tisdag 14 april 2020

Börspsykologi – recension

Dags att recensera ännu en bok om börspsykologi. Denna gång Cristofer Anderssons (eller Sofokles) bok med det för ämnet praktiska namnet Börspsykologi.


När jag insåg att jag på kort tid lovat att recensera två böcker på detta till synes smala tema var jag rädd att det skulle bli tjatigt. Men det här visade sig vara en helt annan bok än Ludvig Rosenstam Åhmans 101 tankar om aktier. Trots att det är samma ämne och mycket bingo i böckernas källförteckningar behandlar de ämnet på helt olika sätt.

I Börspsykologi är det längre och förhållandevis få kapitel. Ämnen som hybris och flockbeteende betas av systematiskt i varsitt kapitel. Vi får lära oss hur vi ska tänka, och kanske ännu viktigare, varför vi beter oss som vi gör.

Varje kapitel exemplifieras och fördjupas med referenser till skilda storheter som Tiger Woods och William Shakespeare. Ofta inte helt börsrelaterade och jag får för mig att detta är noga uttänkt som en del av helheten. Börspsykologins breda användningsområde lyfter boken. Något annat som lyfter är kapitlens avslutande ”Reflektion” som ofta sätter fingret på vad vi kan göra för att inte gå vilse i våra egna hjärnor. Det må låta kryptiskt, men läs boken så fattar ni.


Det som fungerar mindre bra, i alla fall för mig, är karaktärerna Kajsa och Nicklas som löper som en röd tråd genom hela boken. De är en slags Spara & Slösa, eller kanske mer Fröken Rättrådig och Herr Helidiot. Här undrar jag om inte författaren, som också är gymnasielärare, glömde bort att han denna gång har en vuxen publik, men det kanske säger mer om mina traumatiska skolminnen än om pedagogik. Okej, det är en helt annan psykologibok, känner jag.

Hur som helst är det synd, för Börspsykologi är en bra bok. Trots att den är informationsrik är den tillräckligt lättsam och populärvetenskaplig för att inte behöva den typen av grepp. Alla som vill lära sig mer om psykologins inverkan på börshandel borde läsa den. Och som börsen ser ut just nu borde det vara exakt alla som äger aktier.

8 kommentarer:

  1. Om man ska köpa en av de två böckerna och har läst en del förut om börspsykologi, vilken tycker du man ska välja då?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svårt att säga. Beror lite på vad man gillar för stil. Ludvigs är kanske mer lättläst eftersom man alltid kan klämma ett par av tipsen när man har boken uppe. Medans Cristofers går lite djupare i varje kapitel. Beror också på om du vill/tänker kolla upp referenserna och kolla upp deras källor.

      Ja, jag hör själv hur obeslutsamt det låter. Då blir nog tvungen att välja själv :).

      Radera
  2. Själv läser jag inte denna typ av böcker. Jag menar bli rik du behöver inte prestera mer än ligga i en hängmattan. Köp en uppburen bloggars endagarskurs för 6000kr. Köp en handbok i konsten att lyckas på aktiemarknaden. Det går inte till så. Man kan inte lära en svart man i Afrika att åka skidor med hjälp av en korrespondantkurs. Skulle bloggaren Sparo beslutat sig för att bli en radhuscasanova och tycker det är ett bra uppslag att läsa in en grundkurs i gynekologi hamnar vi i samma situation. Det kommer inifrån och ut inte tvärtom

    Mvh

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen bok gör läsaren till expert. Ingen endagarskurs heller. Men som jag ser det är livet ett evigt lärande, inte minst om hur man själv fungerar, och då kan man komma en bit på vägen genom att läsa en bok. På samma sätt som den svarte afrikanen skulle bli lite bättre skidåkare av korrespondenskursen, ännu lite bättre av en snabbkurs i Sälen och ytterligare om han flyttar till Åre och åker skidor all ledig tid.

      Radera
  3. Vad jag gillar med Ludvigs bok är att han inte använder några siffror, är det samma i denna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är det, och det gillar jag också. Har inget emot siffror annars, men de behövs inte för att illustrera den psykologiska sidan av börshandel. Hade bara blivit rörigt.

      Radera
  4. Utan ständigt läsande blir man på sin höjd svagt medelmåttig i sitt investerande, mer troligt blir man medioker...
    Vad är det Berkshire gubbarna brukar säga: "I praktiken läser vi 12 timmar om dagen”..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror det gäller det mesta. Om man inte förkovrar sig utan gör saker på ren rutin blir man sämre.

      Radera