torsdag 13 oktober 2022

Den enes bröd blir den andres bröd

Jag tycker att Morgonposten ofta har intressanta artikelserier med egna vinklar. I en serie om skenande matpriser har de uppmärksammat att matbranschens ”svinnsmart”-upplägg som går ut på att det ska kastas mindre mat i butiksledet också leder till mindre mat till välgörenhet.

Den mat som tidigare skänktes till soppkök säljs nu till snåla konsumenter som (i likhet med undertecknad) kanske tänker att de gör något bra för miljön och samhället när de köper mindre åtråvärda matvaror till rabatterat pris, och så slutar det med att socialfallen som tidigare fick ett mål mat hos Frälsningsarmén nu blir utan.

Inte blir det bättre av att det i lågkonjunktur skänks mindre pengar till hjälporganisationer. Lite förvånande går inte ens secondhand-handeln bra i tuffa tider. Den kan ju annars också bringa glädje i samhällets bottenskikt.

Så vad gör vi åt saken – slutar snåla, börjar slösa och ratar butikernas extraprislådor? Nej, det skulle vara lite som att kasta fina möbler och köpa nytt bara för att inte beröva uteliggare fina containerfynd. Det känns helt galet.

Skänka mer till välgörenhet kanske, under förutsättning att man hittat något trovärdigt att skänka till (för det finns mycket bluff och båg där ute, höga chefslöner och rent lurendrejeri)? Det får var och en göra som den vill. Jag tyckte mest att det var intressant att ett fenomen jag såg som odelat positivt har en tydlig baksida.

61 kommentarer:

  1. Jag tänker att om 30% av all mat som produceras slängs, vilket man ofta hör om, då borde det finnas så det räcker både åt oss snålisar och åt soppköken?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast det är väl ändå inte möjligt att det är så mycket som 30 procent?!

      Radera
    2. Jag har också hört siffror på minst 30%, men eventuellt är det hela kedjan från bonde till butik som avses. Och en hel del ruttnar väl under transporter och liknande.

      Radera
    3. Och mycket svinn sker väl redan på åkern i de fall det inte lönar sig att ta upp grödorna så att de plöjs ner igen istället. Hur som helst kan vi nog enas om att det är mycket svinn och att exakta siffror är svåra att vara helt säker på.

      Radera
    4. Svinn är även sådant som försvinner i affärerna utan att det betalas för, dvs snatterier. Med tanke på att det i Sverige är i princip riskfritt att snatta för upp till åttahundra kronor så är det snarare konstigt att det inte är mer än 30%

      Radera
    5. Aha, det kanske också är en parameter.

      Radera
  2. Jag skulle nog ifrågasätta uppgiften att soppköken får mat med efter bäst-före från butiker. Åtminstone i Sverige och Norge. Jag har själv sett dem vräka ner felfria varor i containrarna, för att de inte har lov att sälja när datumet passerats. Och frukt&grönt, som saknar datummärkning, hivas vid minsta lilla fel. Typ en brun prick på bananskalet...
    Men "dumpster-divers" kommer förstås hitta mindre godsaker om det kunnat reas i butiken istället...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, inte efter bäst-före. Det tror jag inte är lagligt. Men kanske strax innan.

      Radera
  3. Jag har lagt märke till två saker, att det dykt upp billigt/kort datum hyllor i snart sagt var butik. Samt att jag är väldigt intresserad av att vara där o fynda sådant jag kan vara sugen på att sätta i mig.
    /Jonas B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det kanske. Eftersom jag bytt land har jag inte riktigt koll på förändringarna.

      Radera
  4. Snälla Sparo! Besviken på dina ordval ”Socialfall” ”Samhällets bottenskikt” Känns inte ok....

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Samhällets bottenskikt" är en klar passning till Karl-Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson som jag utgår ifrån att minst 99 procent har sett på julafton upprepade gånger.

      Med socialfall menar jag de fall som dyker upp på socialkontoret. Jag vet inte vad det är för fel på det ordet. Är man ett fall för socialen är man väl ett socialfall, eller vad missar jag?

      Radera
    2. "Snälla Sparo! Besviken på dina ordval ”Socialfall” ”Samhällets bottenskikt” Känns inte ok...."

      Det finns bättre ord men samtidigt kan jag som före detta "socialfall" säga att det största problemet är inte att kallas socialfall. Det största problemet är att socialsekreterarna bryter mot lagen för att neka människor rätten till samhällets yttersta skyddsnät. För ju mer beroende av myndigheterna du är desto vidrigare beter sig myndigheterna mot dig. Kalla mig gärna socialfall bara jag slipper bli utsatt för socialtjänsternas maktmissbruk.

      Radera
    3. Jo, du sa det och jag motiverade mitt val. Har du någon motivering för varför jag inte ska använda dessa ord vore det mer intressant än att du återigen upprepar att det "inte känns ok".

      För jag ser verkligen inte problemet, det är inget jag hittade på i min förra kommentar. Ett fall för socialen måste väl få kallas socialfall? Vill man komma bort från det får man nästan döpa om socialkontoret, men precis som du är inne på är väl problemet inte orden utan hur människor eventuellt behandlas? DET har jag full förståelse för.

      Radera
    4. Vi är två olika Anynom. Jag skrev inte den första kommentaren som handlade om socialfall. Min poäng är just det du skrev. Man silar mygg och släpper igenom elefanter när man anmärker på "socialfall" samtidigt om socialtjänsterna bryter mot lagen i handläggningen av rätten till välfärdssystemets yttersta skyddsnät. När jag var ett "socialfall" så brydde jag mig inte om jag kallades socialfall eller något annat. Jag ville vara säker på att jag skulle kunna betala mat, el och hyran när jag enligt lagen hade rätt till bistånd till mat, el och hyra men nekades detta av socialsekreterare som bröt mot lagen för att spara pengar. Jag överklagade och vann i högre instans men man ska inte behöva gå vägen om förvaltningsrätten för att få rätt till välfärdssamhällets yttersta skyddsnät. Så häng inte upp er på om socialfall kallas socialfall eller någonting annat. Det stora problemet är att systemet inte fungerar så som lagen föreskriver.

      Mvh Anonym

      Radera
    5. Ah, nu kopplade jag att det var ett citat från det första inlägget i tråden, sorry! Jag tvingar ingen att skriva under sitt inlägg, men det vore så mycket lättare om det fanns namn under de icke-inloggade kommentarerna. Det behöver inte vara ens eget namn, bara något som gör att inlägget får en identitet som skiljer sig från andra anonymas - "Nisse", "Anna Anonym", "P"...

      Fast jag vill ändå säga emot dig lite. Jag menar att ord kan ge en signal som i sig kan vara nedvärderande. Det kan gälla såväl "socialfall" som "mångmiljonär". Men man måste också se orden i en kontext och i detta fall tyckte jag att det var väldigt tydligt att jag inte avsåg att förringa med de ord jag använde. Som jag för övrigt fortfarande inte ångrar.

      Radera
    6. "Jag tvingar ingen att skriva under sitt inlägg, men det vore så mycket lättare om det fanns namn under de icke-inloggade kommentarerna. "

      Det är noterat.

      "Det kan gälla såväl "socialfall" som "mångmiljonär". Men man måste också se orden i en kontext och i detta fall tyckte jag att det var väldigt tydligt att jag inte avsåg att förringa med de ord jag använde."

      Det har du rätt i men om man märker ord istället för att ta itu med de stora problemen i samhället så blir det nästan mer förnedrande att anmärka på ordvalet.

      Mvh
      Anonymt fd socialfall

      Radera
    7. Ja, mycket lättare att särskilja nu!

      Visst, det är ju "den svenska modellen", att fokusera på ord och detaljer istället för helheten och vad man faktiskt gör :(

      Radera
  5. Min lokala Hemköpbutik stänger redan klockan 23.57 vilket är synd, för om de var öppen mågra minuter till efter midnatt så skulle det vara enkelt att plocka varor som precis fallit för den magiska tidsgränsen.
    Nu finns det ju både nattöppna mackar och även 7-eleven men deras priser är ju till att börja med så uppumpade så även en rabatt om 30 eller 50 procent på "kort-datum" är det dyrare än ordinarie pris hos vanliga ICA-för-rika.
    Hur är det i Norge - har "rädda planeten"- tänket slagit igenom i landet som distribuerar livsfarlig CO-två-utsläpp till jordens alla hörn med sin olje- och gasexport, med kraftig rabatt på kort-datum-mat?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast det enda som händer vid midnatt är väl att de överhuvudtaget inte får sälja de varor som gått över tiden?

      Jodå, det är ett evigt miljötjat här med. Eller rättare sagt (för miljöargumenten tar jag på allvar) om "klima" för även här tror man att miljö och klimat är synonyma. Och trots att Norge är självförsörjande på el genom vattenkraften byggs och planeras att bygga ännu fler fågelklippare även kända under namnet vindsnurror.

      När varorna närmar sig bäst-före läggs de i en låda med rabattvaror. Någon butik säljer grönsaker med skönhetsfläckar för 10 kr/kg. På Rema1000, den största matkedjan, har man tyvärr inte löst problemet med att varor utan prislappar (det står ju bara på hyllkanten numera) tappar sin prisuppgift när de flyttas. Så antingen köper man rabattvaror i hopp om att rabatten gör dem billiga, eller också får man fråga personalen som försvinner en stund för att sedan komma tillbaka och berätta att det ändå var för dyrt för mig, så då orkar jag inte riktigt.

      Radera
    2. Det är fullt tillåtet för butiker att sälja varor som har passerat bäst före. Dock inte varor som passerat sista förbrukningsdag. Däremot så har nog butiker generellt svårt att sälja varor där bäst före inte bara är nära utan till och med passerats.

      Radera
    3. Jag kan också tänka mig att de har egna regler som säger att det är dålig PR att sälja varor som gått över tiden. En del fattar ju inte att lukt och smak trumfar kalendern.

      Radera
    4. Japp, åtminstone så upplever jag att de flesta butiker åtminstone är tydliga med att datumet passerat om de säljer varor med passerat bäst före.

      Radera
    5. Det var lättare förr när man kunde sätta prislappen över datummärkningen :)

      Radera
  6. Kom bara att tänka på med tanke på billig mat, äter Sparo min favorit i salladsbranchen, såkallad pizzasallad? Löjligt billigt och grymt gott när man väl styrt in det efter sin smak!
    /Jonas B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, klassisk pizzasallad äter jag bara i samband med pizzeriabesök (vilket numera bara sker vid Sverigeresor), men jag är ändå ett stort fan av vitkål. Vanligen steker jag den ihop med lök och kryddar med citronpeppar. Detta använder jag istället för pasta/bulgur/ris/potatis. Men bara när vitkålen är billig för det är ju en vara som svänger helt hejdlöst.

      Radera
    2. Läser Northern Lights inlägg. Han handlar på Willys för 50% vilket vi också gjorde i södra Sverige tills för några år sedan. Nu alltid 30% i alla Willys. Orättvist!

      Radera
    3. Ja, förr betydde nedsatt pris ofta 50 %. Några butiker körde med "kryssade" varor. Ett kryss över prislappen betydde halva priset. Nu är det ofta inte så mycket, även om 30 procent också är bra rabatt för en felfri vara.

      Radera
    4. Stekt minsann, det är jag inte emot. Hur stor del lök? Gullök?

      Radera
    5. Gul, ja. Rödlök skulle också funka, men den brukar vara dyrare. Samma med purjo. Vitlök gillar jag inte alls. Typ en medelstor lök till en rejäl tallrik vitkål.

      Radera
    6. Kom att tänka på en rolig historia, för kanske tio år sedan skulle jag göra någon rotfruktsgratäng och jag plockade åt mig i lokala affären. Som musiker gärna är hör jag ju lite medelbra så jag langade fram 76:-, jag körde faktiskt med kontanter den gången, när kassörskan sade att hon sagt 7.60.

      Sedan fnös hon lite åt mig om något om att det hade pensionärer aldrig tagit fel. Jag kände mig rättrådigt tillrättavisad.
      /Jonas B

      Radera
    7. Du var anpassad till 2022 redan då alltså :)

      Radera
  7. Jag frågar mig om minskad mängd mat som slängs till största delen beror på att butikerna rear ut varor med korta datum?
    Om man antar att det produceras lika mycket mat som före "inflationskrisen", så borde det bli lika mycket mat över som förut. Annars innebär det att folk köper mer mat och äter mer mat än förut.
    Om det nu slängs mindre mat, så tror jag det mest beror på att det produceras mindre mat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det får vi aldrig reda på. Jag skulle inte bli förvånad om det senaste årets dieselpriser gett butikerna mindre mat, men vissa producenter kanske möter de tuffare tiderna med ökad produktion, ingen aning.

      Radera
    2. Ja, eller så är det den ökande befolkningen som köper den mat som annars skulle ha slängts, dvs totala konsumtionen ökar men produktionen är densamma.
      Över 100.000 personer som tillkommer varje år borde sätta sin spår - även i matkonsumtionen.

      Radera
  8. Det har blivit lite av "min grej" att handla nedsatta varor för att fixa lunch/middag till mig och sambon. Så har varit taskig mot socialfallen och soppköken under alla år :) En grej jag skulle kunna tänka mig att göra ideellt i framtiden är att laga mat på någon välgörenhetsförening. Eller...ideellt och ideellt...skulle naturligtvis provsmaka en lunch i avsikt att kvalitetsbestämma maträtten ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så det blir ju lite som den gamla klassikern från the great depression "Will work for food"...

      Radera
    2. Jag funderar faktiskt på att göra det i jul. Jag försökte någon gång i Sverige, mejlade organisationer som höll på med julbord för sämre bemedlade, men det var ingen som riktigt nappade på att få dit mig. Jag tänkte på det i julas, men då var jag precis ny i Norge, kunde inte språket osv. I år ska jag göra ett allvarligt försök.

      Radera
    3. Kul !! Det får du berätta mer om hur det går. Är det alltså i välgörenhetssyfte ?

      Radera
    4. Jag volontärjobbade i cafeet pa ett alderdomshem i fyra ar, ca en gang per manad och da bara i 3-4 timmar. Det var kul, gamlingarna var söta och snälla, vissa hade alltid familj som hälsade pa, andra aldrig. Jag kommer särskilt ihag en gubbe vars tva döttrar med hundar som kom varje lördag. De delade pa en halvflaska rosevin. Han hade som mal att bli 100 ar, men gick inte riktigt i mal, han blev 99. Krutgubbe!

      Ja, volontärarbete kan rekommenderas.

      Annika

      Radera
    5. Ja, det kan man kalla det även om jag rent egoistiskt hoppas få intressanta erfarenheter och upplevelser. Jag tänker att jag som inte firar jul mer än att jag brukar äta risgrynsgröt och pizza (alltid retar det någon) på julafton lika gärna kan lägga dagen på att hjälpa någon organisation som firar jul med hemlösa, fattiga och ensamma. De borde ha problem att få ihop folk på julafton eftersom många av de som kan hjälpa till har egna familjer att fira med. Själv är jag lite som Morgan Paulsson som planerar juljobb varpå redaktionen säger "Men Morgan, det är ju julafton!" och han svarar: "I Sverige ja! I Pakistan är det tisdag."

      Radera
    6. Annika, rent allmänt är jag nog för blödig. Att se de där vars släktingar inte bryr sig (förrän när arvet ska delas, då jävlar är de engagerade) skulle få mig att tappa hoppet om mänskligheten. Men på julafton tänker jag att man slipper mycket av misärbiten.

      Radera
    7. Jovisst, det fanns säkert de som hade giriga släktingar, men det var ingen som satt ensam. De hittade varandra pa hemmet. Det var bl.a. tva damer, en fran Serbien och en fran Ungern, som alltid satt och spelade kort och fikade. Hur gamlingarna hade det privat vet jag inte.

      Men visst, en julafton blir det säkert lite mer festligt. Ser fram emot recension.

      Annika

      Radera
    8. Min farmor var på ett underbart äldreboende med engagerad personal. Hon trivdes jättebra. Mormor hade inte samma tur :(

      Hoppas att det blir av, kanske är det lika svårt att komma in här som jag upplevde att det var i Sverige. Ska lyssna med mina frikyrkliga grannar om de kan tipsa mig rätt.

      Radera
  9. Undrar varför du tycker att det är så viktigt att kunna prata norska,alla förstår svenska,och det hörs ju att du inte är norsk även om du tror att du pratar norska.har jobbat runt om i Norge i trettio års tid och det har fungerat ypperligt med svenskan för mig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske för att språk varit mitt jobb en stor del av mitt liv, jag vet inte.

      Allra viktigast tycker jag att det är att man försöker. När jag lyssnar på min polske elektriker, som bott här i många år och ändå i huvudsak kommunicerar på engelska, tänker jag att många av de problem han råkat ut för i kontakter med norrmän beror på att han inte talar deras språk. Sedan förstår jag att vi som svenskar har en särställning. Vi kan prata vårt modersmål och bli förstådda, med undantag för något dråpligt missförstånd. Men jag vill inte vara besökare, invandrare, utan i första hand en del av samhället, och jag tror att det är snudd på omöjligt att komma dit med svenska eller ens med norska med tydlig svensk brytning.

      Detta är ingen kritik mot den svensk som väljer att fortsätta prata svenska i Norge. Det är ett fritt val, men jag vill prata norska, inte dålig utan perfekt. Jag vill obehindrat kunna imitera dialekter från olika delar av landet och är villig att lägga väldigt mycket tid och energi på att nå det målet.

      Radera
    2. Jag är väl sjuk i huvudet, men efter ett par veckor i ett land börjar jag tänka o drömma till ökande del på deras språk, samma sak med dialekter, jag börjar härma omedvetet så fort att folk tror jg driver. Har hört att det hör ihop med musikalitet.
      /Jonas B

      Radera
    3. Jag gav upp musikerdrömmarna på ett tidigt stadium, men någon gång har det hänt att jag drömt på norska. Vanligare är att jag efter att ha pratat mycket norska kommit på mig själv med att tänka på norska.

      Radera
    4. Sa avundsjuk jag blir Jonas. Jag kan inte ta en ton, du skulle hört hur det lät hemma hos oss när vi skulle sjunga snapsvisor i alla möjliga tonarter. Samtidigt. Haha.

      Fast jag drömmer mer i bilder än i sprak. Och med skrift är det sa att om jag sett nagot skrivet kommer jag bättre ihag det än om jag bara hört det.

      Annika

      Radera
    5. Det där med att komma bättre ihåg en text man sett stämmer in på mig med. När det gäller drömmer kommer jag sällan ihåg att jag drömt någonting. Antagligen lika bra det, logiken brukar halta friskt de gånger jag kommit ihåg dem.

      Radera
  10. Att personer som har det ekonomiskt svårt få det ännu sämre i ekomoiskt svåra tider är föga förvånande, frågan är vad som hjälper den gruppen mest? Jag skulle önska att någon politiker någon gång hade ett svar på hur dom vill lösa hemlösheten i Sverige, men det är klart, det är ingen stark väljargrupp så varför bry sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så cyniskt kan det nog vara. Bevisligen har ju varken vänster- eller högerregeringar klarat att bygga bort problemen.

      Själv tänker jag att en politik för hela Sverige och inte bara för de största städerna skulle kunna fördela trycket lite jämnare (det rivs ju faktiskt hus i områden där ingen vill bo), men det är ju inte heller någon svensk politiker som på allvar menar, det låter bara bra att säga att "hela Sverige ska leva" och liknande floskler.

      Radera
  11. ang bilden 30-50% rabatt tycker jag mig oftast se att butikerna sätter ner priset mellan 20 och 30%. det är sällan jag ser att något är nedsatt 50% nuförtiden. det är säkert ett medvetet val affärerna gör. de vet att man letar efter röda lappar och vill få oss att köpa kort datum-varorna till nästan fullpris.
    nästan i stil med matsmart som vill se ut som de är billiga genom att sätta ett högre ordinariepris.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade inte tänkt på det innan idag, men det stämmer nog att det sällan är halva priset som gäller längre.

      Det där med högre ordinariepris är verkligen ett oskick som borde beivras med tjära och fjädrar. Det är förresten ett underskattat straff.

      Radera
  12. Det är jättesvårt för många människor att spara, för många går det inte att spara överhuvudtaget därför att man inte har inkomst till det om man är ensamstående mamma och lever på 10000 kr i månaden. Problemet med inflationen är att allt blir dyrare. Ja linser blir också dyrare, liksom toa papper med mera. Det man kan göra är att försöka göra så att levernet blir mindre dyrt. Själv så köper jag tjugo kyckling middagskorvar när det kostar 50 kr kilot på Spar 10 kroners tilbud här i Norge, så har jag middag med pasta en gång i veckan nästan under 2023 och så köper jag fiskbullar på Rema för 49 kroner, det räcker till fyra varma måltider under två dagar i veckan. Vi är två personer i mitt hushåll. Och så hade jag tänkt odla morötter i på köksbänken i blomkrukor och se hur det går, det är lite så man får göra för att hålla utgifterna nede.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har alla olika rörelsefrihet i privatekonomin, men är det verkligen många ensamstående mammor som lever på 10000 kr i månaden inklusive barnbidrag mm?

      Men visst, man får göra det man kan av det man har, odla själv, leta extrapriser och vända på kronorna.

      Radera
  13. Aftonbladet publicerade en artikel för några dagar sen om ensamstående mammor som lät bli att äta för att barnen kunde äta sig mätta och många ensamstående mammor lever nog på 10000 i månaden i Sverige och barnbidraget är ju inte mycket att hurra för det heller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hittar inte den artikeln hur jag än letar. Att det stått i Aftonbladet är ju inte detsamma som att det är sant, men jag betvivlar inte att det finns människor som har det ekonomiskt svårt, för det gör det.

      Radera
  14. Ja och jag kan nog allt det där om hur man snålare och nu har jag hela frysen full med extra pris mat köpt i Norge. Jag bor för långt från Sverige så harryhandel lönar sig inte. Jag tippar på att min matbudget ligger på ca hälften av det människor lägger på mat, så nu har jag middag i frysen nästan hela 2023. Då kan man hellre tänka på något annat istället, den sista tiden när jag har bara tittar ut genom fönstret blir jag fascinerad av röst tekniker, tonhöjder och fysik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar att laga men gör det gärna billigt. Jag visste att norrmän är lite mer lössläppta med sina pengar än svenskar, men förvånades ändå när jag fick höra att jag "borde" lägga nästan 4000 kr i månaden:
      https://sparosverige.blogspot.com/2022/09/3930-kr-for-mat.html

      Radera