måndag 20 februari 2017

Jag har bäst läsare

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om matlåda kontra utelunch. Inget jättescoop även om jag själv blev förvånad över hur mycket pengar man kan spara på att laga egen mat. Inga stora skrällar i kommentarsfältet heller. Det flesta höll med och några delade med sig av egna tips. En ondgjorde sig över problem med det egna lunchrummet som närmast verkade designat för att avskräcka besökare.

Några dagar senare gjordes samma reflektion av Petrusko, lite andra siffror men samma innebörd. Men här möttes det av en snudd på aggressiv fientlighet. Petrusko och vi som höll med honom beskylldes för att vara dumsnåla tråkmånsar som tvingar oss själva att äta överkokt ljummen pasta varje dag i tio år för att gneta ihop ett sparkapital på ålderns höst.


Okej, jag var inte heller jättetrevlig när jag frågade en av kommentatorerna om den trodde att enda alternativet till restaurangmat är ”att ta med mackor, äta ensidigt, utan grönt” eftersom det verkat så på kommentaren och om detta i så fall berodde på att han/hon saknar kök eller är lam. Jag var intresserad av svaret, men med facit i hand hade väl chansen till svar varit högre om jag formulerat mig annorlunda.

Jag vill inte spamma Petruskos kommentarsfält, så jag utvecklar mig här istället. Följande argument mot matlåda framfördes:

Jag är villig att betala för rätten att slippa laga mat två gånger per dag.

Mitt svar: Helt okej, det är ett fritt val. Men genom att laga större satser behöver inte två lagade mat per dag betyda två matlagningar.

Som ensamstående är det dyrt att laga olika mat varje dag och ha med mig massa olika sallader och bröd.

Mitt svar: Jag bor också själv och vet ingen med lägre matkostnad. Det går ändå att köpa storpack av nästan allt. Skippa bröd och sallad till lunchen, det är enklare med en portion som går att värma i mikron, utan tillbehör. Man behöver heller inte få med hela kostcirkeln varje måltid.

Alla kollegor går ut, jag hamnar utanför om jag äter i lunchrummet, både socialt och jobbmässigt.

Mitt svar: Hamnar du verkligen utanför socialt för att du inte träffar jobbarkompisarna nio timmar per dag utan bara åtta? Och snackar de jobb på obetald fritid i så stor utsträckning att det inte går att uppdatera den som ”bara” jobbar på jobbet skulle jag söka mig därifrån.

Äter du pasta med ketchup kommer du att få näringsbrist efter en månad.

Mitt svar: Nej, det får man inte, såvida man inte äter samma till frukost och middag också, men jag vet ingen som med matlåda menar pasta+ketchup och inget mer, fem dagar i veckan. Det är lika idiotiskt som att avkräva restaurangmatsförespråkarna en förklaring på hur de har råd med vit tryffel varje lunch när kilopriset är närmare hundratusen.


Den som tycker utelunch är värt pengarna ska naturligtvis fortsätta med det, men jag förstår inte varför man med näbbar och klor ska racka ner på oss som föredrar hemlagat, oavsett om vi gör det för att spara pengar, för att den egna maten är nyttigare eller tycker att den är godare.

Slutsats: Mina läsare är mer resonerande och trevligare än Petruskos. Eller helt enkelt bara bättre.

52 kommentarer:

  1. Att det skulle vara dyrare för en ensamstående att ha egenlagad matlåda håller jag definitivt inte med om. Tvärtom tycker jag att det är enklare att variera maten. Jag vet att du är vegetarian så för dig är inte storleken på tex ett paket köttfärs lika viktig som för mig men......
    Anta att jag köper ett helt vanligt paket köttfärs tex på väg hem. Jag är trött och vill ha mat snabbt så jag gör en köttfärssås av merparten. Resterande steker jag några enkla köttfärsbiffar av. Resterna av köttfärssåsen lägger jag i en paj, gratäng eller lasagne.
    Helt plötsligt har jag av ett (för) stort paket av ngt fått en bas till ett flertal relativt olika matlådor....
    "Normala" förpackningar är enl min numera begränsade erfarenhet helt enkelt inte anpassade till enpersonershushåll.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, just köttfärsstorlekarna har jag inga problem med, men närstående delar upp köttfärsen vid inköp och fryser in i mindre paket. Har man både skafferi och frys är det bara kylvarorna som kan bli ett större problem för det lilla hushållet.

      Orkar man inte variera så mycket som du kan man ju frysa in matlådor också, så kan man sprida ut rätten under en månad. Men själv har jag inga problem med att äta samma sak till lunch måndag och fredag och däremellan till middag på onsdag, så länge det är gott.

      Radera
    2. Visst och du har 100% rätt i sak. Köttfärsen var bara ett exempel på en vanlig men känslig råvara i en förpackning som ofta känns stor i ett ensamhushåll. Har man en vettig frys försvinner " problemet".
      Alla får givetvis göra som det känns bäst för dem själva när det gäller lunchen men ur ekonomisk synvinkel tycker vi att matlådor är oslagbara.
      Att sedan förvånandsvärdt många reagerar som igelkottar vid tanken betyder kanske att de helt enkelt trivs med uteätande

      Radera
    3. Man kan resonera om vad attackerna i debatten beror på. Jag tänker att ett beteende man trivs med och är nöjd över inte behöver försvaras, för jag upplevde inte att de i sin tur var hotade. Men jag kan vara lika enögd, fast åt andra hållet.

      Radera
    4. Nja, jag upplever nog debatten mer som du. Viktigt för mig/oss är just att ha pengar så vi kan välja. Både välja att köpa och att inte köpa.
      Väljer ngn att äta ute så är det fullständigt okej bara de själva är nöjda med sitt beslut.
      Jag tycker inte att utemat är prisvärd utan föredrar min ( godare) matlåda som jag dessutom vet exakt vad den innehåller.

      Radera
    5. För mig som allergiker och vegetarian är framförallt det sista mycket värt. Att varje gång kolla och dubbelkolla vad maten innehåller tar mycket energi.

      Radera
  2. Scrollade igenom kommentarerna på Petruskos sida och vet inte om jag ska skratta eller gråta.

    Visst blir de nån form av "filterbubbla" när man läser många snålbloggar men det här är bara totalt mörker...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag tyckte att ämnet var extremt harmlöst och eftersom jag hade haft det uppe bara några dagar tidigare blev jag förvånad över att reaktionerna var så hårda och annorlunda där.

      Radera
  3. Jag äter ibland fil 3-4 gånger i veckan till lunch. Havregryn och/eller frön i filen tillsammans med hjortron, blåbär eller lingonsylt (om du vill. Smakar också väl enbart med fil och havregryn och/eller frön). Det är bra för magen och för kroppen. Enklare kan det inte bli, behöver inte ha frysmat eller dylikt. Detta gör jag när jag är hemma. Att ta med sig fil med havregryn blir mest blaskigt och smakar taskigt. Frysmat eller gårdagens från kylen är då att föredra.

    Enkelt är också att ta fram en shaker och blanda i 3 DL mjölk, 250 gram kvarg och ta i Oboy. Välsmakande! Dricker det helst framför datorn eller vid TV:n.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett tips är också att om det blir några potatisar över efter matlagningen, kan ni ta en eller två potatisar till några bitar senapssill. Den funkar alltid och innehåller goda värden protein, fett (omättat fett), omega tre och kolhydrater.

      Jag äter inte vitt bröd och köper alltid pastan som innehåller 70 % vete/vetemjöl och 30 % gluten. Gluten ger mig för lite energi och jag blir hungrig efter en timme efter att ha ätit en glutenportion. Gluten = korta kolhydrater. Vete = långa kolhydrater, som räcker i flera timmar och ger en energi.

      Radera
    2. Jag körde mycket fil på en arbetsplats på 90-talet. Enkelt och billigt.

      Kolhydrater äter jag i alla former, korta, långa, mittemellan... (så länge de inte kommer från djur).

      Radera
    3. Har man tillgång till kyl på arbetsplatsen (vilket man oftast har), kan man med fördel ta fil från kylen och havregryn, och om man vill också ta frön, från skåpet. Har man lite sylt i kylen blir det dessutom lite godare!

      Radera
    4. Håller med om alltihop, men är rädd att jag föråt mig där på 90-talet. Nu blir det inte många liter per år, men är det hyfsat varmt ute och halva priset på filen kan den slinka ner i korgen.

      Radera
    5. Fel. Gluten är protein.

      Radera
  4. Detta är nog skillnaden mellan en
    sparblogg (likt din och min) där vi alla är överens om att vi inte vill slösa med pengar varför vi avstår utematen de flesta dagar för att få investera motsvarande belopp i något som vi tycket är viktigare.
    en akterlogg (likt pretruskos) där de flesta tittar in för att de vill veta hur de ska kunna bli ohemula rika och därmed kunna äta oxfile till lunch på operakällaren varje dag...helst utan att de behöver lägga undan några pengar.

    Själv är jag rätt förvånad att jag inte fick fler syrliga kommentarer på min genomgång av matbesparingar förra veckan...troligen av samma skäl. http://www.tradevenue.se/fantastiskafarbrorfri/matvecka-krossabudgeten-5-av-5-summering-och-fundering

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, kanske är det skillnaden, även om jag upplever att jag har en himla spridning i åsikter på läsare. Dina matinlägg var precis som våra inte heller särskilt aggressiva. Jag har inte detaljgranskat Petruskos blogg, men trodde att läsarna var relativt gamla, vilket brukar leda till lite mer sansade debatter. Kanske var de bara lättstötta för att de hade ätit för dåligt :-).

      Radera
  5. Frågan är väl vad kan man tjäna på att ta med sig matlåda till jobbet, det förutsätter ju att man kan laga mat. Att tro att det enda som kommer att äta är ketchup och makaroner eller mackor, säger ju mer om den som kommenterar, än att det tillför något i frågan. Förmodligen är kunskaper om matlagning och näringslära ringa. Det är ju fritt för var och en att gå ut och äta eller att ta med sig matlåda och spara pengarna som annars går till uteluncher. Matlagningskunskaper är bra att ha även när man går ut och äter, då har man ha lite hum om vad man sätter i sig för pengarna.ME

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag lever i tron att alla skulle klara av att äta sig mätta med hjälp av råvaror och en spis, för det fick jag lära mig när jag var 13-14 och föräldrarna skulle bort. Men jag inser titt som tätt att så inte är fallet. För en del innebär matlagning just att mikra - hur portionen blev till från början har de ingen aning om.

      Radera
  6. Jag tycker inte luncherna på restaurangerna håller måttet längre, dessutom är jag vegetarian och finns inte alltid så stort utbud. Jag äter heldre min egen mat, som jag tycker är mycket godare. Jaja dom får väll tycka att jag är dumsnål då. Men jag kan skratta mig lycklig när jag ser mitt kontoutdrag. Vad är det man brukar säga "skrattar bäst skrattar sist"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det ska det stå på min gravsten :-). Det eller "Rätt ska vara rätt". Håller med lite om det vegetariska utbudet. Istället för meny är det mer "Då blir det denna rätt". Inget stort problem för mig som för det mesta kan äta hemma, men är man på en arbetsplats fem dagar i veckan kan jag tänka mig att lunchrestaurangerna rätt fort blir "utfiskade" när man lärt sig deras tre vegetariska rätter.

      Radera
    2. Jag tror som Fantastiska Farbror Fri att du och Petrusko attraherar olika typer av läsare. När Petrusko helt plötsligt skriver snålbloggsinlägg får kärnan av hans läsare kortslutning ihjärnan eftersom de inte känner igen sig. Frågan är om Petrusko hade kunnat sluta jobba om han slösat pengar på uteluncher.
      Mvh Karin

      Radera
    3. Karin: Det stämmer nog, men utelunch/matlåda är ändå ett väldigt allmängiltigt ämne som de flesta i eller efter arbetsför ålder ställts inför, så jag är ändå förvånad över de olika reaktionerna.

      Radera
    4. Jag funderar på att citera Rosling på min gravsten. "Jag har rätt och du har fel." Så enkelt, så vackert. Och självklart har du bäst läsare här, tror du verkligen vi skulle säga emot dig på den punkten??

      Radera
    5. Den är inte heller dum, fast det borde väl stå "Jag hade rätt" om man ska vara petig :-).

      Nej, det vore nästan konstigt om jag skulle få aggressiva mothugg på just den punkten.

      Radera
  7. Folk verkar bli oerhört lättstötta så fort det kan anas minsta lilla kritik mot den, eller så känner dom nån form av skuld över ett beteende dom i grunden vet är fel och måste gå i försvar emot för att inte behöva ta på sig dumstruten..... märkligt....🤔
    Det var ju lika dant på fejjan när jag råkade nämna att det kanske inte var helt fel att spara 10% av lönen....... 🙄

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ett intressant fenomen. Någon säger "Så här gör jag" och istället för att mötas av "Jaha, vad kul att det funkar för dig" blir det "Jaha, vadårå? Vad är det som är så fel med MITT sätt?!".

      Radera
  8. Tack för alla bra spartips! Igår blev det kikärtor enligt din rekommendation - gott och sparade kronor på det!

    SvaraRadera
  9. För övrigt blev det ett moderat utslag av excesser i helgen med styckning av en oxfilé som jag köpte på extrapris för ett tag sen, huvet bankades ut till biffar i fredags och i lördags blev det sex rejäla puckar tournedos lindade med bacon med potatisgratäng, rödvinssås och lättstekt sparris, resterna av svansen och baconet som blev över blev matlådor med några av dom mindre puckarna, två till kocken och en till tigern.....
    Oerhört eländigt och näringsfattigt...... 😉
    Hur djävla fantasilös får man va som människa om man bara kan tänka sönderkokt pasta och ketchup.....? 🙄

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oxfilé minsann, men extrapris är ju alltid extrapris :-).

      Radera
    2. Man måste snåla med finess,, 😉

      Radera
  10. Ha ha, jag nog verkar ni har olika läsare.
    Finns många i detta land som vet att deras agerande är ologiskt. Och sedan blir de nästintill arga när någon påpekar det, direkt in i försvarsställning. Ganska likt svenska regeringens tönteri kring att försvara slöja vid Iranbesöket. Mvh http://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, även om man inte kan dra för mycket slutsatser kring ett enda inlägg var det lite för många attackkommentarer för att vifta bort som ren slump.

      Och jag är säkert inte bättre på att ta kritik än någon annan, men det är ofta dumt att krampaktigt hålla fast i ena hörnflaggan och vägra ta in andras argument (såvida de inte är rena halmgubbar, som makaroner&ketchup-attacken, för då är det inte ens argument). Man kan lära sig saker av nej-sägare.

      Radera
  11. Jag tänker att det väl har med förväntningar att göra? Alla vi som läser din blogg har en ganska klar bild över hur du är och räknar kallt med en rejäl dos sarkasm och fördömande över människors usla val (du heter ju trots allt bittermicke på Twitter) Medan petruskos publik på gott och ont är mycket bredare och därför träffar denna typ av inlägg hårdare där?

    För att också kommentera själva sakfrågan så håller jag med om att det är upp till var och en hur man vill göra. Men argumentet att man som ensamhushåll skulle TJÄNA på uteluncher à 75-120 kr styck framför eget storkok.. Då har man nog inte tänkt färdigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte hur brett det är hos Petrusko, men har förstått att jag har läsare av bägge könen på åtminstone 20-70 år, så jag tror inte att det är där skon klämmer. Och även om man förväntar sig sarkasmer från mig hoppas jag folk säger ifrån och argumenterar emot när de inte håller med. Fast med stil och finess.

      Sen håller jag med om att det knappast går att argumentera för utelunch utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Jag åt en lunch i Stockholm förra veckan för 139 kronor, vilket är ungefär lika mycket som när jag veckohandlar 7-10 kilo mat på Willys.

      Radera
    2. Det har du såklart rätt i, men jag tänker ändå att det likt FFF skrev ovan är inlägg man förväntar sig från en snålblogg. Inte så att alla tvunget håller med dig i allt, men du utmanar kanske inte deras världsbild på samma sätt.

      Jag fruktar inte sarkasmer, lovar att återkomma med välformulerade invändningar framöver när du vädrar åsikter som jag inte står bakom. Vilket i och för sig häntganska sällan så här långt...

      Radera
    3. Du och FFF m fl har säkert rätt, men jag uppfattade såväl mitt som Petruskos inlägg i just det här ämnet som otroligt beskedliga och okontroversiella, typ sånt som 99 procent av alla svenskar kan hålla med om (även om inte alla gör samma lunchval), så jag blev ändå förvånad över varje mothugg, och deras intensitet.

      Jag får försöka skärpa mig i framtiden då, så att du får chansen att göra de där välformulerade invändningarna.

      Radera
  12. Precis som du har nämnt tidigare någonstans så varvar jag mellan ett fåtal rätter. Så länge jag tycker det är gott så gör det ju inget? tröttnar jag en dag så kastar jag in det i frysen och tar något annat.. En enkel (och billig) grej man kan kasta ner i lådan är lite frysta ärtor/broccoli/vad man nu gillar för att dryga ut det lite. Och att man bara skulle kunna ha mackor med sig låter ju bara löjligt.. 2000 enbart för lunch eller 1500 för frukost/lunch/middag är ett ganska lätt val i min värld!

    Ps. Är dessutom hantverkare så allt som oftast finns det inga finfina lunchrum, kontorsfolket skulle tappa hakan :)

    /M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag trodde alla hantverkare körde metallmatlåda och värmeskåp :-).

      Radera
  13. Det här argumentet med att man bara äter samma sak och det bara är sååå trist påminner mig om juldagen när "alla" bara måste åka till pizzerian för det går inte att äta den här julmaten en dag till. Men den där pizzan, som smakar exakt likadant som alla andra 52 tillfällen den ätits under året (oavsett innehåll), ja den tröttnar man minsann aldrig på! Men julmat två dagar på ett år, nä det går bara inte. Själv njuter jag över att 1. slippa laga mat en dag till 2. slippa ens tänka tanken på att slösa pengarna på en pizza 3. äta kålrotslåda :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag brukar köra ihop det där och äta pizza på julafton (fast givetvis hemlagad).

      Kålrotslåda? Jaha, finskt påbrå alltså, eller var jag fördomsfull nu?

      Radera
    2. Nej norsk egentligen, men av någon lustig anledning har de finska maträtterna trasslat sig in på vårt julbord, och de passar ju rätt bra när man inte äter kött.

      Hemgjord pizza är det bästa! Gissar att du kanske inte investerat i en pizzasten, men annars rekommenderas det varmt (om inte är det en bra sak att önska sig i present). Lite fördomsfull tillbaka, tänker att en sten för några hundralappar inte faller mr sparo i budgeten ;-) (Fick min i present så jag själv skulle aldrig lägga pengar på det, men jösses vad fin mat det blir på den)

      Radera
    3. Jag gillar de finska lådorna. Ser inte så roliga ut, men ändå trevliga eftersom det är insidan som räknas. Lite grann som jag själv :-).

      Du har helt rätt i din fördom att jag inte lagt flera hundralappar på att köpa en sten, men jag ska kolla upp det eftersom jag är nyfiken på vilket sätt en sten kan vara bättre än att lägga pizzan på en vanlig ugnsplåt.

      Radera
  14. Jag läste igenom inlägget som Petrusko skrev och läste alla kommentarerna. Vanligtvis försöker jag förstå personer och se hur de tänker och inte kategoriskt döma personer som idioter eller intelligenta. Men efter att ha läst kommentarerna menar jag att många av de som kommenterade var idioter. Den ene förstod inte att det är billigare att laga mat hemma än att spendera 1 530 kronor per dag. Vederbörande påstår alltså att matkostnaden inte ligger under (1530 kr / 20 dagar) 76,5 kronor per portion. Ja, men måste du äta oxfilé varje dag? Du kan ju också laga kyckling och pasta för 10 kronor. Till dennes sällskap fanns också en annan som inte förstod att man inte behöver äta oxfilé eller hummer till lunch med pommes. Den andra som profilerar sig som någon "Driving Profitable Growth" på Google verkar tro att man endast kan laga pasta och ketchup hemma, och han hade också två andra som resonerade snarlikt. Sen fanns det två nervvrak där, vilka knappt vågade missa en diskussion under lunchen på grund av att om de inte deltog på "lunchträffarna, hade de inte en aning om vad som skedde på arbetet eller att de måste umgås med dem under lunchen och inte enbart under arbetstid för den sociala biten. Varför inte ta en öl med arbetskamraterna när ni slutar arbetet eller under helgen? Kanske äta en bit en gång i veckan efter jobbet och få snacka av sig lite om arbete och personliga saker? Möjligheter finns.

    Micke: Du kanske inte vill uttala det här, men de personerna du stötte på i det där blogginlägget var rena idioter. Bara att skaka av sig sådant. Några vettiga kommentarer fanns också, som jag sorterar till de intelligenta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Folk som är idioter (och sådana finns) brukar vara bäst på att påvisa sin idioti själva, så det är bara dumt att hjälpa till.

      Med det sagt tror jag inte alla som föredrar restauranglunch är idioter, men en del argumenterar märkligt och ännu fler är oförmögna att lyfta blicken. Att man själv bara kan koka pasta och på sin höjd servera med ketchup och riven ost betyder ju inte att andra har samma brist på valmöjligheter. Det har de inte själva heller, att lära sig laga några enkla rätter är inte svårt.

      De som tyckte sig hamna utanför om de inte följer med ut på lunch är mest sorgliga. Att skaffa självrespekt går också i vuxen ålder, men det är nog svårare än att lära sig att steka falukorv.

      Radera
    2. Jag kan bara hoppas på att människorna i kommentarsfältet i det inlägg Petrusko skrev om matlådor tar tag i sina problem. Men frågan är om de har självinsikten som krävs för det?

      Visst anser också jag att man emellanåt kan äta på restaurang under lunchen utan att man är en idiot, men anser som du också gör, att de skäl som gavs i kommentarsfältet var sorgligt.

      Radera
    3. Folk verkar helt ha missat det billigaste och mest bekväma alternativet - Att skippa lunchen helt. Som kompensation äter man lite mer frukost/middag. Men det leder väl till akut näringsbrist och socialt självmord enligt logiken hos vissa :) /HS

      Radera
    4. Varken näringsbrist eller självmord i mitt fall, men lågt blodsocker och ett eländigt humör. Värre än vanligt alltså. Och slarvar jag med lunchen leder det ofta till att jag är konstant hungrig klockan 16-24, oavsett hur mycket jag äter.

      Radera
  15. Jag har ganska ofta 6h arbetsdag, inga raster.
    Då äter jag en rejäl frukost hemma och äter inte igen förrens jag kommer hem efter jobb. Klarar mig fint på kaffe med mjölk under mitt arbetspass (kostar inget), tycker dessutom jag är mer skärpt om jag är lite hungrig.

    Annars tycker jag helt klart att man skall undvika utelunchen mer än kanske någon gång för att spexa till det :) Är för dyrt att göras ofta, dessutom kan jag ibland känna att det tar för mycket tid av lunchen, har jag mat med mig äter jag den på 10min sen kan jag ligga i vilrummet 50min (dom arbetsdagar jag har avsatt lunchtid så är lunchen 1h).

    Mvh

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, sex timmar utan mat går absolut bra ibland (när jag tänker efter är det över sex timmar sedan jag åt senast), men generellt är jag lite kinkig. Hade jag haft så långa rastfria arbetspass skulle jag nog ha tagit med frukt för att hålla blodsockret uppe.

      50 minuter i vilrummet kan jag absolut relatera till. Jag jobbade natt en gång i världen och försökte hinna sova så mycket det gick :-).

      Radera
  16. Tja Micke,

    Intressant ämne! Har inte läst kommentarerna hos Petrusko (än), men det kan väl förhoppningsvis inte finnas många som är så korkade att dom lagar en middagsportion och sen ställer sig och lagar en till portion nåt annat till lunchen :D

    Själv äter jag oftast på kontoret. Dels för att det är billigare och nyttigare, men också snabbare vilket är bra om man som jag ofta tränar på lunchen. Oftast blir det medhavd från storkok eller left overs, men annars går jag och köper nåt utifrån. Dock delar jag dessa köpta rätter på två (eller ibland tre) luncher. Lägger man upp en halv köpt thairätt (kostar 75kr på mitt ställe) t ex så fyller man lätt upp en tallrik! Bra för plånkan och magen att splitta. Jag käkar väl ute en gång i veckan kanske, men känner mig alltid så slösaktig när jag bränner en hundring som borde räckt till 3-10 luncher.

    På mitt kontor finns alltid många som går ut och många som käkar låda, så man behöver inte känna sig ensam nånstans. Skulle jag däremot börja på ett mindre ställe där ingen annan stannade inne på lunchen, skulle jag ha svårt för att köra låda. Åtminstone första tiden (månaden, halvåret, året?) innan man "kommit in i gänget".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas du hinner dricka upp morgonkaffet innan du läser kommentarerna, annars kan det bli en tuff uppgift :-).

      Beroende på arbetsplats resonerar jag lite tvärtom mot dig. Umgås jag med arbetskamrater 8-12 och 13-17 kommer jag gärna undan från gemenskapen en timme däremellan. Inte så att jag skulle betala för det, men se det som en bonus.

      Radera