Filmtips

Lars Molin är tveklöst Sveriges främste regissör genom tiderna (kom inte dragandes med Bergman för det är faktiskt ingen som förstår hans filmer), men hur får jag in honom i en ekonomiblogg? Jag tror inte att han såg sig som ekonomisk eller var särskilt ekonomiintresserad, men jag skulle vilja påstå att flera av hans produktioner har ekonomitema på ett djupt plan. Fyra av dem finns dessutom på Öppet arkiv och tvingas vi ändå betala för SVT kan vi lika gärna nyttja det de få gånger de fått ut något bra, så nu kör vi.

Midvinterduell

En av Molins filmer i det underskattade femtiominutersformatet. Det beslutas att bönderna ska transportera sina mjölkkannor till en central mjölkpall istället för till varsin. Egon, en av bönderna, tar strid, för som han säger:

”Vilka kom överens? Det var Vägförvaltningen och Mjölkcentralen. Frågade de oss? Om de inte frågar oss om en sån skitsak som en mjölkpall, då kommer de inte fråga oss när de skär ballarna av oss. Men man är ingen stut.”

Byn delas i två läger. De som fogar sig och de som ger Egon sitt stöd. Egon själv snickrar på sin mjölkpall som varje morgon körs sönder av plogbilen. Dessutom hotas han av böter. Det får kosta vad det kosta vill för han har rätten på sin sida och vissa saker kan inte mätas i pengar.

Zoombie

En miniserie på tre avsnitt. Holger Jacobsson är byråchef på Försäkringskassan. Det förväntas han vara tills han avgår med pension eller hjärtinfarkt, men en dag reser han sig upp från ett meningslöst möte och går därifrån. Han upptäcker en hel värld av diverse udda existenser som valt bort 8-5-livet. En av de uddaste, som lever FIRE-liv innan det ens uppfunnits, försöker Holger hjälpa, han borde ha rätt till sjukpenning. Men som mannen påpekar: ”Det kanske finns människor som inte vill bli medlemmar i din försäkringskassa.”

Holgers fru och barn har alltid sett ner på honom och det blir inte bättre av att han ger upp karriären. Men när han slutar försörja dem upptäcker de snart att de verkligen uppskattat hans pengar. Men det är inte Holgers problem, han har plötsligt fått ett liv att leva.

Pengarna gör mannen

Två arbetslösa killar firar helg från en meningslös arbetsmarknadsåtgärd när de går förbi disponentvillan på väg hem från krogen. Disponenten har precis dött, men han kan gott få bjuda på en sup, tänker de när de upptäcker att huset är olåst. Där hittar de ett stort antal miljoner och livet tar en ny vändning.

Men har de ens stulit pengarna? Om ingen saknar dem kanske man inte kan säga att de finns, och då har de inte begått något brott.

Fläskfarmen

En Nobelpristagare funderar över vad som skulle hända med samhällets bottenskikt om de slapp jaga pengar. För Nobelpengarna köper han ett alkoholisthem och ger det till de intagna. De terapijobb dessa utfört blir plötsligt riktiga jobb eftersom det är deras anstalt och deras pengar. Vid sidan av detta börjar de odla och föda upp grisar. De översätter visserligen alla pengar till helrör, men i praktiken är tankarna på spriten borta. De har inte tid att supa. De skolkar från primalskriksterapin för att ägna sig åt sådden.

Det borde väl göra vårdarna överlyckliga? Själva vitsen med en ”tork” är ju att alkisarna ska sluta dricka. Men nej, de passar ju inte in i mallen eftersom det samtidigt blir ett underbetyg för den vård de fått, som inte hjälpt. Chefspsykologen är nära ett sammanbrott:

”Patienterna är här för att bli friska, inte för att sätta potatis. De är sjuka, svårt sjuka. Sjuka människor ska inte odla potatis. De ska skrika.”

Det var dagens filmtips.