tisdag 26 december 2017

Sverige ”bäst” på ekonomisk jämställdhet

Påståendet i rubriken kommer från Sveriges Radios Plånboken. Kanske inte så konstigt att statsstyrd media vill klappa sig själva på axeln, men det märkliga är att hela reportaget egentligen är kritik mot att det inte är mer jämställt.


Och med ”jämställt” menar SR och deras inbjudna professor från Genusvetenskapliga (smaka på det ordet) institutionen vid Stockholms universitet att svenska män tar ut förhållandevis mycket föräldraledighet, men att idealet skulle vara 50/50. Varför det?

Är det någon som tror att mamman inte vill vara hemma mer än pappan? Då menar jag generellt alltså, hur enskilda par väljer lägger jag mig inte i, och det tycker jag ingen annan heller ska göra. Visst, för många familjer skulle det innebära lite sämre ekonomi under en tid, men skillnaden är sällan så stor att man inte skulle ha råd att omfördela – om man vill.

Nu låter det ju som att det inte blir någon utvidgad kvotering av föräldraförsäkringen, den här gången, men varför inte i så stor utsträckning låta familjer välja själva, och dela både inkomster och föräldraledighet som man vill? 

(Blev påmind om denna intervju i gårdagens kommentarsfält)

Är man betrodd att sätta barn till världen (socialdemokraterna har ju lagt ner sina steriliseringslagar) borde man ha rätt att leva det familjeliv man vill i så stor utsträckning som möjligt, och än så länge har väl ingen kunnat visa att kvoterad pappaledighet gynnar barnen.


I Plånbokens inslag påpekar man helt riktigt att män har statistiskt högre pension, bl a just eftersom kvinnor oftare är hemma med barn. Ja, men återinför då sambeskattning som övriga Europa och justera pensionerna på ett sådant sätt att mammorna inte straffas för att de tagit hand om sina egna barn! Men nej, i Sverige vill man tvinga in alla människor oavsett kön i samma fålla. Bäst vore väl om man lämnade sina barn till staten vid sex månaders ålder och fick tillbaka dem färdigindoktrinerade lagom till studenten?

40 kommentarer:

  1. Ett bra exempel på varför vi helt enkelt inte ska ha statsfinansierad radio och tv. De utgår ifrån att deras egen världsbild helt enkelt kan och bör klistras på alla. Varför? Jo, för att de tydligen vet bäst? Paolo gör det så bra när han sågar journalisten i Sveriges radio ovan. Det roliga är att hon såg det som självklart att hennes åsikt var den rätta, hon blev arg och ville gå vidare i programmet. Inga om helst argument.
    Mvh https://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att det är lätt hänt. Man blir blind om alla man umgås med tycker likadant om allt. Jag förstår chocken och tycker att det är kul när PR upplyser henne om vad hon känner och varför det blivit så, även om det kan framstå som en aning mästrande :-).

      Radera
  2. Vadå högre pension? Pension är sparad lön, ersättning för arbete. Den statliga pensionen kommer ju för övrigt att i princip sänkas till en "noll nivå" i en framtid, omöjligt att leva på, med den slösaktiga politik som nu förts med medias godtycke. Så är de oroade för pensionen, då finns det andra betydligt viktigare samband att fundera över. Mvh https://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, riktigt så enkelt som att pension är sparad lön är det ju inte. Hur som helst skulle man inom ramen för pensionssystemet kompensera mer för att man tar hand om sina barn. Om man vill.

      Radera
  3. Något man sällan tar upp till diskussion är att många kvinnor är de som sätter agendan hemma för hur mycket f-ledighet var och en tar. Vidare är det i, vad jag erfar, förhållandevis vanligt att det är kvinnans iniativ att gå ner på deltid efter det att man skaffar barn. Det upplevs av vissa kvinnor som rätt skönt och najs att inte dela 50/50 (obs anekdotisk kunskap, har inte genusinstitutionella studier i ryggen). Jag föreslår att man lägger till ett segment i den s.k ”föräldrautbildningen” de flesta förstagångsföräldrar går med lite enkel matematik. Tillräckligt så att kvinnor slipper drabbas av obehagliga aha-upplevelser i pensionskuvertet när barnen flyttat hemifrån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vill man dela föräldraledigheten 50/50, 80/20 eller 20/80 ska man få göra det utan att skuldbeläggas, men gissningsvis ligger det i fler kvinnors gener (japp, jag står för den idag extremt kontroversiella åsikter att det finna andra könsskillnader än reproduktionsorgan) att ta hand om barnen. Oavsett vems initiativ det är borde mamma och pappa kunna diskutera detta som vuxna människor och utan påbud från staten. Är man inte mogen den diskussionen är man förmodligen inte mogen föräldraansvaret heller.

      Radera
    2. Fast det är ju inte förbjudet att dela hur man vill, bara att staten inte vill finansiera vilka upplägg som helst längre. Jag tycker folk absolut ska välja hur de vill och göra så, men inte bli sura på staten för att inte de bekostar kalaset bara för att staten en gång i tiden betalade på ett sätt.

      På tal om plånboken, du har inga tankar om deras pensionsexpert?

      Radera
    3. Förbjudet är det inte, men tack vare den kvoterade föräldraförsäkringen gör staten ganska mycket för att tvinga folk att välja som den vill.

      Nej, jag lyssnar så sällan på Plånboken att jag inte ens på rak arm vet vad de har för pensionsexpert (tror att de bytt sedan jag lyssnade oftare, den gamla experten gick nog i egen pension), så det vill jag inte tycka till om.

      Radera
  4. Och man kan också omfördela delar av pensionen för att kompensera den förälder som är hemma längst. Återigen krävs det bara lite kommunikation mellan dem två som valt skaffa barn tillsammans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är alltid första steget, men ska man göra det helt utan samhällets inblandning krävs det väl nästan att man ska hålla ihop (eller åtminstone hålla sams) hela livet.

      Radera
    2. Jag fattar inte riktigt hur det är tänkt att det ska gå till i praktiken. Betänk här att man inte alltid är två som skaffar barn tillsammans och det yttersta valet vi pratar om innehas endast av kvinnan. Kvinnan kan också välja att inte skriva på för gemensam vårdnad och ta alla ledighet själv osv osv.

      Ska det då alltså endast kompenseras när man väljer gemensam vårdnad? Något som för övrigt drastiskt kommer minska ju mer samhället försöker påverka folks val. Det är i stort sett bara de som redan vill dela 50/50 som förespråkar dylikt tvång. De osm inte vill ha det så kommer lösa det på annat sätt, det här är anledningen till varför socialism alltid är ett misslyckande, man pekar alltid finger på andra och vill, ja till och med kräver, att an dra ska göra samma livsval som man själv gjort.

      Radera
    3. Bra frågor! Rent praktiskt borde familjen kunna välja "fader: okänd" tills föräldradagarna är slut.

      Ja, alla ska leva som man själv lär (möjligen med undantag för just en själv - se #metoo).

      Radera
  5. Staten tror tyvärr alltid att den vet bäst. Här hemma kommer vi själva överens hur vi vill ha det utan en överförmyndare. Vi blev båda myndiga vid 18 års ålder och jag tror nog att vi klarar av att planera vår föräldraledighet själv utan statlig inblandning. Ge ut en pott pengar per fött barn istället, så kan föräldrarna förfoga över den bäst de vill.
    https://snalgrisen.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det, staten tror sig alltid veta lite bättre. Men precis som föräldrar måste låta sina barn ta egna beslut (och konsekvenserna av dem) måste staten låta befolkningen leva sina egna liv för att bli ansvarstagande vuxna. Kanske är det vad staten till varje pris vill undvika.

      Radera
  6. Jag tycker man ska kvotera jämnt föräldraledigheten jämnt. Om vi nu ska vara jämställda varför ska staten bidra till en ojämn fördelningen. Sen är det upp till varje förälder att göra hur det önskar. Det är inget som hindrar en från att spara och skita i den statliga föräldraförsäkringen om man vill fördela annorlunda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du glömmer en detalj. Det är VÅRA pengar staten fördelar. Om du vill ge mig 1000 kr som du öronmärker för inköp av stalinistisk litteratur står det i din fulla rätt. Då kan jag välja att antingen köpa Stalinböcker eller tacka nej till dina pengar. Men om tusenlappen du "erbjuder" är plockad ur min plånbok är läget ett annat.

      Staten ska inte "bidra" till varken det ena eller andra. Staten ska se till att det finns polis som reder upp brott, militär för att förhindra invasioner och sjukvård när människor blir sjuka. Genusreglering och andra dumheter kan människor få ägna sig åt i sina egna liv, men de ska ge fullständigt fan i att lägga näsan i blöt i andras.

      Om det fanns minsta belägg för att en jämnare fördelning av föräldradagar fanns det åtminstone ett case, men det gör det ju inte. Som i så många andra fall funkar det bäst när människor själva får bestämma vad som funkar bäst i just deras liv.

      Radera
    2. Vi tar om sista stycket:

      Om det fanns minsta belägg för att en jämnare fördelning av föräldradagar vore av godo fanns det åtminstone ett case, men det gör det ju inte. Som i så många andra fall funkar det bäst när människor själva får bestämma vad som funkar bäst i just deras liv.

      Radera
    3. Ska vi vara individualistiska i t.ex beskattning så ser jag ingen anledning att vi inte kan vara det i förädraförsäkring. Sen får föräldrarna avgöra om de forfarande vill ta ut hela eller delar av föräldraförsäkringen. Som det nu är slår det mot alla svenska kvinnor att kvinnor väljer att stanna hemma för det är det ”bästa” för familjen. Jag tycker också att vi som är barnfria borde få en lika lång subventionerad ledighet.

      Radera
    4. Om jag inte missförstår dig tycker jag att din syn på individualism är en aning nordkoreansk. Menar du att om din fru vill stanna hemma för att hon tycker att det är det bästa för familjen slår det mot alla andra svenska kvinnor? En person är väl rimligtvis inte hemma för att göra ett politiskt statement åt ena eller andra hållet utanför att han/hon tycker att det är bäst för sin familj? Vad blir bättre av att riksdagen eller Stefan Löfven ska bestämma vad som är bäst hemma hos oss?

      Radera
    5. Riksdagen har ju uppenbarligen bestämt att vi ska ha en förädraförsäkring så jag förstår inte varför de inte kan bestämma att den ska vara individuell. Speciellt eftersom man sett att uttaget inte är jämställt och fördelningen verkar vara mer eller mindre baserad på att kvinnor vill stanna hemma längre. Högre inkomst t.ex hos kvinnor har t.ex inte lett till att man anser att det är bättre att mannen är hemma men argumentet används när män med högre inkomst avstår från att stanna hemma. Jag tycker familjer ska få bestämma vem som ska vara hemma men jag tycker inte staten ska sponsra eller vad man nu vill kalla det ett bidrag som bidrar till en ojämställdhet mellan kvinnor och män. Samt som indirekt också med sin fördelning slår mot andra kvinnor. Politikernas uppgift är ju trots allt att se till samhällets bästs och inte enskilda individers.

      Personligen skulle jag inte vilja skaffa barn med en man som inte tog halva tiden och halva vabbandet för det skulle säga något om hans värderingar. Då kan man ju lika gärna vara ensamstående förälder.

      Radera
    6. Tilläggas kan väl att jag tycker att om någon vill vara hemmaman eller -fru så tycker jag det är helt ok. Alla bör ha det valet. Däremot tycker jag inte det är något som ska sponsras eller subventioneras av staten.

      Radera
    7. Just det, "Speciellt eftersom man sett att uttaget inte är jämställt". Vad är det för självändamål med att välja att ta ut exakt lika många dagar? Varför kan inte en familj anses betrodde att själva välja vad som är bäst för deras barn?

      Nej, du har rätt i att högre inkomst och generellt bättre ekonomi inte har lett till att kvinnorna stiger tillbaka och mannen tar mer av föräldraledighet, trots att fler skulle ha råd med det. Helt enkelt för att de flesta inte vill göra en mer likriktad uppdelning. Vad är det som är så viktigt med att folk ska göra den mot sin vilja?

      Du skriver att politikers uppgift är att se till samhällets bästa. Visa mig då den undersökning som säger att det är bättre för samhället att fler män är hemma mer och fler kvinnor är hemma mindre.

      "Däremot tycker jag inte det är något som ska sponsras eller subventioneras av staten."

      Du har fortfarande inte fattat min invändning mot det argumentet. Detta handlar inte om sponsring. Det är VÅRA pengar som staten till en del lämnar tillbaka! Bäst vore såklart om staten gav fan i dem från början och lät oss fördela våra inkomster själva, men tyvärr är vi så långt bort från det i dagens Förmyndarsverige att det vore helt omöjligt i nuläget. Men i väntan på det kan vi väl få fördela VÅRA pengar på det sätt vi tycker är bäst inom familjen.

      Radera
    8. Här har du t.ex en länk till en undersökning som menar att den svenska BNP:n hade varit högre liksom EU:s om kvinnor hade lika hög sysselsättningsgrad som män. http://www.utredarna.nu/asa-forsell/2017/03/08/tjanar-samhallet-pa-att-kvinnor-och-man-delar-lika-pa-foraldraledigheten/

      Jo, jag förstår din invändning. Det är bara att vi ser det på olika sätt. Syftet är ju möjliggöra en kombination av arbetsliv och föräldraskap. Då har man valt att stödja föräldrar så oavsett om man benämner det återlämnande av pengar eller sponsring så är det samma grej. Sponsring enligt SAOL innebär att man ger finansiellt stöd och kan därigenom få själv reklam. Svenska staten gillar att skryta om sin förädraförsäkring. Staten begränsar valfriheten i många andra områden så jag ser inte varför det är någon stor grej när det gäller föräldraförsäkringen. Precis som Linn skriver så är det upp till var och en om man vill nyttja den eller inte.

      Radera
    9. Bra, då kanske vi kan enas om att det inte handlar om sponsring, för som jag flera gånger konstaterat är det inte fråga om att staten ger finansiellt stöd, de tar VÅRA PENGAR och lämnar tillbaka en del av dem.

      Åsa Forsell verkar mer politisk aktivist än något annat, men hon har säkert rätt i att det vore samhällsekonomiskt fördelaktigt om kvinnor ökar sin arbetsgrad. Hennes artikel säger i och för sig ingenting om att detta går att lösa mer än till en bråkdel genom jämnare uttag av föräldradagar, men hon och du får gärna förespråka det ändå.

      Skulle jag få barn skulle jag säkert ta ut en stor del av dagarna eftersom jag jobbar hemifrån och eftersom jag skulle vilja det, men det spelar ingen roll. Du och jag och alla andra vuxna borde få bestämma själva vad som funkar bäst för oss. Alternativet är socialism, en politisk rörelse som testats otaliga gånger utan några lyckade exempel.

      Radera
    10. Ok P, kan du utveckla lite. Vi ska alltså kvotera 50/50 för alla. Hur gör vi i de fall kvinnan drar från mannen eller mannen drar från kvinnan innan barnet är fött, i samband med födseln eller strax därefter. Hur gör vi i de fall kvinnan vägrar gemensam vårdnad?

      Hur kvoterar vi då?

      Radera
  7. Vi har en barnlös Stefan (tur är väl det), som lägger fram det ena förslaget sämre än det andra. Drygt tio månader till valet, håll i er!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om barnlösa ledare är ett problem (och det ser jag trots min barnlöshet inte som helt otänkbart) har hela Europa mycket att fundera över efter att ha valt Macron, Merkel, May m fl.

      Radera
    2. Självupptagenhet, egoism och dumhet verkar vara jämt fördelat, oavsett om man har barn eller inte.

      Radera
    3. Alla som mött två kvinnor med varsin barnvagn i bredd på en trottoar vet att egna barn absolut inte är en garanti MOT självupptagenhet, egoism och dumhet (snarare för), men jag tänker på uttrycket "skin in the game". Att ha barn gör att man (om man inte är helt dum i huvudet) måste bry sig om hur världen ser ut om hundra år, medan vi andra inte per automatik kommer ha någon i den världen vi bryr oss om.

      Radera
    4. Måhända, men med tanke på hur världen ser ut med krig, fattigdom och miljöförstöring, och att de flesta av jordens befolkning har barn, så borde allt vara annorlunda redan nu i sådana fall.

      Radera
    5. Om jag - högst ovetenskapligt! - kollar på miljökampen i min egen bekantskapskrets är det snudd på statistiskt säkerställt att man måste ha barn för att känna sig bekväm med att slänga matrester, batterier och glödlampor i hushållssopor.

      Radera
  8. Men om vi som stora delar av resten av världen skulle ha sambeskattning och ingen pappaledighet snacka om att mamman tvingas in i en fålla!
    Jag tror att pappamånader är ett bra sätt att normalisera att männen är hemma. Jag tyckte själv efter 9 månaders föräldraledig börja jobba trots mina kvinnogener:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyckte det var skönt att börja jobba skulle det stå

      Radera
    2. Vi kan väl ha en könsneutral föräldraledighet som föräldrarna själva delar upp som de behagar. Visst, om mannen tjänar mer kommer det kosta lite om han tar ett större ansvar, men att skaffa barn kommer alltid att kosta. Och som Paolo Roberto säger i klippet ovan, vill mamman tillbaka till arbetslivet får hon ta diskussionen med sin man (inte med staten), och har han noll intresse av att kompromissa var det fel kille att skaffa barn med.

      Radera
  9. Nja, jag tror inte att det är så enkelt. Även om killen går med på att vara hemma så måste det vara accepterat av resten av samhället för att det ska funka, arbetsgivare tex. Det är ju mycket mer accepterat nu än förr och jag tror att det beror till viss del på att staten lagt sig i.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ni har ju lagen på er sida mot arbetsgivaren (DÄR fyller staten en funktion). Fast en arbetsgivare som lägger energi på att jävlas med din familj, vill du verkligen jobba för den?

      Radera
  10. Nej självklart inte, men tänker att det blir färre och färre arbetsgivare och kollegor också för den delen som ger pappor skit för att de är hemma.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller kvinnor för att de ”bara” är hemma 6 mån eller ve och fasa ännu kortare tid.

      Radera
    2. En bekant jobbade på ett svenskt bolag i Schweiz. Schweizarna har en mer traditionell inställning till det där med vem som sköter barnen och när min bekanta vid något tillfälle nämnde att en /svensk/ kollega var hemma "on paternity leave" reagerar de schweiziska kollegorna med bestörtning: "Why? Is the mother dead?", ha ha! Nog inte lika lätt att komma inslinkande till chefen med förfrågan om f-ledigt med den rådande inställningen.

      Radera
    3. Jag har hört liknande "schweiziska" frågor på svensk landsbygd, men då tänker jag att om man inte kan argumentera för hur man vill fördela sin föräldraledighet utan är så pass kuvad att man hellre fördelar på ett sätt grupptrycket anser bäst bör man nog kontakta psykolog och försöka återskapa en ryggrad.

      Radera