torsdag 30 januari 2020

Seglat på grund?

Min bloggkollega Utdelningsseglaren twittrade om att han lyxat till det genom att för en gångs skull inte dela disktabletten mitt itu. Ett extremsparinlägg bland många. Inte jätteseriöst, men heller inte oseriöst. En del nickar instämmande, någon börjar förhoppningsvis tänka till kring sina egna val och så är det den där motvallskärringen som av någon anledning kokar över.


Jag har ingen diskmaskin, men hade jag haft det och kommit fram till att en halv tablett gör samma jobb som en hel hade jag inte haft några problem att dela på dem, på samma sätt som jag återanvänder engångspåsar, använder helvita baksidor av förbrukade pappersark som kladdpapper och slår några droppar vatten i ketchup- och senapsflaskor för att få ut det sista.

Personligen skiter jag i om man, som i denna tråd, kallar det galenskap, en sekt bestående av ”uteliggare mot miljonen” samt ”jävla dårar”, men jag fascineras av engagemanget. Hade Utdelningsseglaren sagt att han delar disktabletter av miljöskäl hade han troligen hyllats överallt. Åtminstone hade ingen offentligt vågat kalla handlingen galenskap, men oss snåljåpar är det liksom alltid fri jakt på.

Han samlade rabattkuponger, den jäveln!

För övrigt skulle jag vilja bemöta påståendet om att man inte blir rik av diskmedelsbesparingar eller – ”ännu värre” – att panta burkar. När det gäller panten säger jag bara Burk-Curt, mannen som drog ihop tolv miljoner på att samla burkar.

Faktum är att man faktiskt mycket väl kan bli rik genom att spara in på larvigt små utgifter. Jag har räknat på fika, abonnemang och t o m plastpåsar (fyra år innan plastskatten) och visat att en inbesparad småutgift på sikt kan bli hundratusen. Flera inbesparade utgifter blir således flera hundratusen.


Jag tvingar ingen att hålla med eller följa mitt exempel, vare sig för privatekonomi, miljö eller av andra skäl. Men att kalla andra för galningar för att de vill göra besparingar som inte drabbar någon annan än möjligtvis dem själva är i mitt ödmjuka tycke inte ett bevis på att man själv är en stor människa.

27 kommentarer:

  1. Ja man styr väldigt i plånboken med utgiftssidan men i stort sett alla pratar om inkomsten,den är alldeles för liten sägs det.men att ändra på sig ,det går inte.måste ha flådig bil o stort hua för det har alla!!!!själv bor jag utomlands sex månader om året och har gjort så i15 år.så varför går det för vissa att jobba5-6 mån om året.mycket går om man bara vill.är en vanlig anställd i byggbranchen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar utgiftssidan på det sätt att jag själv styr den. Inkomstsidan beror på kunder (eller arbetsgivare), skattesats och annat.

      Ja, det är märkligt att folk tror att man antingen rånat en bank eller lever på rå potatis och har stampat jordgolv om man kan spara mer än andra.

      Radera
  2. Jag lagar alltid mat för hela veckan under helgen. Där kan man spara fantastiskt mycket jfrt med att göra det snabba bekväma valet under inverkan av hunger och trötthet under arbetsveckan.

    Men definitivt får man ibland en stämpling på sig eller utsätts friskt för folks åsikter om hur tråkig och trist man är.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Senast när jag jobbade på en arbetsplats och inte hade lyxen av att ha fem meter till mitt eget kök lagade jag mat för fem matlådor (och helst lite kvällsmat också) på helgen. Det sparade definitivt tid jämfört med att göra det dagligen, och massvis med pengar jämfört med att köpa färdigt eller äta ute.

      Jag fattar om man inte vill göra så och t o m tänker en nedsättande tanke, men den här totala oförmågan att förstå andras val (med tillhörande resultat) gör mig mest full i skratt.

      Radera
    2. Blir folk provocerade av sånt verkligen? Måste vara olika kultur i olika yrken. Jag jobbar i vad som emellanåt benämns som ett kärringyrke. På mitt jobb är matlådor standard och receptbyten är något av en hobby. Även tips om billiga maträtter, rea på ingredienser osv. Det kollegorna sparar på matlådor shoppar de upp istället dock. Skön stämning för snåljåpar dock.

      Radera
    3. Läs den länkade tråden. Länge sedan jag såg så mycket näthat på "finanstwitter".

      Radera
    4. Jag lagar också mat för hela veckan under helgen. Mina arbetskamrater har vant sig vid att jag kommer med veckans matlådor på måndag till jobbfrysen för de ryms inte i frysen hemma som är minimal.

      Jag har dock alltid jobbat på arbetsplatser var matlådor varit kutym för majoriteten.

      Radera
    5. Jag skulle aldrig orka ge mig ut på stan och äta lunch. Har man 45-60 minuter på sig och så går en kvart på att ta sig till och från lunchhaket och tio minuter att vänta på maten får man ju kasta i sig för att hinna. På lunchen ska man ju vila ut lite så att man orkar stressa på arbetet, inte tvärtom.

      Radera
  3. Tummen upp för Spara-spekten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men måste inte "galenskapen" få ett slut ;-)?

      Radera
  4. Bloggaren undrar om inte galenskaperna får ett slut? Tror inte det. Kommer alltid mer.
    Off Topic

    Blev tipsad om ett inlägg på Youtube. Marcus Allard diskuterar islams utbredning och får intressanta svar. Centerpartiet och Miljöpartiets representanter ger svar på tal. Detta skall vara den politiska eliten i Örebro. Politisk punk?

    Mvh

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Såg den. Rätt kul, men som vanligt hade jag gärna sett en kamera på publiken.

      Radera
    2. Sparo,

      Kolla på kvinnan som leder debatten. Hela kroppsspråket utstrålar Är det konstigt att man längtar bort någon gång.
      Tycker fiktion och verklighet flyter samman i den här debatten:-))

      Mvh

      Lars

      Radera
  5. En snål människa för mig är någon som snyltar på andra och aldrig bjuder eller bjuder tillbaka,så länge man inte gör det är man sparsam och inte snål.I lönndom har jag också en del sparknep för mig, inget som jag gärna yppar till andra eftersom jag vet att det skulle bli som med utdelningsseglaren,som att "kasta pärlor för svin."/M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har själv inget emot ordet snål. Fattar att folk lägger olika värderingar i ordet, men fattar däremot inte upprördheten för vad andra gör.

      Radera
    2. Är det inte ordet "girig" du beskriver?

      Radera
    3. Kanske lite olika innebörd. Det går att vara snål utan att vara girig, men går det att vara girig utan att vara snål?

      Radera
    4. Nej, det går nog inte att vara girig utan att vara snål. Det väsentliga är väl att man är ett skithuvud om man är snål gentemot andra, men frikostigare mot sig själv.

      Radera
  6. Det är ju enbart ytterst småsinta människor som måste skriva den typen av klagomål på andras sparande. Människor som oftast är besvikna över sina egna tillkortakommanden och misslyckanden i livet.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åtminstone känns det osannolikt att man ska bli så upprörd över andras val om man är säker på sina egna.

      Radera
  7. Jag är ganska säker på att han hade fått skit även om han sagt att det var av miljöskäl. Är det inte slösmuppar så är det miljömuppar som gör allt vad de kan för att feltolka, övertolka eller fultolka ens inlägg. De kommer emot en med uppspärrade ögon och ögonbrynen är uppdragna ända till fontanellen när det skall förklara hur man kastar bort sitt eller andras liv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite skit får man kanske oavsett, men jag tror att det är svårare att kritisera någon som valt sitt liv så miljövänligt som möjligt. Det anses fint i alla läger, medan ett snålt liv inte accepteras av alla på samma sätt.

      Radera
  8. Blir rätt trött på att man folk inte kan låta sig inspireras av andras val, utan istället måste klanka ner. Oftast bottnar det ju i någon slags avundsjuka. För egen del har FIRE-bloggarna fått mig att ha ett kreditkort som är mer ljummet än stekhett pga överkonsumtion.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland tänker jag på den äldre herre som surfade på dagstidningars hemsidor, såg sin egen bild nedanför varje artikel med texten "Kommentera artikeln!" eftersom det fanns möjlighet att kommentera artiklarna på Facebook, men han trodde att journalister/chefredaktörer på något sätt taggat in just honom varför han kände sig tvungen att skriva "Jag är inte intresserad av att kommentera" femtio gånger per dag tills någon förklarade för honom hur det funkade.

      Lite så är det med detta också. Varje gång jag går in på Twitter ser jag saker som inte intresserar mig, val jag aldrig hade gjort och liv jag inte skulle vilja ha. Men att hela tiden berätta det skulle signalera dels att jag har ett skitliv, dels att jag tror att alla bryr sig om vad jag tycker i alla frågor. I efterspelet av Utdelningsseglarens disktablett skrev någon "Man kan tävla i allt. Din livsstil är helt ointressant och ovärdig" till Farbror Fri nu på morgonen. Det skulle kännas så otroligt meningslöst att skriva detta i trådar där folk gör andra val än jag själv hade gjort. Tycker jag, men tydligen inte alla.

      Radera
  9. Burk-Curt, haha, hade jag helt glömt, tack för påminnelsen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samma här. Det var när det fastslogs att man inte blir rik på att dela disktabletter och ännu mindre på att samla burkar jag kom att tänka på att Burk-Curt bevisade motsatsen. Sen tror jag i och för sig att hans liv var ännu mer tragiskt än dessa Twitteramöbors.

      Radera