onsdag 25 september 2019

Nästa miljötrend?

Flygskam i all ära, men hur mycket påverkar det egentligen miljön att man tar upp en stol i ett flygplan (som med all sannolikhet ändå kommer att åka) på semestern eller en enstaka tjänsteresa? Världens ledare ses som miljömarodörer nästan oavsett vad de gör. Brasiliens president Jair Bolsonaro pekas ut som Satan själv (trots att han lustigt nog har mellannamnet Messias) för att det brinner i Amazonas regnskogar. Att det pga torka och svedjebruk gör det varje år och att det brunnit mer tidigare år spelar ingen roll.

Ett foto från 1980-talet, men ändamålet helgar medlen?

Hur många klimataktivister har dragit ner på sin egen konsumtion? Köper de alla sina kläder på secondhand och byter mobil max vart femte år? På våra breddgrader vore kanske ett mindre boende den allra bästa åtgärden för miljön, men jag har inte i hela mitt liv hört någon flytta till en mindre bostad av miljöskäl. Är inte det himla konstigt?

Om alla drog ner på sitt boende med en enda kvadratmeter per person skulle vi spara in tio miljoner kvadratmeter bara i Sverige. 10.000.000 kvm som både skulle slippa byggas, underhållas och värmas upp.


Ifall de som ”strejkar” för klimatet menade allvar och inte bara samlade godhetspoäng borde det poppa upp butiker specialiserade på smarta förvaringslösningar och hela byar av ekologiska friggebodar med vasstak och solceller. Men det är klart, det är ju alltid lättare att peka på andra än att göra något själv.

43 kommentarer:

  1. Jag flyttar inom kort till en liten etta. Har sålt tvåan till ett par och kommer genom att köpa mindre både bo billigare samt slippa pendling och hamnar i stället mitt i smeten. För mig handlar det mer om effektivitet kollat till tid och minimalism men miljöaspekten där en person ger plats åt två känns också bra. Är ingen galen miljöaktivist i övrigt men gör det jag kan när jag kan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också planer på att flytta till en mindre bostad och det är jättefint om det är bra för miljön, men den aspektens inverkan på beslutet är knappt mätbart för mig. Men så är inte jag heller någon "galen miljöaktivist" (undrar hur många som titulerar sig så).

      Tycker däremot att det är märkligt att de som är uttalade aktivister aldrig verkar tänka i de banorna. I den mån de alls funderar över sin egen konsumtion tycks det aldrig inkludera boendet.

      Radera
  2. Kopplat till tid, skulle det stå

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ett gissel att man inte kan redigera inläggen i efterhand.

      Radera
  3. Du är ju, kanske ofrivilligt, en ypperlig ambassadör för det klimatsmarta levernet!
    Det är härligt när man inser att de aktiviteter man till en början gjorde för att spara pengar även är bra för miljön.
    Jag har med tiden blivit en sån där galen miljöaktivist som går i tåg och bara äter växter (enbart av miljöskäl), den minskade konsumtionen och mindre boendet kom dock liksom på köpet med det sparsamma levernet.
    "Ingen kan göra allt [...]" o.s.v. men också "Äh, det är ju bara en plastpåse - Sa 7,53 miljarder människor" får mig att tänka till och känna samma glädje för minskad plastanvändning som för varje sparad krona.
    De individuella handlingarna, förändrade konsumtionen, driver fram utveckling och förändring och är alla viktiga, även om de stora effekterna kräver politisk förändring.
    De där byarna med vasstak kräver någon som går i bräschen, de flesta människor är inte ledare och entreprenörer, men alternativen börjar ploppa upp (plushus, nollenergihus).
    Jag skulle tro att de flesta som strejkar för klimatet har gjort förändringar i sin konsumtion, även om det som för mig kommer gratis men i form av respekt för djuren, ovilja att utnyttja slavarbetskraft etc.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag är ju det: https://sparosverige.blogspot.com/2016/05/snaljapars-ekologiska-fotavtryck.html
      "Jag är miljömupparnas våta dröm utan att ens bry mig".

      Där ser du! Inte ens du som kallar dig "galen miljöaktivist" har minskat boytan av miljöskäl utan fått det på köpet.

      Jag tror tyvärr att du har fel i att de flesta som strejkar för klimatet har gjort förändringar i sin konsumtion. Jag tror att de allra flesta riktar hela sin kritik utåt. Samhället, presidenten eller FN ska fixa. Själva ska de peka finger, inget annat. Annars hade de där byarna kommit till (mer än för ett tiotal miljömedvetna grönavågare i Skattungbyn).

      Radera
  4. Vissa saker måste ses på marginalen. Det är möjligt att just det där flygplanet åker även utan mig, men det kan också vara så att utan just min bokning blir flighten inte av överhuvudtaget. Thomas Cook hade säkert sett lite fler flygresenärer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De hade de säkert, men nu glädjer de konkurrenterna istället. På marginalen spelar även sugrör roll, men det är inte där striden står.

      Radera
    2. Vem använder egentligen engångssugrör i plast när man kan köpa sugrör som går
      att diska och användas om och om igen?

      Radera
  5. Jag tror de flesta som skriver här är ganska "miljösmarta" på sitt sätt. Källsorterar, köper inte onödigt skräp, mycket second hand, slänger ingen mat osv osv. Slösar inte med råvarorna.

    Jag undrar om "miljökämparna" själva fattar vad de pratar om? Inte ens oraklet Greta Thunberg har sagt något mer än floskler i frågan vad jag har hört. Vart vill man komma egentligen? Att dra ner på den onödiga konsumtionen? Absolut. Där har vi konsumenter makt. Vägra t.ex. "happy meals" på McD med onödigt plastskräp, köp mer vegetariskt osv. Det finns hur många exempel som helst på helt onödiga produkter som bara finns för att nån tror att mänskligheten behöver dem. Ren elektricitet är en del i det hela, där är man fel ute som tror att förnyelsebart ska rädda oss. Jag är övertygad om att kärnkraften inte har spelat ut sin roll än, och Bill Gates stiftelse har ju gjort design för ett "säkert" och självreglerande kärnkraftverk som inte har beroenden vare sig till dieselkraft eller mänsklig påverkan för att fungera. Detta skulle de bygga en prototyp av i Kina, men det sket sig när Trump startade handelskrig. Detta kärnkraftverk använder dessutom dagens kärnavfall som bränsle. Win-win.

    I tätbefolkade områden med goda tågförbindelser är det meningslöst med så mycket flyg, där borde tåg kunna fungera mycket bättre, och med betydligt högre hastigheter. Flyg borde koncentreras till långdistans när det är opraktiskt med flyg. Eller att bättre flygbränslen tas fram. Dock tror jag mer på eldrivna tåg för små avstånd t.ex. 50-150 mil. Dock tar detta en evig tid idag och det är inte säkert man kommer fram. Vilken dröm att kunna gå på tåget här hemma, sen 1 timme till Malmö, därefter byte till snabbtåg ner till Paris/Rom eller vart du nu vill åka på 3 timmar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att den stora majoriteten av dem inte har en aning om vad de pratar om. De vill avskaffa kärnkraften eftersom de tror att den är smutsigare än alternativen. Som någon sa: "Vad ska vi med kärnkraft till när vi har el i väggen?"

      Det stora problemet med Sveriges tågtrafik idag är inte tidtabellen utan att den inte hålls. Stockholm-Göteborg på tre timmar räcker bra för mig, blir antagligen lika snabbt som flyget om man räknar in säkerhetskontroller och transporterna till/från flygplats. Problemet är att tåget lika gärna kan vara två timmar försenat, det vet man aldrig, så har man en tid att passa får man antingen ta till flera timmars marginal eller riskera att komma fram långt senare.

      Radera
    2. Frågan är väl om det i framtiden är lönsamt och särskilt säkert (med klimatförändringar, terrorhot, mm) med kärnkraft? Ska vi låta skattebetalare betala ny kärnkraft?

      Ett varmare klimat kommer att minska värme-behovet på vintern och öka kyl-behovet (som kan levereras med solkraft). Samtidigt kommer fler och fler villor att bli självförsörjande på el och många kommer att klippa kabeln till elnätet. Apparater som drar mindre med el. Smarta hem-apparater med AI som effektiviserar elanvändandet. Bättre isolering/byggplanering. Minskat behov av resande/transporterande genom effektiv planering, digialisering, 3D-utskrifter, minimalistiska livsstilar, och mer jobb från hemmen. Färre fysiska butiker. Bland annat.

      Vårt hus drar nu ca 25% av den el som tidigare ägaren använde. Den bodde ensam och vi är en hel familj.

      Jag är inte säker på att jag vill betala högre skatter för att folk och företag ska fortsätta slösa som galningar med el på min bekostnad.

      Radera
    3. Gamla typen av kärnkraftverk med design från 40-60-talet, absolut nej. Nya typen av kärnkraftverk, absolut.

      Radera
    4. Snålgrisen;

      Jaja. Låt marknaden få avgöra om det ska byggas fler kärnkraftverk - utan skattesubventioner. Och skattebetalare ska inte behöva stå för notan vid en ev. olycka eller attentat. Det får ägaren och försäkringsbolaget göra. Bara 34% av elproduktionen 2015 kom från kärnkraften. Med bättre batterikapacitet (plus att de flesta apparater blir batteridrivna och kan anpassas till sol/vind/vatten-tid), modernare elnät, ai, uppkopplade prylar, effektivare apparater, mm.

      ” Enligt Japans kärnsäkerhetsorgan NISA (Nuclear and Industrial Safety Agency) var mängden radioaktivt cesium som spreds i atmosfären efter explosionen lika med 168 Hiroshimabomber”

      https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Fukushima-olyckan

      ” Fem års uppröjning i det havererade japanska kärnkraftverket Fukushima Daiichi har kostat 350 miljarder kronor av allmänna medel visar en japanska sammanställning.”

      https://www.nyteknik.se/energi/notan-for-rojning-i-fukushima-350-miljarder-6779920

      Jag har i alla fall ingen lust att punga ut med 350 miljarder extra under fem års tid.

      Radera
    5. Det finns alla möjligheter i världen att klara sig utan kärnkraft framöver.

      Radera
    6. Tror du verkligen att kärnkraften längre är lönsam om inte skattebetalare kan stå och garantera att de står för en större del av notan om något smäller?

      Radera
  6. Jag byter min mobil kanske vart femte år, och då köper jag ju såklart en redan använd mobil (om ingen skänkt sin ”gamla” åt mig). Vi förbrukar minimalt med el och har en låg vatten-förbrukning (använder mycket regnvatten). Åker i en gammal skitbil, men inte särskilt mycket i onödan.

    Vi renoverar lite grann förvisso, i det hundra år gamla huset vi bor i ute på landsbygden, men då handlar det om tapeter som har 30 år på nacken som byts ut och lister som målas med ny färg. Vi semestrar i Skandinavien. Vi odlar egna grönsaker, har fruktträd, mm. Har numera valt bort att jobba heltid eftersom vi har så låga kostnader och inte behov av att pensionera oss för tidigt. Utbildar mig på distans, hemifrån vid datorn när jag får långtråkigt. Datorn har för övrigt ca 10 år på nacken - men den fungerar rätt fint.

    Skulle aldrig ta en onödig plastpåse för två kronor. Källsorterar såklart. Köper ekologiskt (ej för miljön utan för vår egen skull eftersom vi inte vill få en massa onödiga kemikalier i oss).

    Jag tycker att det är bra att ungarna protesterar och blir aktivister. Hellre det än att de spelar dataspel hela dagarna. Det kanske inte gör så stor skillnad på kort sikt, men det visar marknadskrafterna, politikerna och massmedia vad som behöver uppmärksammas.

    Är det något som fortfarande har något värde här i världen så det uppmärksamhet. Denna klimatprotest uppmärksammas ju även på denna blogg. Till och med Donald Trump twittrar om den svenska skolflickan Greta Thunberg. Nog fan gör det skillnad på längre sikt. Om inte annat så påverkas väl börsvärdet hos företag som fortfarande inte bryr sig om klimatfrågor.

    Sen handlar det ju egentligen inte om att rädda klimatet. Det handlar om kostnaderna de unga kommer att få bära i framtiden. Det handlar om att rädda vårt eget skinn. Är det någon som inser vad snabba klimatförändringar kommer att kosta skattebetalare? Det är de ungas framtidsutsikter och alla våra besparingar, vårt nuvarande sätt att leva som hotas av begränsningar - inte miljön.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ” 200 miljarder kronor årligen — så mycket kan hjälpinsatser för klimat- och väderrelaterade katastrofer kosta om tio år, enligt en rapport från Röda korset.

      – Ju rikare länderna är, desto högre blir kostnaderna, säger Margareta Wahlström, ordförande för svenska Röda korset.”

      https://arbetet.se/2019/09/20/sa-mycket-kan-klimatforandringarna-kosta/

      Radera
    2. Världen går under om 10 år eftersom det inte finns en chans i världen att åstadkomma alla de förändringar som behövs enligt GT et al. Frågan var och en bör ställa sig: när du är död (eftersom världen gått under och alla andra även de är döda) vad spelar det för roll vad du gör nu överhuvudtaget? Eller i morgon? Vad gör du på jobbet, varför går du till jobbet?

      Radera
    3. Den arabiska våren inleddes i Tunisien bl.a. pga stigande priser på mat.

      ”Upproret hade ekonomiska och sociala orsaker. Utbredd arbetslöshet, särskilt bland de unga, ökande matpriser och brist på respekt för grundläggande mänskliga rättigheter var några av orsakerna.”

      Detta spreds till bl.a. Syrien som ledde till inbördeskriget.

      Vad orsakade höga priser på mat?

      Låt oss titta tillbaka på 2008:

      ”Vi har också kunnat läsa om demonstrationer och matkravaller i fattiga länder, som Haiti, Kamerun och Burkina Faso. FN:s livsmedelsorgan, FAO, har också varnat för sociala och politiska oroligheter i fler länder.

      Varför tar jag då upp de här exemplen? Vad har de gemensamt? Jo, de är resultatet av ett och samma fenomen – att världsmarknadspriserna på råvaror och livsmedel närmast har exploderat under de senaste åren. De höga metallpriserna har gjort det lönsamt att leta efter malm och utvinna metaller som tidigare blev kvar i marken. Höga livsmedelspriser har å sin sida lett till sänkt köpkraft och social oro på många håll.[...]

      Dåliga skördar på många håll, till exempel Australien, har påverkat livsmedelspriserna. Här kan det inte uteslutas att klimateffekter kan ha spelat in. Politisk osäkerhet i till exempel Venezuela och Nigeria har inverkat på oljepriset, för att nämna några exempel.”

      http://archive.riksbank.se/sv/Webbarkiv/Publicerat/Tal/2008/Rosenberg-Stigande-priser-pa-ravaror-och-livsmedel/index.html

      Radera
    4. Källa på första citatet: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Arabiska_våren

      Radera
    5. Anonym;

      ”Världen går under om 10 år eftersom det inte finns en chans i världen att åstadkomma alla de förändringar som behövs enligt GT et al.”

      Hörredu. Världen går väl inte under. Världen klarar sig väl utan mänskligheten så som den klarade sig innan vi fanns? Det är mänskligheten som är hotad på lång silt. På kort sikt är det ekonomiska intressen, vår nuvarande livsstil, med mera som är hotad.

      Jag vet att det är ekonomiskt fördelaktigt (lång sikt) att ställa om till en mer klimatsmartare värld. Hur i helvete kan de vara bra för plånboken att slösa med el, vatten, slänga fungerande prylar, köpa onödigt skräp, resa till Thailand )när det samtidigt gör folk utbrända för att hinna jobba sig till denna semester), trycka i sig vitaminer, äta dubbelt så mycket skräpmat som bra mat, få en dålig hälsa, med mera? Hur i h-vete kan det vara bra för vår privatekonomi? Jo, på kort sikt kanske. Men ta och använd frontal-loben lite och tänk lite längre än vad näsan räcker så räddar vi nog mänsklighetens framtid inom tio år.

      Världen och naturen skulle nog må mycket bättre utan oss människor, men jag är mer av en människovän än en miljövän. Jag bryr mig mer om mänskligheten än om alla andra varelser.

      Radera
  7. Carl von Linné var positiv till småländskt svedjebruk i syfte att skapa bördig jord för odling för 270 år sen. Så det är inte direkt ett nytt brasilianskt påfund från 2019.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, verkligen inte. Min gissning är att brasilianarna hållit på med det sedan Linnés tid. Om det är vettigt eller inte (på en plats betydligt varmare än Småland) har jag ingen aning om, men inte heller det lär ha ändrats 2019.

      Radera
    2. Så höll det på att sluta illa också. Ni får gärna läsa på om den svenska skogen (vilket jag själv gjort):

      ” Redan under 1800-talets båda sista årtionden hade man insett att det svenska skogskapitalet höll på att förödas på grund av den allmänt tillämpade dimensionsavverkningen som gradvis glesade ut skogarna. Avverkningarna var större än tillväxten och och det totala skogskapitalet. minskade. Men inte förrän i början av 1900-talet hände äntligen något. År 1903 antogs den första moderna skogslagen i Sverige, som också brukar betraktas som den första i sitt slag i världen. Nu blev skogsägarna skyldiga att återplantera de områden som hade avverkats. Det blev början på en restaurering av det svenska skogskapitalet som pågått ända sedan dess. [...]

      Med regelbundna intervall inventeras allt sedan dess de svenska skogarna mycket grundligt. Idag vet vi att förrådet av växande skog i landet nästan har fördubblats sedan de första mätningarna gjordes.”

      https://skogshistoria.se/skogshistoria/skogsbruk-genom-arhundradena/1900-talet/

      Radera
    3. Antingen är man bakåtsträvare, som han i Brasilien - och vill tillbaka till 1700-1800-talet, eller också inser man att det är dags att gå vidare in i framtiden. Har vi inte lärt oss något på 200-300 år?

      Radera
    4. Det höll som sagt på att skita sig för skogsindustrin i Sverige innan vi införde världens första reglering av skogsavverkningen. Idag kan man läsa följande:

      ”Världens näst största exportör [Sverige, alltså] av massa, papper och sågade trävaror (2017)

      Exportvärde 2018: 145 miljarder kronor”

      https://www.skogsindustrierna.se/skogsindustrin/skogsindustrin-i-korthet/fakta--nyckeltal/

      Det är rätt mycket pengar som i över 100 år kunde, bokstavligt talat, gått upp i rök om vi inte tagit oss i kragen under 1900-talet. Exportvärde på 145 miljarder - årligen. Det ni - jämför det med det ”svenska musikundret”.

      ” Musikexporten stod 2017 för 2,1 miljarder kronor och ökade med sex procent jämfört med föreående år. Sedan 2009 har musikexporten fördubblats, från cirka en till två miljarder kronor.”

      https://www.musiksverige.org/blogg/2018/11/29/kort-om-den-svenska-musikmarknaden-2017

      Landsbygdens skogar och gruvor ger Stockholmare fina vägar och möjligheter att slösa pengar på fina bostäder. Vad är tacken? Att landsbygden är ”skräpyta”. Nej. Det är Stockholm som är en otacksam, bidragstagande skräpyta.

      Radera
    5. Svedjefinnar eller skogsfinnar kom redan på 1500-talet till Sverige och odlade, där ingen annan ville ta sig an de näst intill ogenomträngliga skogsmarkerna.

      Radera
    6. ”Sedermera började centralregeringen också frukta att skogen skulle ta slut och ville därför reservera skogsresurserna för framställning av träkol till järnbruken. Därför förbjöds svedjandet i de nya skogsordningarna som gavs 1647 och 1664, ett förbud som i praktiken inte blev absolut.”

      https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Skogsfinnar

      Radera
  8. ” 80 % av skogsmarken brukas

    1 % av skogen avverkas årligen

    På 90 år har skogsförrådet fördubblats [...]

    Utsläppet av växthusgaser från skogsindustrin motsvarar ca 1 % av landets totala utsläpp

    Utsläppet till vatten av organiskt material från massa- och pappersbruk har minskat med 90 % sedan början av 80-talet samtidigt som massaproduktionen ökat med 30 %.

    Utsläppet till luft av svavelföreningar från massaoch pappersbruk har minskat med 98 % sedan början av 80-talet samtidigt som massaproduktionen ökat med 30 %.”

    https://www.skogsindustrierna.se/skogsindustrin/skogsindustrin-i-korthet/fakta--nyckeltal/

    SvaraRadera
  9. Hade förra mobiltelefonen i cirka 15år. Beskriver den som en kvarleva från förra årtusendet. Byttes för att den gick sönder.
    Antal flygresor - 4st.
    Köpt bland annat dator, kläder och massor av nyttoprylar på auktion.
    Bor på hela 36kvadrat.
    En bra bit av det jag äter har jag plockat själv eller köpt av släktingar/bekanta som producerar det själva. Typ svamp, honung, ägg, bär, frukt, grönsaker, viltkött, fisk med mera.

    Bilen är min akilleshäl. Ett praktiskt nödvändigt ont.

    Har alltid haft den här livsstilen. Och ler lite åt att det "först nu" börjar gå upp för folk att dom springer lite fortare än vad som behövs i konsumtionskarusellen.
    Och att denna insikt inte kom av pengaslöseri utan av miljöförstörning.

    Miljön är viktig för mig. Försöker leva som jag lär. God ekonomi är något man får på köpet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har ungefär dina siffror förutom boytan, men den ska ner. Min nuvarande mobil är 15 år gammal och jag hoppas på fler år.

      Men för mig är det tvärtom. God ekonomi är viktigt för mig, miljön får man på köpet.

      Radera
    2. Miljö och ekonomi går hand i hand. Men män bryr sig mer om det ekonomiska och kvinnor är mer relationsbundna (miljön omkring oss).

      För min kärring är det miljön. För mig är det mest ekonomin. När jag ska övertala min kärring att spara in på något onödigt så använder jag miljöargumentet - då får jag som jag vill.

      Radera
  10. Är man miljöalarmist idag så är det väl snarare fint boende på Söder eller i ngt annat Elfenbenstorn som gäller? Tillräckligt rik för att vara med i Vp(k) måste man säkert vara. Och så måste man se det stora värdet i att skuld och skambelägga allt och alla. Även gilla att förstöra stora mängder av andras pengar. Ungefär så.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns nog alla varianter, allt som krävs är en snäv mediekonsumtion. Men jag har inte hört någon, varken i Stockholm eller på landsbygden, som sagt att de ska flytta till en mindre bostad av miljöskäl. Inte en enda.

      Radera
    2. Fortfarande bitter? Inte lätt. Du är ett väldigt offer du. Kan inte vara några vidare ”investeringar” du sitter på.

      Alarmist? Det man knappast kalla det lilla lilla du.

      Förnekare - det kan man däremot kalla alla ni som förnekar all forskning på området.

      Skuld och skam? Det är vad jag önskar att du kände. Är det någon som förstör andras pengar så är det du som inte känner tillräcklig med skuld och skam över vad du ställer till med runt om i världen.

      Radera
    3. Svaret är till investeraren..

      Radera
    4. ”Utöver att påverka både havsmiljön och fiskbestånden får klimatförändringarna även djupgående effekter på människors möjligheter att bedriva fiske. Fisket står i dag för 17 procent av det animaliska protein som konsumeras världen över och omsätter över 130 miljarder dollar varje år. Men den industrin kan nu vara hotad. Tidigare studier har exempelvis slagit fast att fiskfångsterna i tropikerna väntas minska med uppemot 40 procent till 2050.”

      https://www.aktuellhallbarhet.se/ipcc-rapporten-en-humanitar-kris-vi-inte-kan-blunda-for/

      130 miljarder dollar som är hotade av klimatförändringar. Och detta är bara en av alla hotade branscher. Jag hoppas det inte är en bransch som du har investerat i?

      Radera
    5. Oj, du hänvisade inte till sanningstidningen Aftonbladet idag alltså :) Men, ja när de måste nyttja barnsoldater som Greta, så har de säkert mycket bra på fötterna miljöaktivisterna? Istället för att föra en saklig debatt alltså.

      Radera
    6. Haha. Aftonbladet? Det är bra sällan jag hänvisar till den tidningen. Tänk om du ens kunde hänvisa till Aftonbladet? Eller om du ens kunde hänvisa till Kalle Anka. Men du tar på dig skygglapparna du och vräker bara ur dig vad din mammas alla sorger och anklagelser som du aldrig fick bearbeta hos någon vuxen. Tänk om ändå pappan varit där och tagit sitt ansvar så att du fått växa upp till en man nog veta att inte verbalt attackera unga flickor. Greta har en fri vilja till skillnad från såna som du.

      Jag har i alla fall källor att hänvisa till. För den delen har jag ju även läst på om klimatförändringar på högskolenivå. Det var då jag insåg att det inte handlade om att rädda djur och natur utan om att det var människans existens som stod på spel. Och vilka enorma kostnader och lidande det kommer att innebära.

      Vad har du själv för kompetens inom området?

      Här kan du få läsa på lite lättbegripligt om klimatförändringarna i Sverige. I utgåvan från 2003 hette den bara ”en varmare värld”. Denna titel har ändrats.

      En ÄNNU varmare värld

      http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-1300-4.pdf?pid=19441

      Ur förordet (2016):

      ”Klimatfrågans allvar och behovet av snabbt AGERANDE har aldrig varit TYDLIGARE. Samtidigt har mängder av ny kunskap tagits fram om kli- matsystemet och människans klimatpåverkan.”

      Radera
    7. Slutordet:

      ”Utmaningarna är många, men vi har redan kommit en bit på väg, och vi [alla utom klimatförnekare och vissa med grav utvecklingsstörning] har TILLRÄCKLIGA KUNSKAPER om vad vi kan och behöver göra. De möjligheterna MÅSTE vi NU omsätta i handling.”

      Källa: samma som innan

      Radera
    8. ” Men det är ett livsfarligt budskap, enligt Weitzman. Han menade å sin sida att de mest sannolika scenarierna är mindre intressanta. I stället bör vi utgå från de värsta scenarierna i klimatmodellerna. Där tröskeleffekter leder till en 4–5 grader varmare värld, där havsnivåerna höjs med upp till 60 meter, där vår livsproduktion hotas att i stort slås ut, där hel civilisationen kan kollapsa.

      Och i en sådan värld, kollapsar också den cost-benifit-analys (eller nyttokostnadsanalys på svenska) som Nordhaus använder sig av, enligt Weitzman. I boken “Climate Shock: The Economic Consequences of a Hotter Planet” från 2015, sammanfattade han sitt budskap slagkraftigt:

      ”Om du löpte 10 procents risk att drabbas av en dödlig bilolycka, skulle du vidta nödvändiga åtgärder. Om din ekonomi löpte 10 procents risk att drabbas av omfattande förluster, skulle du se över dina tillgångar. Så om vi vet att världen blir varmare och det finns en 10-procentig risk att det kan leda till en katastrof bortom allt vi kan föreställa oss – varför gör vi inte mer åt klimatförändringen just nu?”

      Svaret från Weitzman: för att de ekonomiska modeller som används inte tar in den typen av konsekvenser.”

      Weitzman tog härom året livet av sig.

      Radera
    9. Källa: https://www.svd.se/tragiskt-sjalvmord-efter-omstritt-nobelpris

      Radera