här är området längst till höger borstat och klart medan den vänstra delen av väggen är slät:



Med putsen på plats rollade jag väggarna i en lite mörkare nyans. Så här såg golvet ut när jag var som mest less.


Färdiga väggar:




Och det färdiga rummet:






För den som inte ledsnat lika mycket som jag ledsnade när jag höll på finns en film också.


Så till kostnaden:

Naturgips (50 kilo): 498 kr
Färg: 1396 kr
Maskeringstejp: 20 kr
Sättlim: 69 kr
Latexfog: 9 kr
TOTALT: 1992 kr

Lite mer än jag räknat med. Trodde t ex att jag skulle klara mig med 25 kilo gips och även färgen drog iväg, men det var inom felmarginalen. Pengamässigt alltså, tidsmässigt tog det precis som vanligt otroligt mycket mer tid än väntat. Jag är ändå nöjd i efterhand. Jag hade kunnat (funderade på det) spackla och måla istället. Det hade blivit billigare och snabbare, men jag hade aldrig blivit lika nöjd med slutresultatet. Och att leja bort jobbet fanns inte som alternativ. Själv är bäste dräng (trots tummen mitt i handen).

Nytt inlägg i morgon, det är "hösttidtabell" nu.

lördag 19 augusti 2017

Köpa Opus och Nibe efter svaga Q2:or?

Igår rapporterade två av mina gamla favoritbolag sina Q2:or, Opus och Nibe. Jag har skrivit om dem tidigare och står alltjämt för mina åsikter. Opus i slutet av förra året och Nibe i våras.

Opus

Bilbesiktningsbolaget med internationella ambitioner. Jag har köpt och sålt aktien ett stort antal gånger de senaste åren, ett perfekt swingtradingcase som aldrig känts riktigt jobbigt att sitta på eftersom bolaget känns långsiktigt hållbart.

Men rapporten var ingen höjdare. Ebitda-resultatet var +90 Mkr mot förväntade 116 Mkr, marginalen var 19 procent mot förväntade 24, omsättningen var en smärre besvikelse och lite oväntade engångskostnader har dykt upp. Kort sagt, sämre på alla sätt. Och något som inte är nytt är att Opus konstant jämt drabbas av valutaeffekter, så ock nu.

På plussidan går det enligt plan i Sverige och även om kostnaderna för de internationella bilprovningssatsningarna blivit högre än väntat är det fortfarande bra med vinst och tillväxt. Får de ordning på kostnaderna kan det här bli riktigt bra.

-28 % från toppen

Nibe

Värmeteknikgiganten som genom smarta förvärv alltid tjänar massor av pengar. Framförallt handlar det om värmepumpar, men här finns även kaminer, kakelugnar, braskassetter och varmvattenberedare. Till skillnad från Opus har jag aldrig ägt Nibe, eftersom jag alltid tyckt att den varit lite för dyr.

Men nu kanske, för även Nibe har kommit ner ordentligt efter gårdagsrapporten. Resultatet före skatt blev +481 Mkr istället för analytikernas förhoppning +518 Mkr och marginalen blev 11,4 procent istället för 12,0. Å andra sidan var omsättningen och försäljningen lite högre än väntat och bolaget förväntar sig ökad efterfrågan i Europa, Nordamerika och Asien. Särskilt gäller detta det största affärsområdet Climate Solutions.

Vidare räknar Nibe med fortsatta förvärv, som ju varit bolagets stora trumfkort. Själv skulle jag säga att vd Gerteric Lindquist, 65, också varit och är en framgångsnyckel, och ni fattar vad jag vill ha sagt med att skriva ut hans ålder. Även om han inte sagt ett ord om pensionering blir han ju inte yngre.

Slopade subventioner på USA:s villamarknad är ett orosmoment, men kanske kan det vägas upp av ett stigande oljepris (som jag tror kommer). Jag tror på värmepumpar och därför också på Nibe. Kanske är det rätt läge nu?

-21 % från toppen

Jag gillar både Opus och Nibe, ännu mer efter att aktierna kommit ner i pris. Samtidigt är jag orolig för börsläget i stort. Jag blir inte klok på vilken av dessa känslor jag borde följa.

Något annat jag inte begriper är vart sommaren tog vägen, men efter helgen kör jag dagliga blogginlägg igen, fram till jul åtminstone.

torsdag 17 augusti 2017

De skulle transplanterat hjärnan istället!

Det kan alltid diskuteras vad skattepengar ska användas till, men detta exempel är inte ett gränsfall för mig.

Fysiskt friska människor har bestämt sig för att operera om sina näsor. Detta har de gjort hos en klant, vilket resulterat i komplikationer som andningssvårigheter och nervskador. Så då har man vänt sig till Karolinska för att de på skattebetalarnas bekostnad ska kunna reparera det som inte ens var fel från början. Är ni med så långt?


När då Karolinska säger ”Sorry, vi har egna patienter med riktiga sjukdomar” får de smäll på fingrarna av Socialstyrelsen, som menar att sjukhuset måste ta emot dessa människor trots att vårdköerna var långa nog redan innan.

Om folk vill ta sina egna pengar eller sms-lån för att operera om sina ansikten till den stereotypa bilden av östeuropeiska sexarbetare får de såklart göra det. Om de inte vill gå till en erkänt duktig plastikkirurg utan chansa på en billig konkurrent är även det ett fritt val. De flesta som smalnar av näsan och opererar in anknäbb och silikonbröst ser ju likadana ut, så de tyckte väl att det skulle vara ”#sparadkrona”.


Nu visade det sig bli dyrare i slutändan. Åtminstone för skattebetalarna, om det vill sig illa. Själv håller jag med Karolinska-chefen: ”Visst, det är hårt, men vi har ju begränsade resurser. Jag är ju medveten om att de här patienterna har besvär men det finns ju också ett utrymme att lösa det här inom den privata vården.

Gick det bra att öppna plånboken för att sabba snoken går det bra att göra det för att fixa den. Enklast hade såklart varit att acceptera den ursprungliga näsan och det faktum att vi ser olika ut.

"Festlig pip, hörru!"

tisdag 15 augusti 2017

Betting

Jag sålde nyligen mina aktier i Betsson. De har fått många sura omdömen och så fort aktien nått åttiokronorsnivån har den åkt ner igen. Så nu tog jag chansen att bli av med dem. Det blev en liten vinst, men det var ingen bra affär. Dock ger jag mig själv en klapp på axeln för att jag släppte den i rättan tid.


Så vad gör jag nu? Jag tror på casino- och bettingbranschen och har inga moraliska aspekter att satsa pengar där (åtminstone inga som väger tillräckligt tungt för att avstå en investering). Men jag vet inte om det är rätt läge för att investera där nu, eller var i kedjan jag i så fall skulle hoppa in. Jag har därför gjort en översikt för att försöka bli lite klokare.


Betsson

Det känns alltid bra att gå in på en lägre nivå i en aktie man tidigare sålt med vinst. P/E-talet är attraktivt, men det fanns ju en anledning till att jag sålde och jag känner viss oro för aktien även om den kommit ner några kronor. Det finns – snällt uttryckt – frågor kring den kommande tillväxten.

Kindred

”Bolaget formerly known as Unibet” är den stora spelaktören (ungefär dubbelt så stora som Betsson) med ett brett utbud. Om min plan vore att göra en långsiktig placering i en speloperatör skulle Kindred ligga bra till. Med strategin ”köp bästa bolaget i branschen oavsett pris” är det en no-brainer. Men det där med strategier tycker jag är överkurs...

Cherry

Bolaget som finns på restauranger och hotell, men också med ett gäng spelsajter på nätet. Dock har de väl aldrig riktigt lyckats med sin internetsatsning och det är en varningssignal i en bransch som blir mer och mer nätbaserad. Ett attraktivt P/E-tal, men aktien har gått bra så börjar det blåsa kan det gå snabbt åt andra hållet. Rapport nästa vecka.


Leo Vegas

Den kaxige uppkomlingen med en sluddrande Frank Andersson i reklamen. Aktievärdet har precis som i Cherry nästan dubblats på ett år, men det betyder ju inte att den inte kan fortsätta. Spontant känns den dyr. Rapport i morgon, den kan kanske få mig på bättre tankar.

Mr Green

En annan mindre operatör som gått som tåget på börsen. Spännande bolag med mycket på gång och möjligen en uppköpskandidat, men jag går inte in på den här nivån.

NetEnt (nej, jag tänker inte kalla den ”Nettan” för jag är inte tolv år gammal)

Den ledande casinospelsleverantören, men en investering här skulle inte ge mig någon exponering mot sportsbetting. Aktien har gått upp 166 procent på tre år och P/E-talet är över 35. Det går bara inte!

Evolution Gaming

Livestreamad casinoverksamhet på nätet, med riktiga croupierer i låglöneländer. Lysande affärsidé, men det har de också fått oerhört bra betalt för. Skulle nog hellre kliva in här än i NetEnt, men jag köper inte aktier med P/E över 40.


Catena Media

Ett företag jag ogillar, inte främst för att det är ett av hundra börsbolag med latinskt namn som låter som ett inkontinensskydd. Jag ogillar affärsidén. De jobbar med att leda trafik till bettingbolag. Fördelen med leadsgenerering är att det inte kräver särskilt stora investeringar och kunderna betalar för vad de får. Nackdelen är att man är i klorna på Google och att kunderna rätt som det är kan flytta marknadsföringen till andra bolag eller strategier. Första testet på fredag då bolaget rapporterar.

Så vad köper jag nu? Ingenting idag. Vore jag tvungen hade det blivit Kindred, men det är jag inte.

söndag 13 augusti 2017

Jobbångest

Den här tiden på året skriver många tidningar om hur man kan undkomma den ”jobbångest” som drabbar människor när semestern tar slut. I morgon är det många som ska tillbaka till jobbet efter några veckors andrum.

Först och främst vill jag vända mig mot det frikostiga användandet av ord som ångest, panik och liknande. Att likställa den som kaskadkräks enbart på grund av egna tankar av bottenlöst mörker med den som blir på lite dåligt humör på söndag eftermiddag är ett hån.


Men okej, vi sväljer retoriken för enkelhetens skull. Vad beror då ångesten på? Om vi bortser ifrån tankar som ”jag hade hoppats hinna mer i sommar” handlar det om att man vantrivs med sitt jobb och vardagsliv.

Förutsatt att man kan göra något åt situationen är det en nyttig känsla. Själv känner jag igen den ifrån barndomens sommarlov och då var allt jag kunde göra att fokusera på nästa lov. Tankar som ”om sju år har jag gått ut grundskolan” kändes inte kreativa, men som vuxen kan man ju agera. Kanske är man lågutbildad och bor på en plats där det är ont om arbetsgivare samtidigt som man sitter fast med barn och partner, men nog finns det möjligheter. Pendla, starta eget, börja plugga...


Och spara! Pengar löser inte alla problem, men de ökar handlingsfriheten. Jobbångesten går över efter någon vecka, men livet ska inte bara vara uthärdligt, så se varningstecknen som ett gyllene tillfälle till en positiv förändring. Ta tag i det nu! Inte "när det lugnat ner sig" eller "senare i höst" - NU!

fredag 11 augusti 2017

Ge mig svenska nyhetskällor!

För renodlade börsnyheter har jag många källor. EFN och Placera ger både bredd och fördjupning, och några andra affärstidningar funkar också skapligt. Sedan har jag ekonomipoddar och bloggar, och inte minst mitt egna kommentarsfält där smarta människor delar med sig.

Men när det kommer till övriga svenska nyheter blir det allt svårare. Jag lyssnar på nyhetsinriktade poddar och läser mer eller mindre specialiserade sajter, med eller utan politisk agenda. Men jag vill inte missa de stora grejerna, både ekonomirelaterade nyheter som skatteutspel från finansministern, att Michael Nyqvist dött eller en skogsbrand i Västergötland. Jag brukar skumma igenom några svenska dagstidningssajter, men det tar emot mer och mer.


Motviljan handlar inte om att journalisterna är alltför politiskt korrekta (eller politiska överhuvudtaget). Snarare att de är för okunniga eller bekväma för att ge mig svar på mina frågor. Jag tycker att dagens journalister saknar både den allmänbildning och spetskompetens som fanns tidigare. Nu skrapar de bara på ytan, ofta har jag fler frågor efter att ha läst artikeln än jag hade efter att bara ha läst rubriken.

Om försämringen beror på ointresse, inkompetens eller tidsbrist spelar ingen roll för mig som nyhetskonsument, men där media tidigare tog reda på fakta, analyserade och fördjupade gör de nu i bästa fall en kort rapportering av läget. Helst utan att åka ut på plats eller behöva ändra den tes man arbetade efter redan från start. Ut med notisen – nästa knäck!


Och jag struntar både i Blondin-Bellas separation och Anders Bagges sorg efter sin döda hund. Givetvis stora händelser i deras liv, men bara viktiga för dem och deras närmaste. Jag är inte deras kompis!

Förstår ni alls vad jag pratar om? Hur gör i så fall ni? Gillar läget eller läser tio nyhetskällor för att få mer kött på benen? Struntar i dagsnyheterna och läser istället böcker för att få ett bredare perspektiv? Eller har ni hittat uppdaterade alternativ till dagstidningar, SR och SVT? I så fall vilka?

onsdag 9 augusti 2017

Jante jobbar 40-timmarsvecka – och hör sen!

Ett tv-inslag där min bloggkollega Oskar ”Farbror Fri” Lindberg och hans fru berättade om hur och varför de valt att sluta jobba följdes av en Facebookdiskussion som var något av det dummaste jag läst. Vad är det för fel på folk?!

Men den där solglasögonbrännan får unge herr Fri att se ut som en inverterad panda.

En 68-årig man skrev: ”De kommer inte att få mkt från staten i form av pension.” Han måste känner farbror och fru Fri ganska bra. Själv vet jag ingenting om hur mycket pension de har att vänta. Jag vet förresten inte vad jag själv ska få i pension heller. Pensionsmyndigheten har ju prognoser, men de är just prognoser. En tiondel av oss kommer inte ens uppleva 65-årsdagen.

Apropå pension fanns också en äldre tant som skrev: ”Låter urtrist för mig - unga människor att leva och verka utan arbetskamrater - och tydligen inga barn??” Har hon ens sett inslaget? De är ju nedlusade med barn, för böveln! Men utan arbetskamrater måste livet tydligen vara ”urtrist”. Eftersom hon som skrev det själv är pensionär är väl hennes liv också urtrist då?

För inte kan väl människor ha olika mål och intressen och vad den ene tycker är ett ovärdigt liv är en annans drömtillvaro? Hela samhället bygger på att vi är olika och gör olika saker, men så fort någon inte vill jobba åtta timmar om dagen blir det Syntax Error i huvudet på den övriga flocken!


Men herregud, svenskar går gärna i pridetåg, säger sig fördomsfria och öppna för andra livsstilar, men ve den som avviker beträffande jobb eller pengar! Det är okej att ha högtflygande och för all del avvikande planer, men den som börjar realisera drömmar om att inte jobba till 65, helst tyngd av både studie- och bolån, stöter på patrull.

Jag vill så gärna tro att detta beteende inte är typiskt svenskt i dess allra mest negativa kontext, men ibland känns missunnsamhet som en svensk paradgren. Varför inte glädjas åt andra som hittar rätt i livet, oavsett om de slutar jobba eller säljer allt de har och blir buddhistmunkar?! Den största motståndaren mot framgång och lycka är inte en hårdbeskattande stat utan andras avund.

måndag 7 augusti 2017

Börstwitter

Häromdagen hörde jag en poddare säga att Twitter inspirerat honom till en massa bra aktieaffärer. Eller rättare sagt ”bra trading” för det här var en podd där de tycks få en bonus varje gång de använder ett engelskspråkigt fackuttryck. Men nu glider jag ifrån ämnet.

Saken är den att jag följer en massa ekonomiintresserade och så kallade börsprofiler på Twitter. Proffs, börsmiljardärer, förståsigpåare, poddare och bloggare, och mycket sällan har Twitter gett mig inspiration till ”bra trading”. Jag kan faktiskt inte dra mig till minnes att det ens hänt.


Betyder det att den ovannämnda poddaren får en massa direktmeddelanden från insiders eller är det jag som letar på fel ställen? Kanske borde jag följa företagsledare och internationella storpolitiker istället för att hänga efter svenskar med börsintresse.

Och en annan sak när jag ändå vädrar ämnet. Varför finns det ingen bra och välanvänd hashtag (ett slags sökord om någon som inte använder Twitter undrar) för svensk börshandel? #börs eller #börsen vore logiska, men de används knappt alls, kanske för att de innehåller ett ö. #omx används, men inte särskilt frekvent. Själv tycker jag att den borde vara förbehållen terminshandel. #aktier ser ut att vara populärast, men finns ändå bara på ett tiotal inlägg om dagen, varav hälften knappt ens handlar om börshandel utan är reklam för diverse böcker och mjukvara.


Det känns som att jag skulle behöva gå kursen ”Twitter för gamla stofiler”. Finns det någon som har koll och kan berätta vad jag missar, så skriv en kommentar eller tagga mig (heter det så?) på Twitter.

lördag 5 augusti 2017

Vardag hela veckan

I mitt inlägg om utlandsboende för en dryg vecka sedan påtalades i kommentarerna att många affärer i såväl Norge som Österrike (och fler länder som inte nämndes) är stängda på söndagar. Det där har jag tänkt mycket på, även tidigare.

När jag var liten stängde matbutikerna vid 18-19 på vardagar. På helgerna hade de bara öppet några timmar. Systembolaget och andra specialiserade butiker hade stängt från fredag eftermiddag till måndag morgon och inte bara Hasse & Tage undrade: ”Vad i helvete har de för sig inne i banken efter tre?


Alla har inte samma möjligheter som jag att göra bankärenden mitt på dagen och många småbarnsföräldrar är glada att kunna gå på apoteket direkt även när ungarna insjuknar efter kontorstid, men hur kommer det sig att allt måste ha öppet jämt nuförtiden? Trots att de flesta handlar det mesta på nätet ska butikerna finnas standby dygnet runt.

Det är marknaden som styr, men jag har ett förslag för att få en större del av marknaden nöjd. Handelsanställda har 50-100 procent ob-tillägg kvällar och helger. För att det ska löna sig att ha öppet dessa tider måste någon betala. Varför inte differentiera priserna, så kan den som vill ha denna service betala för den och jag slipper?

Säg att den ökade personalkostnaden skulle göra priserna 2 procent dyrare på kvällar och 3 procent på helger. På prislapparnas tid hade det inte varit genomförbart, men med digitala prisskyltar vid hyllkanten är det ju bara att skjuta till ett ”ob-pristillägg” i datasystemet på slaget 18.00. Tycker kunderna att det är värt det för lyxen att slippa stressa till affären borde allt vara frid och fröjd. Om färre gör det kommer personalbehovet viktas om till dagtid.


Det där går aldrig att genomföra, säger säkert någon (och jag kan slå mig i backen på att denne ”någon” jobbar 9-18), men varför inte? Det funkar ju på trängselskatten t ex. Jag menar inte att man som i Norge skulle förbjuda söndagsöppet, men någon kedja kan ju testa frivilligt. Skulle den handlaren tappa kunder? Nja, de kan lika gärna vinna på det.

Med tanke på att det finns gott om människor som storhandlar på Ica Supermarket eller köper mjölk på 7-Eleven gissar jag att många inte skulle bry sig. Men jag skulle glädjas åt att slippa betala för personalens ob-tillägg när jag veckohandlar på tisdag förmiddag.

torsdag 3 augusti 2017

Tobii ki-yay, motherfucker!

Jag skrev om min frustration över kursutvecklingen i Tobii i april och aktien har inte precis rosat marknaden sedan dess heller. Men plötsligt händer det! Så här såg det ut efter gårdagens handel:


Anledningen är att Microsoft ska göra Eye Control till standardverktyg i Windows 10. Samarbetet med Microsoft tros påverka två av Tobiis tre divisioner, Tech och Dynavox. Men exakt vad som finns i pipeline är ytterst sparsamt beskrivet. Klart är endast att Microsoft tänker satsa på ögonstyrning och att Tobii är ledande på det området.

Det öppnar onekligen upp för några intressanta scenarion för oss tålmodiga Tobii-ägare som orkat vänta. En strålkastare på eyetracking tycks given, vilket rimligen bör leda till ökade försäljningsvolymer för Tobii. Man skulle också kunna tänka sig att Microsoft köper hela eller delar av företaget. Jag vet inte vad de skulle behöva hosta upp med, men gissningsvis en bra slant.

För om eyetracking är glödhett är Tobii också det. Om eyetracking blir en självklar komponent i datorer, paddor, telefoner och dataspel sitter vi på trumf nu. Oavsett vad man tycker om det finns Microsoft och Windows i nästan alla hem och företag i I-världen.

Senaste månadens kursgraf.

Jag är verkligen inte den som försöker prata upp en aktie 100 procent på en eftermiddag, men de som tyckte att Tobii-aktien var värd 80 kr i höstas (och det var ju där den stod i början av oktober) borde rimligen inte tycka att den är värd mindre nu, med Microsoft i ryggen. Det här kan bli kul!

tisdag 1 augusti 2017

Unna

Ett problem när man diskuterar ekonomiska val, snålande och slösande är oförmåga att inse att våra ideal inte är andras. ”Du borde unna dig” betyder ofta ”Du borde göra mina val”. Men om jag tycker att dina val är ren skit då?


Om jag fick unna mig vad jag ville just nu skulle det vara en ledig dag utan måsten eller dåligt samvete. Jag trodde jag skulle hinna ikapp i sommar. Istället har det blivit tvärtom med en att-göra-lista som tycks bli längre hur många punkter jag än betar av.

Med på önskelistan finns också ett och annat inköp som jag av någon anledning väntar med att unna mig. Priset kanske är för högt, jag är inte klar över bästa alternativet eller så skaver något i största allmänhet.


Andra vill unna sig en ”lyxweekend” med krogshow, spa och dyr restaurangmat, eller en sportbil eller racerbåt. Inget fel i det, men jag skulle inte vilja ha de där grejerna om de så vore gratis. Kan man då inte bara översätta andras begär med eget? Jag tror inte det.

Person A säger att B kunde gå på fotbollsderby och B ska tänka om det till att betyda inköp av en Webergrill. Funkar inte. Istället kommer B tycka att A förordar slöseri (eftersom fotboll i B:s tycke är skittrist), medan A tycker att B är en asket som inte unnar sig fotbollsbiljetter för att han sparar till något så meningslöst som en grill.


Hur löser vi det här då? Det gör vi inte. Vi kan försöka ge våra vänner verktyg att göra bra val och uppmana dem att tänka smart. Så fort vi ska ”konkretisera” genom att exemplifiera hamnar vi i pajkastningsläge. Varje gång. Eller har jag fel?