tisdag 6 april 2021

H&M-diskriminering?

Jag äger aktier i H&M, så är det sagt. Men jag tror att jag ändå hade reagerat på Aftonbladets ”journalistiska” utspel om att H&M inte fällts för diskriminering.

Bakgrunden är att Aftonbladets skjutjärnsreporter Robert Aschberg lät två kvinnor försöka lämna tillbaka ett plagg till två av kedjans butiker. En vit kvinna fick pengarna tillbaka medan en svart kvinna nekades byte – rasism!

Diskrimineringsombudsmannen konstaterar att det inte går att utreda huruvida omständigheterna var exakt lika. Alla med erfarenhet av journalisters metoder kommer också fråga sig hur många försök Aftonbladet gjorde för att få det här resultatet. Kanske ett, kanske tjugo. Helt säkert var det detta man ville få fram, att H&M är ett rasistiskt företag.


Rasismens fula tryne?

Men om vi bortser ifrån att tidningen nu försöker göra ett scoop av att H&M inte vill svara på tidningens frågor med hänvisning till att utredningen är nedlagd är det väl helt självklart att företag gör subjektiva bedömningar. I en perfekt värld ska varje kund få samma service, men människor gör mänskliga bedömningar och det får vi leva med.

För några år sedan var jag på Nordnet Live och kom dit i en grupp med 5-6 personer. Där ingick mat och två av oss var vegetarianer. Det icke-vegetariska alternativet fanns överallt medan det vegetariska var lite mindre spritt, inga konstigheter. Den andra vegetarianen i sällskapet, en snygg blondin i 25-årsåldern gick tidigt fram till ett matbås och frågade efter vegomat. ”Jag ska hämta” sa kocken, sprang iväg och var snabbt tillbaka.


Ursäkta, kan jag få lite service?

Någon timme senare gick jag, 45-årig flintskallig skägglurk, fram till samma kock med samma fråga. ”Då går du en trappa ner och 30 meter till höger, där finns det en kö...” Var det diskriminering? Knappast, jag fick den service jag kunde förvänta mig, och i ärlighetens namn fick den 25-åriga tjejen den service jag förväntade mig att hon skulle få.

Jag kan välja att känna mig förorättad, men jag kan också acceptera fakta och kanske glädjas åt att i ett annat sammanhang, t ex när jag går själv till bussen på kvällen, har jag en fördel. Sånt är livet. Men kanske borde jag ringa Aschberg i alla fall...

49 kommentarer:

  1. Att kunna bli kränkt av vad som helst är numera en dygd. Lyckas man inte själv bli kränkt kan man ju i alla fall bli det å någon annans vägnar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. 5/5 för det textstycket Pribus!

      Radera
    2. Vad det måste vara jobbigt att ha ett så okomplicerat liv att man måste adoptera andras problem.

      Radera
  2. Kränkt eller inte, varför har du aktier i HM? Tror du de kommer kunna transformera sina butiker till online-handel? De tog ju ett principbeslut år 2000 att vänta med det :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner på mig att de har omprövat det beslutet nu :)

      Radera
    2. Även jag har aktier i HM - trots hår på huvudet och avsaknad av skägg!

      Mvh

      Egon

      Radera
    3. Menar du att du inte slitit ditt hår över H&M-innehavet?!

      Radera
    4. Jag har också HM-aktier. Köpte dem i det tidiga 90-talet med min unga motivering "även om JAG aldrig hittar några kläder där som passar mig så gör tydligen väldigt många andra det. Det fortsätter nog att gå bra några år framöver för företaget". Sen dess har jag iallafall fått utdelning så många gånger att den summan överstiger mitt inköpspris.

      Spargrisen

      Radera
    5. Utdelningen har stundtals varit riktigt bra.

      Radera
  3. Undrar när allt detta kränkande började, tror minst vi talister före årgång 1980 är rätt praktiskt omedvetna o frågande och vi biter ihop våra amalgamfyllda käftar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra fråga! Jag vet inte. Jag minns varken när det började eller att människor i min barndom gick runt och var kränkta.

      Det bästa för den som vill bli kränkt är att man alltid "vinner". Uppmärksammas man kan man känna sig kränkt över det, uppmärksammas man inte måste det bero på medvetet förminskande och det är säkert minst lika kränkande.

      Radera
  4. Frågan är som alltid: cui bono?

    Kränkthets- och identitetskulten är inte en gräsrotsrörelse. Det sägs att den har sin upprinnelse vid amerikanska universitet, vilket säkert kan stämma. Att den accepteras och omfamnas av eliter och etablissemang är för att den har en splittrande och polariserande verkan, något som gynnar dessa.

    Alla som tror att det här har med "rasism" eller "patriarkatet" är bara nyttiga idioter. Aschberg är en lakej.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att det leder till splittring är tänkvärt, aldrig reflekterat på den möjligheten men känns riktig. I vilket fall leder det till det vi har idag, ett i stort tramsigt samhälle där minsta skitsak o idiotsak får stora nyhetsuppslag o säkert i många fall upprättelse för något som egentligen är en icke-sak. Där har Aschberg o alla de andra journalisterna en enorm del.

      Radera
    2. Oförenade människor är lättare att styra, så för makthavare är det garanterat bättre att vi bråkar med varandra än med dem.

      Radera
  5. Är själv mörk men "ursvensk" (släktforskar). Sen jag flyttade till min lilla ort har jag råkat för incidenter som jag faktiskt aldrig har hänt mig förut i mitt förhållandevis långa liv. jag har bott i trakterna länge och givetvis råkat ut för tröttsamma kommentarer om stockholmare, tjatigt! Nu verkar det vara mer baserat på min bruna ögon och hårfärg.

    Jag har fått frågan var jag kommer ifrån, det är uppenbart för jag snackar stockholmska. Hur jag har kunnat fått lägenhet eftersom det finns folk på orten som behöver, brukar svara att jag har stått i kö och vad tror ni stockholmare tycker om alla inflyttade?
    En tant på bussen skällde ut mig när kortavläsaren baktill inte fungerade och påpekade att "ni" ska också betala, jag svarade att jag har årskort och kommer gå fram och dra så fort det lugnat ner sig.

    Grannens hemtjänstpersonal utbrast när den såg mig, - oj det var ovanligt att se någon så mörk här! Kan tycka att det är tråkigt, men är man infödd stockholmare med utpräglad dialekt samt mörkhårig så blir man misstänkliggjord för att man enligt dem ser utländsk ut och samtidigt för att man pratar som en söderkis, inte riktigt men nästan.
    Nu blir jag inte så ledsen över dumt folk men kan förstå om det upprepar sig tillräckligt ofta att det blir tröttsamt./Elsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rasism är såklart aldrig kul att utsättas för. Stockholmshatet drabbades jag också av när jag bodde på annan plats, men det triggade mig mer att visa dem att jag inte var sån som de trodde. Men ögon- och hudfärg kan man ju inte göra något åt.

      Jag ska ändå försöka försvara ett par av dina medmänniskor. Eller i alla fall slänga in alternativa förklaringar.

      Tanten på bussen som sa "ni" behöver inte nödvändigtvis ha sett dig som del av en grupp. Gamla människor var med innan du-reformen i slutet av 60-talet, men läskigt nog märker jag att allt fler unga har börjat säga "ni" till singularpersoner de inte känner.

      Att någon frågar var du kommer ifrån eller som hemtjänstpersonalen utbrister i förvåning (som boende i Stockholm har jag för övrigt inte sett en svenskfödd hemtjänstanställd sedan början av 90-talet) behöver inte vara misstänksamhet utan genuint intresse. Själv kan jag börja prata dialekter med okända människor eftersom jag är genuint intresserad av dialekter. Det är inte för att hänga ut dem som lantisar utan för att jag blir nyfiken när jag inte kan placera dem.

      Du är förresten inte den första svensken som misstas för invandrare:
      https://www.youtube.com/watch?v=yTe48mRoBTE

      Radera
    2. Det var tråkigt att höra det du har varit utsatt för. Det finns oförskämda människor överallt. Jag tycker inte det är att vara lättkränkt när någon beter sig som du berättar om. Med det sagt så tycker jag också att många grupper är aldeles för lättkränkta och blir så otroligt arga och stötta när någon påpekar något som man själv inte uppskattar. Som tv-programmet svenska nyheter eller liknande./Liz

      Radera
    3. Jag vurmar inte för svensk invandringspolitik och anser att den skulle behöva dras åt ordentligt. Men försöker ha ett hyfsat och rättvist bemötande gentemot alla människor oavsett utseende eller ursprung.
      Har arbetat många år i ett invandrartätt område och det var inte så ovanligt att man drog rasistkorten för att få igenom sitt även om man hade fel, att man till exempel inte ville anpassa till svenska lagar och regler.
      Tänkte också på du-reformen och nu är jag fördomsfull men hon kändes inte som hon skulle vara den som vanligen niade folk.
      Kan dra fler exempel men konstaterar bara att det inte är lätt att vara avvikande det minsta lilla ibland./Elsa

      Radera
    4. Självklart ännu svårare för mig att veta om det var en "ni-människa", jag lekte bara med tanken.

      Men fördomar har vi såklart allihop. Jag fick min beskärda del när jag försökte kombinera en anständig kontorskarriär med Hans Scheike-skägg. Men det var ju ett medvetet val från min sida.

      Radera
    5. Ojojoj, piska mig med påskriset Sparo! Min dröm är att få lite smisk av Scheike - behöver vi upprätta ett juridisk kontrakt även om vi gör det viruellt över zoom?

      Radera
    6. Scheike har "piskat klart" (dog 2019, 95 år gammal) och själv håller jag inte på med sånt :)

      Radera
    7. Föreställningen om "stockholmshatet" är tröttsam. Ni tror inte det skrattas år skåningar, dalmasar, värmlänningar och göteborgare?

      Dessutom är bara skepsis mot centralmakten som sväller och frodas på periferins bekostnad bara sund och en billig kostnad för 08:ornas privilegier i form av statliga jobb per capita, diverse huvudkontor och Anders Ygemans good looks.

      Radera
    8. Jodå, det drabbar säkert andra, men nog tusan får man kämpa mot fördomar som stockholmare. Jag vet inte hur många standupgig på landsbygden jag gjorde där jag önskat att jag haft skorrande R eller något annat som tagit bort den obligatoriska motvinden de första tio minuterna när bygdens riddare skulle lära Fjollträsk-komikern att veta hut.

      Radera
    9. Som att det inte ubyts menande blickar mellan tjejerna i kassan när Eva-Britt och Lennart från Molkom ska betala för inköpet på NK.

      Helt med på vad du menar, men kan inte folk bara sluta vara offer.

      Radera
    10. Menar du att de släpper in värmlänningar på NK?! Vart fan är världen på väg?

      Radera
    11. Tykna människor är aldrig roliga, att bära sig illa är väl aldrig ok. Även om man anser att människor drar på sig offerkoftan allt för ofta i de lättkränktas land så utesluter inte det att en del människor faktiskt är offer, det rapas offerkofta allt som oftast nuförtiden. Allt är inte svart eller vitt.
      Som stockholmare ser jag mig högre stående och kan aldrig bli ett offer;)

      Radera
    12. Självklart finns diskriminering. Därför är det särskilt viktigt att inte dra offerkortet felaktigt för det gör förståelsen mindre de gånger det är på riktigt.

      Men hade jag nekats att byta en jacka utan kvitto hade jag inte funderat över om andra hade lyckats med detta för det känns väldigt rimligt att butiken kräver kvitto, så då ifrågasätter jag inte om det beror på min dialekt, mitt skägg eller rasism (jag handlar på H&M ibland och ytterst sällan av svenska expediter). Jag går hem och hämtar kvittot istället.

      Radera
    13. Klart att man ska ha kvitto, har man inte det så får man skylla sig själv. Det är för jävligt när somliga tillåts att ha egna regler för att Aschberg vill vara allenarådande eller ställa till det bara för att han inte verkar ha något vettigare för sig. Blev kallad rasist av en blond snärta till mäklare när jag höll på att våra regler gäller alla. Blev så förbannad att jag avgick ur styrelsen med omedelbar verkan det i sin tur orsakade en del problem med försäljningen. Nån jävla ordning får det väl vara, än så länge är vi inget klansamhälle där var och en skapar sina egna regler.

      Radera
    14. Någon jävla ordning får det vara, det har du rätt i. Eller borde åtminstone ha det.

      Sen kommer man slinka undan som kund ibland, för att man har tur med vem man pratar med eller lyckas säga precis rätt saker, men regler är regler.

      Radera
  6. Man kan alltid hitta ursäkter till verklig diskriminering om man verkligen försöker. Men ett vanligt sätt är att journalister eller någon byrå skickar ut samma CV med ett svenskt och ett utländskt namn och då visar det sig att de med svenskt namn kontaktas för en jobbintervju i helt annan omfattning än Mohammed. Det är inte 45-55 utan vi snackar 80-20.

    Med det sagt, parameterarna kring ashbergs "undersökning" går att variera på i oändlighet. En studie i Israel visade att dommarna var betydligt mer benägna att benåda fångar på morgonen än sent på eftermiddagen då de var hungriga och arga.

    Nordnet veggomenyn kan ha varit så enkelt att kocken hade tid att hämta upp käket när den söta tjejen dök upp men hade fullt upp när du kom? Sånt vet vi inte, men kränkhetskulturen är ett oskick och sänker på sin höjd en tillfällig upprättelse till den som anser sig kränkt, på sikt ger det bara incitament att lägga sig ner och skylla på samhället istället för att ta sig i kragen och analysera om det var något i mitt eget beteende som gjorde att jag upplevde mig orättvist behandlad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är jobbexemplet diskriminering? Mohammed är ett muslimskt namn och med tanke på hur en del arbetsgivare drabbats och exempelvis tvingats betala stora skadestånd efter att en muslimsk man vägrat hälsa på en kvinnlig chef (https://sverigesradio.se/artikel/3428204) har jag full förståelse för det företag som inte vill ta risken.

      Nordet - visst kan det ha varit så, men rimligen vill han anstränga sig mer för henne och det är helt mänskligt. Dock vill jag understryka att jag inte kände mig ett dugg kränkt över det.

      Radera
    2. Jo det tolkas sannolikt som ett muslimsk namn, men är man rädd för handhälsningar så bör man ha en kvinna som sköter rekryteringen, hälsar man inte på interjuvn så kan man snabb filterar bort personen i fråga. Menar att det är trist om man ska döma en grupp utifrån vad en individ gör. Då skulle nog unga svenska kvinnor ha svårt att få jobb eftersom många av dom är lättkränkta att man riskera massa konflikter på arbetsplatsen om de plockas in.

      Radera
    3. Muhammed ÄR ett muslimskt namn som man rimligtvis inte döper sitt barn till om man inte är muslim. Därmed inte sagt att man behöver vara det hela livet (även om avhopp enligt sharia belönas med döden) eller att sonen är det.

      Tyvärr är det inte EN individ. Liknande exempel finns i mängder. Men jag håller med om att det är tråkigt att personer drabbas pga andras beteenden, hur statistiskt belagda de än är. Och ja, om jag hade ett rekryteringsbehov skulle det ta emot att anställa en ung svensk kvinna, särskilt om vederbörande gått på svenskt universitet, just av anledningen du nämner. Inte heller det behöver vara rätt och rättvist, men rysk roulett för att visa en poäng kan andra få hålla på med.

      Radera
  7. Svenska modellen6 april 2021 kl. 13:32

    Att kategorisa den blonda snäckan som varandes positiv särbehandling, det är tillåtet i Sverige. Inte bara tillåtet - det är lagstadgat. Positiv särbehandling alltså. Men om det hade varit diskriminering, ja då hade det varit en annan femma ;-) (det kan finnas spår av försök till humor i ovanstående, menat för de som kanske vaknat på fel sida idag)

    Vad gäller H&M annonser verkar det uppenbart att de tillämpar positiv särbehandling. Antar att det är en av flera anledningar till att de säljer så dåligt och ska lägga ner mer än trehundra butiker detta år. Eller så är det Aschberg-effekten som slagit till...

    SvaraRadera
    Svar
    1. För mig låter positiv särbehandling lika dumt som omvänd rasism. Huruvida det är positivt ligger i betraktarens öga, men en spade är en spade.

      Nej, någon Aschberg-effekt tror jag inte de drabbats av. Särskilt inte nu när de själva tar upp nyheten för att påvisa diskriminering när fakta i målet är att det i juridisk mening, enligt domstol, inte var det.

      Radera
  8. Jag tyckte att det där med H&M och diskrimineringen var lite roligt, eftersom jag när jag försökt lämna tillbaka någonting där alltid behövt kvitto. Som den ekonomiska guru jag är så har jag ju så klart haft det någonstans och därmed kunnat leta fram det, men de har varit väldigt tydliga med att det krävs och annars får jag skylla mig själv. Som du kanske misstänker brukar ingen missta mig för invandrare, så det kan inte vara det som är orsaken till min otur. Jag får ändå tacka det här diskrimineringsfallet för det var tack vare det jag lärde mig att personalen alltid haft fel och nu behöver jag inte ta hand om mina kvitton lika bra längre. Skönt att veta liksom. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror knappt att jag skulle komma på tanken att försöka lämna tillbaka eller byta en vara utan kvitto. Hade jag betalat med kort kanske jag skulle ha testat att komma med kontoutdrag om jag vore desperat, men något underlag känns rimligt.

      Radera
  9. Hur många gånger har inte jag själv råkat ut för att bli vägrad det jag har rätt till i en butik? Jag är alltså en vit, medelålders man, en sådan som alla kastar skit på. Jo, många gånger. Men saken är den att min sambo har råkat ut för det desto fler gånger. Då har jag fått gå till butiken, men min argaste min och lagboken i andra handen. Efter att ha skällt ut expediten efter noter har jag fått be chefen komma dit och därefter kräva min rätt.

    Kort sagt, det är inte bättre än att de butiker och kedjor som har idi-ter som chefer har haft som strategi att försöka spara pengar genom att vägra återköp. Det har inget med rasism att göra, utan mer om snikna butikschefer som inte fattar ett dugg om hur en framgångsrik verksamhet måste bedrivas. Inte svårare än så. Ingen gång har jag dock gnällt över rasism, utan jag har tagit reda på exakt vad som gäller enligt lagen och sedan krävt min rätt.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com



    SvaraRadera
    Svar
    1. Anfall kan också funka :)

      Jag tror inte heller resultatet av detta reportage var utslag för rasism.

      Radera
  10. Har för mig att den svenska tjejen i reportaget hade kläder (på sig)
    så att hon såg ut som övre medelklass medans den utländska hade kläder som fick henne att se ut som en pundare, vet inte om det speglar aschbergs fördomar om hur respektive grupp brukar gå klädda men det påverkar såklart utfallet också

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eftersom Aschberg garanterat ville ha detta utfall är det heller inte omöjligt att den svenska tjejen var väldigt trevlig, medan den utländska inte var det. Även sånt brukar ge resultat. Kort sagt, en del människor har alltid otur med attityden hos dem de träffar ;-)

      Radera
  11. Finns ett talesätt som en del människor skulle behöva begrunda:
    Den absolut farligaste fördomen är övertygelsen att man inte har några fördomar.

    Sidospår: För runt fem-tio år sedan hotades jag tillsammans med ett antal personer plötsligt av Hans Scheike med ett vapen. Sekunderna innan man insåg att det var ett luftgevär. Och att det var Scheikes bisarra sätt att skämta. Tala om stresspåslag. (Avdelningen: underliga saker man varit med om)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hans Scheike med luftgevär? Och han var ju nästan 100 redan då (eller ja, helt 100 var han nog aldrig...). Berätta!

      Radera
    2. Inte så hemskt som det låter.
      Pågår en gårdsauktion. Plötsligt står herr Scheike bredvid auktionisten och viftar hotande med ett gevär över publiken.
      Det var först då jag förstod att det var bohag från honom och hans "familj" som gick under klubban. (geväret skulle också gå under klubban) (en del av utropen var "något udda")

      Radera
    3. Hahaha! Den auktionen hade man ju velat vara med på.

      Nu var väl inte Scheike främst känd för sitt goda omdöme, men det där var ju osedvanligt dumt gjort.

      Radera
    4. En gång i min ungdom läste jag en av min mammas veckotidningar, där var Hans Scheike med i ett reportage eller kanske i någon frågespalt. Han utgav sig för att vara grafolog och man kunde skicka in prov på sin handstil och sen få sin karaktär bedömd av denna Scheike...Kan säga att det var många fel på mig som behövdes rättas till med hans hjälp. Jag tackade nej till hjälpen och förmodligen också till smisk. Ung och dum men som tur var sa jag nej, vem vet hur det kunnat gått.

      Radera
    5. Ja, det sades alltid att han var utbildad grafolog (och för övrigt den enda grafolog jag kan namnge) och jag undrade alltid hur tusan man utbildar sig till det. Känns inte riktigt som en seriös vetenskap.

      Radera
  12. Gillart bra skrivit! Har alltid tyckt att det saknas en nyans på debatten om jämställdhet och just då det att precis alla grupper oavsett hur stor offerkofta har både för och nackdelar.

    //Fredrik Anon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja, det är inte garanterat mest synd om dem som ropar högst, men det kan bita dem där bak.

      Radera