onsdag 7 april 2021

Ostrategiskt fondsparande

Jag brukar tycka att tidningarna är överdrivet negativa när de klagar på dyra aktiefonder. Ofta jämförs äpplen och päron, man stirrar sig blind på avgifterna utan att se till avkastning kontra risk över tid.

Men när SVT dömer ut Nordeas Stratega-fonder tycker jag att de har en poäng. Det här är Nordeas blandfonder som investerar 10-70 procent i aktier, resten i ränta, och för detta tar de en årlig avgift på 1,22-1,81 procent. Räntedelen ligger i olika Nordeafonder, så bankens kostnader för det borde ligga väldigt nära noll.


Fondsparande i Göteborg.

För kunden också. Räntefonder är billiga jämfört med aktiva aktiefonder, de kostar sällan över en halv procent. Så vill man vikta ner risken med hjälp av ränta (jag kommer inte på något skäl, men en del gör det) kan man med fördel göra mixen själv genom att köpa en eller fler räntefonder för 30-90 procent av pengarna, och så köper man aktiefonder för resten.

Där kan man välja mellan aktiva fonder och rena indexfonder. Det finns argument för bägge, men vill man ändå hålla nere risken genom att köpa ränta kan man i mitt tycke lika gärna hålla sig till de billigare indexfonderna. Den som vill höja risken bör hellre göra sig av med räntefonderna än att växla över aktiedelen till aktiv förvaltning.


Ibland är livförsäkringar att föredra.

Marknaden för Nordea Stratega och liknande produkter är osäkra människor utan koll. På Nordeas hemsida pushar man hårt för Stratega som man rekommenderar till månadsspararna som vill ha ”ett sparande som sköter sig självt ”. Mm, detsamma gäller för madrassen. Avkastningen är aningen sämre, men det är å andra sidan avgiftsfritt.

8 kommentarer:

  1. Klart Nordea lobbar för Stratega. En fond-i-fond-lösning som högst sannolikt är helt automatiserad. En robotlösning som löpande allokerar pengarna mellan olika aktie- och räntefonder i Nordeas regi.

    Vad kan vara bättre än att ta betalt för samma sak två gånger? Först någon procent för den aktiva förvaltningen (som i mångt och mycket är väldigt indexnära, särskilt efter avgiften) och sedan lika mycket till för att hålla koll på allokeringen mellan fonderna.

    En ursmart idé, aktiv förvaltning i praktiken är passiv/automatiserad indexförvaltning och sedan automatiserad allokering.

    Få branscher där man kan ta dubbelt betalt utan att kunderna blir sura.

    SvaraRadera
  2. "Jag brukar tycka att tidningarna är överdrivet negativa när de klagar på dyra aktiefonder. Ofta jämförs äpplen och päron, man stirrar sig blind på avgifterna utan att se till avkastning kontra risk över tid.!"

    Är inte forskningen ganska tydlig med att det är ytterst få som verkligen levererar en avkastning som slår index över tid? Aktivt förvaltade fonder kan ju slå index under några år kanske, men över lång tid, säg 30 år vinner index. De flesta jag debatterar med kring detta väljer ut alldeles för korta tidsintervall när de pratar för en aktivt förvaltad fond.

    Fond-i-fondlösning ar borde förbjudas, finns endast för att lura godtrogna bankkunder och göda bankernas egna kassa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Över 30 år finns väl fonderna ofta inte kvar. Men visst finns det riktigt dåliga fonder, och jag håller med om att fond-i-fond är ren skit. Det tycker jag å andra sidan om mycket jag ändå inte vill förbjuda.

      Radera
  3. En fond som liknar Nordea Strategi är Swedbank Robur Access Mix A med avgift 0.28% hos Avanza.Indexnära med 50% mot stora bolag och 50% mot räntemarknaden. Har visserligen haft den bara drygt en månad, men hygglig utveckling med tidshorisont fram till 26. februari 2022( för momsen).
    Samma utveckling under samma tid som Carnegie strategi fond till avgift 1,54 %

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nordea Stratega, om man ska vara petig, inte Strategi.

      Ja, Robur-fonden verkar motsvara Nordea Stratega 50 med mycket lägre avgift och bättre avkastning. Svårt att se någon enda fördel för Nordea i den kampen.

      Radera
  4. Det är ju ganska märkligt att folk accepterar att betala så höga avgifter för räntefonder, när vi har så pass låga räntor. Du får ju trots allt nästan ingen real avkastning, men däremot risken att förlora säg 5-10 procent på köpet.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, räntefonder känns rätt meningslösa. Den som vill sänka risknivån kan lika gärna ha lite cash i portföljen.

      Radera