tisdag 27 september 2016

Vinster i välfärden värre än vänster i välfärden?

Ännu ett företag, Engelska Skolan, ska idag "sälja skolelever på börsen", så det är väl lika bra att vi reder ut detta en gång för alla.

Det började med att regeringens utredare, den gamle sossepolitruken Ilmar Reepalu, föreslog ett vinsttak på 8 procent för privata företag i välfärdssektorn. Vänsterpartiet, som längre drivit frågan, hängde på och nu har LO gått ännu längre genom att vilja förbjuda vinster överhuvudtaget.


Frågan är inte helt enkel. Om skattefinansierade företag går med vinst som inte återinvesteras utan plockas ut blir det ju i praktiken så att företagens ägare lever på skattepengar som istället hade kunnat gå till hemtjänst, höftledsoperationer och sånt.

Men borde man inte fokusera på kvaliteten istället för vinsten? Är det inte ett större problem om åldringarna får liggsår eller om eleverna inte lär sig vad de ska än om organisationen som tillhandahåller tjänsterna tjänar pengar? Om Privatskolan AB lär skolbarnen mer än kommunala Kravlösaskolan för en billigare peng har jag inga problem med att PAB:s aktieägare tjänar pengar. Med tanke på utvecklingen av svenska skolresultat verkar alla krafter behövas.


Fast givetvis har det gått prestige i frågan. Precis som jag kan uppleva att moderater och centerpartister vill privatisera för privatiserandet skull verkar vänsterpartister se vinst som något fult. Vinster på över 8 procent kallas ”övervinster”. Jag antar att det ska läsas ut som ”en äckligt hög marginal ingen någonsin kan behöva”.

Då har man inte förstått hur näringslivet fungerar. Vinster tas inte bara ut. Under en uppstartsperiod kanske företaget går dåligt flera år på raken. Samma sak vid investeringar och nysatsningar längre fram. Och så kan konjunkturen ställa till problem. Om ett företag inte får ta ut mer än 8 procents vinst bra år kan det bli omöjligt att ens gå plus i det långa loppet.

Det skrämmande är att riksdagsmän, de som har hand om våra lagar och gemensamma pengar, inte fattar detta. Så här uttryckte sig Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson och två kollegor om arbetsförhållandena för fabriksarbetare:


Ulla Andersson är visserligen inte utbildad nationalekonom utan förskollärare, men borde ändå förstå att de flesta av oss som inte har vår försörjning tryggad i riksdagen ”tvingas” jobba ihop vår lön. Jag ser problemen, men tycker ändå att ekvationen vinster och välfärd går att få ihop. Vänster och välfärd - där är jag inte lika säker.

Än märkligare är att samma politiker som upprörs över att friskolekoncerner och vårdbolag går med vinst i skattefinansierad verksamhet inte med ett ord nämnt det olämpliga i att ex-politikerna Bert Karlsson och Jan Emanuel Johansson fakturerar miljarder för att driva lika skattefinansierade flyktingboenden. Jan Emanuel ökade förra året sin vinst med 9465 procent och vinsten landade på drygt 25 procent. Ändå småpotatis mot Bert som räknar med att omsätta över en miljard i år och som så ödmjukt som bara han kan fastslår att ”det har Sverige tjänat massor på, för vi är billigast”.


Har han rätt lär det finnas en och annan skattekrona att pressa i den verksamheten, Ulla. Ulla! Uulllllaaaa!!! Va, la du på nu?

9 kommentarer:

  1. Ett bra inlägg. Bloggaren Aktieingenjören har skrivit en snabbanalys av Engelska Skolan. Här beskrivs en lektion i bild på Sjumilaskolan i Biskopsgården. Att går att bedriva undervisning någonstans måste väl uppskattas även om det är en privat skola.

    Och så denna Ulla Andersson man känner en hopplöshet när hon uttalar sig.

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!

      Aktieingenjörens analys har jag inte hunnit titta på, men har ändå tecknat. Misstänker att det blir som vanligt - en mycket liten post som ger en mycket liten vinst i kronor även om den procentuellt blir en jackpot.

      Ja, Ulla Andersson är, möjligen vid sidan av Rossana Dinamarca, den vänsterpartist som alltid lyckas få mig helt bedövad av sin okunskap. Alla partier får in korkade medarbetare på någon suppleantplats i skogen, men när de tillhör den högsta ledningen får jag andnöd.

      Radera
  2. Friskolor är inte fel, men visst är det ett problem att skolorna etablerar sig på ställen där det generellt är lättare elever och engagerade föräldrar. Vad blir det av resten, jo de stannar kvar, klumpas samman med andra problem elever och skolresultatet låter inte vänta på sig. De ser inga förebilder i klassen. Med friskolorna lär vi inte lyfta hela samhället utan bara vissa delar. Kan det vara så att friskolan är bidragande till piza resultaten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilka områden tänker du på då? Vad hindrar "svårare" elever från att skriva in sig på dessa friskolor? Oengagerade föräldrar är givetvis ett svårt handikapp för ett barn, men på vilket sätt skulle de hjälpas av att barn med engagerade föräldrar också får en dålig skolgång?

      Det är visserligen en gammal socialistisk tanke att man får det sämre av att andra får det bättre, men jag får sällan ihop den med verkligheten.

      Därmed inte sagt att alla friskolor funkar och att allt blir frid och fröjd med deras intåg, det är inte det jag säger.

      Radera
  3. Min reflektion. Skolor och undervisningsinstitutioner är på sitt sätt samhällskritiska så jag förstår behovet av särskilda regler. Det fungerar inte att skolor kan få gå i konkurs och då lämna elever i limbo. Jag tycker att en modell med krav på viss kapitalstruktur och soliditet för att säkerställa kontinuitet vore bra. Samt eventuella inbetalningar till en slags "krisfond" för att täcka eventuell statlig drift och övertagande av krisande skolor (blir ju som en försäkringsavgift). Denna avgift bör betalas av alla som är huvudmän för skolor. Vinsttak blir lite udda i sammanhanget. Passar i så fall mer i monopolsammanhang som t.ex. elnät.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter lite som bankgarantin. Genom att försäkra skolan kan man garantera föräldrarna att få tillbaka minst halva ungen vid konkurs ;-).

      Du har helt rätt i att skolområdet kräver en viss försiktighet och bör vara omgärdad av genomtänkta regler. Jag är dessutom motståndare till alla former av religiösa skolor, risken att Gud går före kunskaper är alldeles för stor.

      Radera
  4. Behöll du eller sålde du? Kanske rentav ökade?
    Mvh Kneg till Deg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ökade med idén att sälja vid nästa våg upp, som jag hoppas ska komma efter det inledande säljtrycket. Just nu ser det ut som att jag kan få rätt, men det hänger ju på vart den övriga börsen tar vägen.

      Jag har förresten lagt till Kneg till Deg på min blogglista och hoppas att du gör detsamma med min.

      Radera
    2. Låter klokt, kan bli så att jag gör likadant! Självklart =) Mvh Kneg till Deg

      Radera