Jag har jobbat deltid natt, heltid,
sjuttiotimmarsveckor, som anställd, fast, visstid och som
företagare, men bara fyra fem år i en traditionell
tillsvidaretjänst med fyrtiotimmarsvecka. Jag vantrivdes om inte
hela tiden så åtminstone dagligen.
Hela industrialismen bygger på att
många människor vill och kan jobba kontorstid, måndag-fredag, år
efter år, och jag har den största respekt för dem som gör detta,
men med detta sagt slutar jag aldrig att förvånas över
reaktionerna när man ifrågasätter denna norm, om än bara för sig
själv.
Jag var nog runt 25 när jag började
säga i fikarummen att pension vid 40 kändes rimligt. De blickarna
jag fick kunde hetta upp matlådor. En kille som jobbade halva året
för att ha råd att resa resten av tiden hamnade i en
jobbdiskussion om semester. Någon skulle ha tre veckor, någon annan
fyra. Till slut kunde han inte hålla sig utan bröt av med: ”Jag
tycker 26 veckor är lagom, det blir för hattigt annars.” Man blir
inte Månadens Medarbetare efter sådana uttalanden.
Det verkar inte spela någon roll vem
som gör dem. Författaren Douglas Coupland jämför kontorstid med 1800-talets barnarbete och kallar företeelsen för barbarisk. Inte heller han lägger upp
det som att kontorstidsarbete skulle vara mindre värt, bara att
världen borde kommit längre än att allt annat än ”9-till-5”
ses som underligt.
Samhället ser ju inte ut som på
50-talet eller ens på 90-talet. Internet gör det möjligt att
utföra arbete var och när man vill. Jobben är inte heller desamma
som tidigare och det är (tro det om ni vill, LO!) inte allas dröm
att skaffa en fast anställning efter skolan och behålla den fram
till pensionen. Trots att såväl lagstiftare som samhälle och folk
i allmänhet kämpar emot alla andra planer.
Ju mer jag läser om dessa tankar, desto mer stressad blir jag av att gå till jobbet och vara fast i kneget, samtidigt är vi några år från att kunna säga upp oss och leva av våra investeringar, även om det är det som är målet.
SvaraRaderaÄr det bättre att leva på mindre nu men bli ekonomiskt fri senare i livet, eller knega på nu och bli ekonomiskt fri tidigare? Det är ju nu barnen är små och livet är hektiskt, så att jobba mindre nu är ju önskvärt men det är lika önskvärt att bli fri på heltid så fort som möjligt. Pest eller kolera liksom, fan att jag inte kom på det här för 10 år sen när jag började jobba!
Men det är helt klart barbariskt med heltidsjobb!
Hälsar Emma
Det är inte min mening att stressa någon :-). Jag försöker att se det från andra hållet, ju fler alternativ som finns desto fler möjligheter. Okej, jag inser att jag låter som en motivationskonsult nu, men tycker det är tråkigt att så många ser fyrtiotimmars fast heltidsanställning fram till 65-årsdagen som enda möjligheten.
RaderaStressen finns redan efter 2 böcker av David Jonstad, Kollaps och Jordad. Bibliotekslånade som e-böcker, för ett år sen hade jag impulsköpt båda, jag är skitnöjd!
RaderaFör nåt år sen hade jag inte brytt mig men jag har gått igenom nåt uppvaknande på sistone så nu jobbar jag med att acceptera situationen som den är, planera för "pension" så tidigt som nöjligt, och drömma om en gård i en by där alla hjälps åt, barnen leker och grönsakerna växer och alla är glada och vänner, lite som smurfarna fast utan Gargamel =)
Jag tror många småbarnsföräldrar tänker i Emmas banor. Jag har inte bestämt mig ännu, men eftersom min sambo aldrig kommer trivas utan sitt jobb så är det ev. rimligare med deltid redan nu för att få bara vara med barnen. Huvudsaken är ju att man kan spara och leva snålt och om man har möjligheten så är ju mer tid nu värt en hel del. Jag tror vi sparsamma ofta indoktrinerats väl mycket med konceptet förskjuten belöning.
RaderaRoligt inlägg, Sparo. Jag känner mig genast mindre stressad över sambons och mina "osäkra" anställningsformer. Kanske är de snarare en tillgång som besparar oss tristess och risk för mossväxt.
Meningen med böcker i ämnet borde vara att minska stressen, inte skapa den. Apropå stress skulle jag själv bli otroligt stressad på en gård fylld av smurfar :-).
RaderaBarn i hushållet kräver säkert mer hållbara beslut, men jag tror ändå att man ska försöka tänka att ingenting är hugget i sten. Alla beslut utom självmord går att ändra tillbaka om man märker att det inte blev som man tänkt. Och visst, ju mer flexibel man är själv desto mindre störd blir man förhoppningsvis av förändringar i omgivningen (arbetsgivare, nya lagar och regler...).
Du har helt klart en av de bästa bloggarna inom frihet och ekorrhjul! Ibland är det som om du skriver ner mina tankar rakt av. Inlägget ovan är ett sådant tillfälle.
SvaraRaderaNär jag kom till insikt för ett par år sedan blev jag raskt "nyfrälst" och försökte prata om det här med vänner och kollegor. Särskilt det här med att vi bara finner oss i att jobba bort våra liv samtidigt som allt från psykisk ohälsa till skilsmässor och utbrändhet ökat. Det är ett evigt tjat om egentid och att få ihop vardagspusslet osv. men detta ska lösas genom att köpa diverse tjänster (städhjälp, barnpassning och mat hemkörd till dörren) så att vi lyckas frigöra lite tid. Då undrar jag varför i helskotta ingen tänker att JOBBA MINDRE vore en bra lösning? Och då menar jag inte att en person ska gå ner i tid medan alla andra fortsätter att slava bort veckorna. Det vore så mycket bättre att införa tex 4 dagars-arbetsveckor eller 6-timmarsdagar som ny heltid. Människor skulle må bättre, barnen skulle må bättre och det skulle skapa en jäkla massa fler jobb!
Vad roligt att höra! Jag får säga detsamma, så har vi smickerbiten avklarad.
RaderaAtt prata med andra om fria val är farligt. Å ena sidan kan det ge mer input, å andra sidan kan man möta ren fientlighet av dem som av någon anledning inte vill se möjligheterna. Att tänka bort alternativen är nog deras sätt att klara livspusslet, och då blir det sura eller ser det som ett hot när andra inte gör det.
Att införa någon slags allmän arbetstidsförkortning tror jag inte på, men det vore bra om det möjliggjordes för olika alternativ (tidsbanker, flextid, tillfällig deltid, varvande mellan olika anställningsformer och egenföretagande och tio andra varianter). Det talas så mycket om flexibilitet på arbetsmarknaden, men man menar nästan alltid att arbetskraften ska vara flexibel, inte arbetsgivare, lagstiftare och samhälle.
"Det talas så mycket om flexibilitet på arbetsmarknaden, men man menar nästan alltid att arbetskraften ska vara flexibel, inte arbetsgivare, lagstiftare och samhälle." Den meningen hade passat på Twitter som reklam för inlägget. Ett nöje att läsa din blogg Micke. Sparandets Cornucopia, slagkraftigt, vasst och humoristiskt. Fortsätt så. Du ger bra inspiration. Vem vet , kanske jag struntar i att jobba ihop den sista miljonen som jag tänkt och slutar nu. Bara jag praktiserar flexibel frihet efter det så...... ;)
RaderaErik
Tack! Fast meningen hade blivit för lång för Twitter ;-), dessutom är jag ytterst sparsam med att pusha för mina egna texter på Twitter eftersom jag tänker att andra kanske blir lika störda på det som jag blir ibland.
RaderaMen kul om jag kan inspirera, det är en stor del av anledningen att jag överhuvudtaget skriver.
Inspirerande och provocerande, Micke! Kul! :-) Hälsar Lars D
SvaraRaderaRoligt att du tycker det! Det är inte ofta man prickar in bägge dessa.
RaderaVäldigt inspirerande inlägg och något som Snålgrisarna tänker på väldigt ofta. Dock behöver jag i alla fall någon sorts sysselsättning då jag som ingenjör har jobbat med problemlösning sen mitt första jobb. Dock kanske man ska börja pyssla med något hobbyprojekt. Har märkt att de hobbyprojekt jag påbörjat har självdött pga bristande intresse och tidsbrist, men det kanske blir annorlunda om man inte förvärvsarbetar.
SvaraRaderaSen är det väl så att detta med att jobba är något väldigt centralt in den svenska? kulturen, man är uppfostrad att syftet med livet är att plugga->jobba->gå i pension för att kunna betala skatt och bidra till välfärd och solidaritet. Undra varifrån pengarna till alla tiotusentals välfärdsturister som ramlat in senaste året ska kunna försörjas om folk i allmänhet jobbar mindre, hur ska denna välfärd kunna upprätthållas, vidhållet att trycker på försäkringskassan minskar av att mindre barnomsorg och sjukskrivningar lär behövas. Kanske finns studier på det från de partier som förespråkar mindre arbete t.ex. MP?
Fortsätt du skriva, väldigt pricksäkert och underhållande.
Tack! Att få för litet behov av problemlösning har aldrig känts aktuellt i mitt liv ;-). Att projekt självdör tycker jag ofta har ointresse i botten. Brinner man bara tillräckligt mycket finns alltid nog med intresse för att hitta vägar att komma vidare, och gör man det inte är inget hinder för litet.
RaderaJag känner inte heller för att låta bli att jobba. Det enda jag inte fixar (fast det är klart jag skulle göra det om jag var tvungen) är fast anställning. Hur samhällsekonomin ska ordna sig finns det människor som jobbar med (och tar bra betalt för det), så det lämnar jag med varm hand över åt andra. Jag tror att mp/v-tanken är att fler ska dela på jobben, men hur det ska funka praktiskt vet jag inte, och jag misstänker att de inte heller gör det.
Riktigt bra inlägg! Du kan ditt skit :)
SvaraRaderaMitt problem är nog att jag inte vet vad jag ska bli när jag blir stor. Så jag harvar på med mitt heltidsarbete (som jag dessutom tycker om) och funderar på vad som skulle passa mig. Jag gillar att sova, så kanske sovexpert med inriktning på socialpsykologi vore något? Tåls att funderas på ;)
Det där med vad man ska bli när man blir stor trodde jag skulle klarna, men jag börjar inse att jag bara vet mindre och mindre om det.
RaderaSovexpert verkar absolut intressant. Och inte alls nytt: http://www.maska.nu/2005/04/rikard-sovexperten/
Jag gissar att det löser sig med tiden :)
RaderaHahahaha, vilken skön snubbe! Jag tänkte mer att jag skulle bli sovcoach och hjälpa mina klienter att sova. Coach är en titel som folk använder lite till höger och vänster, så det kan inte vara så svårt.
Ja, kanske är det när man tror sig veta vart man är på väg som man borde vara orolig.
RaderaSå du tänker sova med dina klienter? Jag tror nästan att det yrket redan är uppfunnet och anses till och med vara ett av världens äldsta ;-).
Jag är konstant orolig, det är enklare så :P
RaderaHahaha, Sparo implicerade något snuskigt. Jag trodde du var för pryd ;) Säga vad man vill om det yrket, men vissa tjänar stora pengar. Och arbetstiderna verkar vara relativt fria. Arbetsuppgifterna kan man variera relativt mycket så man borde inte tröttna. Enbart positivt ju! :P
Jag ÄR pryd, men vissa bollar måste man sparka i mål. Jag tror att det är mycket OB-tid, men det kan i viss mån kompenseras av att det går att ta sig en tupplur på jobbet.
RaderaGrattis, 1-0 till dig!
RaderaHahah, det där klippet får jag nog skicka till chefen! ;)
Menar du att du har en chef med humor? Han/hon borde K-märkas.
RaderaOja, det har jag! Han har humor men ingen typ av ledarskap.
RaderaAh, alltid är det nåt...
RaderaNär jag sitter här på mitt heltidsjobb och läser detta så inser jag att du har helt rätt, heltidsjobb är barbariskt. Jag får nog gå in till chefen och påpeka detta.
SvaraRaderaHåller med dig om reaktionerna man får när man ifrågasätter det rimliga med att jobba 40 timmar per vecka i 40+ år. Jag berättar ibland för kollegor att jag tänker sluta jobba inom några år och får nästan alltid svaret att jag inte är riktigt klok och vad jag ska göra för att fylla upp tiden.
/ MVH http://money-f-nothing.blogspot.se
När jag var anställd påpekade jag ofta för min chef att hans arbetsplats var barbarisk. Antingen trodde han att jag skämtade när jag öste skit över honom eller också var det hans sätt att stå ut :-).
RaderaDe där som undrar, vad gör de på semestern - tittar på klockan och räknar ner dagarna till när de får börja jobba igen?
Underbart att det inte bara är jag som ej ser jobbet som den ultimata frälsningen och som svar på livets samtliga frågor.
SvaraRaderaFolk blir precis som du hintar, rent förbannade när jag säger att helst vill jag inte jobba alls. Som morgonmänniska är jag slut och klar med dagen vid kl 14 och det OCKSÅ retar. Sen att jag heller absolut INGENTING shoppar är ju rena självmordet för hela samhället... TÄNK om ALLA skulle gröa som du få jag ofta höra. Vi är en promille som inget köper. Exkluderat är underkläder och skor. Går liksom inte att vara utan.
Den som frågar hur samhället skulle se ut ifall alla levde som du eller någon annan, undrar hur det skulle bli om alla levde som dem, hur deras ekologiska fotavtryck ser ut osv. Man ska inte kasta bäver när man sitter i trähus...
RaderaDet ligger mkt i det du säger. Men säg inget till argbiggan i Löfvens så kallade regering, för då blir hon galet arg. Människor är som kor, de ska mjölkas överdrivet mycket på skatter. Så att alla de andra som bidrar desto mer kan erhålla alla bidrag.
SvaraRaderaMvh http://investera-pengar.blogspot.se/
Thatcher hade inte alltid rätt, men "The problem with socialism is that sooner or later you'll run out of other people's money" ligger det mycket i.
RaderaJag håller med vad de flesta andra har skrivit - oerhört inspirerande. Att jobba på ett kontor 9-5 tills man är för gammal för att orka leva är inget som lockar mig.
SvaraRaderaÅ andra sidan är jag väldigt ödmjuk inför det faktum att vi lever i en tid och på en plats där vi ens har möjlighet att välja bort arbete utan att svälta ihjäl. Om man tänker på alla människor som någonsin levt och lever på jorden inser man vilken sagolik tur vi har.
Tur och tur... Våra förfäder har slitit i tiotals generationer för att ta oss dit vi är nu. Det kan ju så klart ses som tur, men ibland låter det i media som att det är en ren slump att levnadsstandarden är högre i Sverige än i säg Venezuela eller Kongo och det är det inte.
RaderaDen där sista var grym!!! Sveriges folk inbillar sig att landets välstånd är här för evigt, och att vi utan vidare årligen kan skänka bort enorma pengar. Uppvaknandet kommer bli riktigt grymt för många när korthuset rasar. Den saken är garanterad. Mvh http://investera-pengar.blogspot.se/
RaderaJa, just nu plockar vi ju inte precis placeringar på välfärdslistorna, skola, sjukvård osv. "Det ser mörkt ut på Kameruns avbytarbänk", som Arne Hegerfors sa, men idag ser det nog mörkare ut på vår.
RaderaIbland behöver inte ens jag bidra med min pessimism och realism. Tack Sparo och Investeraren!
RaderaNej för mänskorna i Syrien t.ex. får ju skylla sig själva att de gått som det gått. Barnen skulle ha valt andra föräldrar. För att inte tala om Kongo... Där har ju verkligen om inte Sverige så åtminstone Europa haft en enorm del i varför levnadsstandarden är bedrövlig. Gillade tidigare din blogg men den där kommentaren var ju bara äckikgt korkad Sparo.
SvaraRaderaMina kommentarer blir kanske mindre äckliga och korkade om du inte själv fyller i med påståenden som jag aldrig gjort utan läser texten rakt av.
RaderaMänniskorna i Kongo har behållt sitt primitiva klansamhällen i stället för att anamma en västerländsk standard. De lever som de gjorde innan den vite mannen koloniserade Afrika. Japan och Singapore tog till sig den vite mannens bedrifter: parlamentarism, företagande och jämlikhet, medan Kongo fortsatte att tro på häxkonst och att behålla sitt klansamhälle.
RaderaGränsdragningarna är väl det som inte gynnat kongoleserna. Dock kunde de ha samarbetat mer.
Till och med vänsterliberalen B. Obama sade: "Dags för afrikanerna att sluta skylla på kolonialismen." 60 år har passerat och du menar att kongoleserna ska skylla på Europa. Tyskland låg i ruiner efter andra världskriget och dessutom med en gräns mellen Väst och Öst. Hur kunde de samarbeta? De har nu en nation. Ser vi på Japan har de byggt upp sitt land.
Det här får mig att tänka på citatet "frisk är ett tillstånd vi känner när alla lider av samma sjukdom".
SvaraRaderaVi har helt enkelt vant oss vid att man ska jobba 9-5 fem dagar i veckan och ha 5 veckors semester på sommaren. Det är det som alla gör och då känner man sig trygg. När någon utmanar den normen blir de som är fast i normen oroliga. Vissa reagerar med avundsjuka, andra med avsky.
Ja, det är lätt hänt att man slår igång en försvarsmekanism istället för att se om det går att hoppa på det nya tåget.
RaderaVet du varifrån citatet kommer? Sånt där tycker jag är intressant att följa upp och jag hittar det inte själv.
Stefan Sauk kommer det ifrån. ��
RaderaTillfälligt avbrott, Folkets forum, Gunnar Govin, Connect eller något annat? Bra är det hur som helst.
RaderaPension? Vad är det för trams! 🤔
SvaraRaderaFriskt folk ska jobba och äta lunchen i plåtlåda när fjollorna på kontoret dricker morgonkaffet! 😏
Men visst, lite valfrihet skadar ju inte på äldre dar, gick förbi sivans verkstad för ett tag sen och såg att han gått ner på fyradagars vecka,, 😙😙
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/95-aringen-i-norrtalje-som-vagrar-ga-i-pension
Men det är rätt intressant att se och höra reaktionerna när man utmanar gängse regler och kultur, phaen vad folk blir stötta och kränkta eller vad det nu är.....
Om Reinfeldt knystade om att man kunde jobba till sjuttio om man ville så "var det ju för djääääävligt att man måste jobba tills man dör....." och om nån säger att man sparar 25-35% av lönen för att få en trygghet och kanske sluta jobba vid 50 så blir ju svaret typ:" men va phaen, du måste ju leva också!"
Det verkar som det kulturellt acceptabla intervallen i att gå i pension är mellan 64,5-65,5 år typ....... oerhört stimulerande valfrihet och individualism,, 🙄
Funderar lite på om man maximerar antalet kränkningar av arbetskamrater och fejjanvänner om man går i pension vid 60 och startar ett aktiebolag och jobbar vidare en del till 75 typ,, 😁
Jag har den största respekt för 95-åringar som vägrar pension, även om de "bara" jobbar fyradagarsvecka :-). Är tveksam till om jag går på hans linje om 50 år, men man ska aldrig säga aldrig.
RaderaJa, åtminstone allt innan 60 är tydligen helt förkastligt. Om man lever på bidrag är det väl en sak, men jag kan inte begripa vad någon ska ha emot att andra jobbar deltid eller inte alls, bara för att de kan välja.
Flest borde retas om man låter bli att jobba tills man är 70 och därefter startar eget. Förslagsvis en bemanningsfirma där man bara anställer rödhåriga dvärgar :-).
Hmm, vete phaen om jag orkar vänta 15 år på att få retas,, 😉
RaderaMen du kan ge dig phaen på att blodtrycket kommer gå upp i bodarna och stugorna om man går i pension och startar aktiebolag och tar ut eventuell vinst som utdelning,, den ligger nog inte långt efter att "utnyttja rödhåriga dvärgar" 😉
Exakt så gjorde ju såväl Persson som Reinfeldt efter avslutat statsministerande. Har ingen av personerna med högt blodtryck och åsikter röstat på dessa bägge partier efter det? Kan förresten finnas fler toppolitiker med liknande upplägg, men kommer inte på någon just nu.
RaderaSäg det som fastnar på teflonfolket i riksdagen,,
SvaraRaderaMen onekligen ett kul svar när man förklarar sitt upplägg och nån avundsjuk fackpopulist ser rött och man lugnt säger: jag lärde mig av Göran Persson...... 😁
Det som är märkligt på riktigt är ju att folk kan bli så stötta av att folk tar eget ansvar och skaffar sig valmöjligheten...... 🤔
SvaraRaderaÄr det nån form av dåligt samvete över att dom själva inte gjort det med kanske samma förutsättningar eller vad är det som triggar igång försvaret över sina egna val och smutskastandet av den skötsamma, som ett brev på posten om än snabbare så kommer ju så klart jämförelsen med den stackars ensamstående undersköterskan....
Jag skulle bli djävligt lack om jag skötte mig och min ekonomi och blev använd av dom som inte gör det samma i debatten som nån sorts slagträ och sanning om att det alls inte går att spara.......
Är ju inte hemlig med mitt sparande i aktier och möter rätt mycket kommentarer om att det tjänar inget till med massa pengar när man dör och ungarna får minsann tjäna sina egna pengar.... eller så söndercurlas dom med bidrag från mamsen och papsen så dom blir helt oförmögna att hantera sin egna ekonomi och blir ett försoffat överviktigt inslag i lyxfällan, bra jobbat mamsen och papsen! 😣
Men visst, överbelånade bidragsberoende arbetsmyror är väl vad en stor del av våra folkvalda vill ha också så det lär väl inte bli nån ändring i närtid...... 🤔
Oberoende individualister är ju skitläskigt och kräver ju helt andra vallöften för att man ska bli vald.......
Jag tror det ligger något i det. När några utnyttjar sina val blir andra påminda om att de har egna och får dåligt samvete för att de inte tagit tag i detta.
Radera