torsdag 13 april 2017

Väggord första steget mot demens?

Jag har stor acceptans för olika inredningsstilar, men vad är grejen med att sätta upp gigantiska ord på väggen i sitt hem? Det är väl en sak om det är i barnrummet, då kan det finnas någon slags pedagogisk idé. Jag menar när man sätter ihop ordet ”KÖK” på köksväggen. Är det för att man är rädd att hamna i fel rum och försöker rosta bröd i videon?


För att inte tala om meningslösheter som ”HOME SWEET HOME” eller ”CARPE DIEM”! Det enda man signalerar med detta är: ”Jag är helt jävla dum i huvudet, men jag har lärt mig att rapa Paolo Coelho-floskler på andra språk.

De här bokstäverna är inte jättedyra. Det finns träbokstäver för några tior, vinyl antagligen ännu billigare. Snåla människor med riktigt dålig smak kan måla tramset direkt på väggen, så då är det i princip gratis. Alltså är detta ett rätt klent spartips, men genom att hålla väggarna bokstavsfria slipper ni åtminstone göra om det när ni ledsnar (vilket rimligtvis borde ske inom tre veckor).

Tacka vet jag korsstygnsbroderier, gärna med ekonomitema.

37 kommentarer:

  1. hahaha, roligaste inlägget jag läst på någon blogg på länge!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag tyckte att det var läge att släppa grafer och P/E-tal och bara förakta fritt från hjärtat en stund :-).

      Radera
  2. Haha! Jag har en sån där Carpe Diem-grej på väggen hemma och de som känner mig reagerar lika starkt på det som främlingar gjorde när jag bodde i Tyskland och hade ALDI- påsar på väggen istället för tavlor för att göra det hemtrevligare (på ett billigt sätt). Svaret på gåtan är helt enkelt att förra ägaren lämnade kvar dem i lägenheten när han flyttade- jag förstår varför! /P

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade aldrig flyttat in innan väggorden avlägsnats :-).

      Radera
  3. Äggskalsvitt, väggdekorationer och kaffe latte är vår tids svar på terracotta, fototapeter och fondue. Var tid har sina trender. Alltid kul blicka tillbaka och garva.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men fondue och till och med fototapeter har ju en funktion och därmed ett existensberättigande. Väggord är bara vidrigt.

      Radera
  4. Haha - roligt inlägg, håller helt med! Misstänker att fastighetsmäklarnas inredning har ett finger med i spelet i att göra det trendigt.

    Skulle gärna ha "Coram stultitia quisquis inermis" på väggen. Den som inte vet vad det betyder skulle skämmas lite när de slår upp det och den som vet förstår den sublima självironin. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mina latinkunskaper stannar vid "Nihil probat qui nimium probat" (Den som bevisar för mycket bevisar ingenting). Funkar som svar på det mesta.

      Radera
  5. Hade en granne som målade KÖK över hela köksgolvet.I övrigt var lägenheten i stort sett helt rosa och grisskär. Inte någon dement som bodde där, däremot en tonåring som hade svårt att orientera sig på alla sätt.
    Kommer ihåg när man förfasade de sig över gråtande barn eller fiskargubbar med skepparkrans, nu är det lite hippt med gammal hötorgskonst./ ME

    SvaraRadera
    Svar
    1. "KÖK" på köksgolvet... Mm, praktiskt att slippa lyfta blicken på morgonen ;-).

      I min ungdom fyllde jag ett rum med fiskargubbar i olika storlek (snodde idén rakt av från en Lorrysketch), allt från tavlor till foton och korsstygnsbroderade, en del uppochner... Det var helt fantastiskt att se folks reaktioner!

      Radera
  6. Kul inlägg! :) Håller med angående väggord. Har många gånger tänkt på hur fult och märkligt det är framförallt ordvalen, så triviala och fåniga!

    Däremot kan jag tänka mig att ha bokstäverna alfa och omega i en hylla men det är för att jag gillar gamla symboler, allt som andas gammal historia är intressant. Gillar även gammal skrivstil, andra skriftsystem o dyl. De är ofta vackra helt enkelt.

    En kille jag känner har väldigt svårt för väggtallrikar, i synnerhet om de endast är prydnader vilken de flesta väggtallrikar är, särskilt om de samtidigt har text och årtal på sig, något som skulle få honom att storkna, haha! Själv förknippar jag bara väggtallrikar med äldre personers hem och då är det bara intressant då det ofta hänger ihop med en stil som då blir en logisk helhet. När saker hänger ihop - oavsett hur fult jag kan tycka att det är - så finns det något harmoni bakom, särskilt som det ju är en ofta äldre människas hem och väl inbott och format efter den människans livserfarenheter och generation. Det har jag stor respekt för.

    Du gillar tydligen broderade väggbonader. Jag älskar dem! Letar i second handbutiker efter trevliga texter men de verkar svåra att få tag på. Borde väl brodera en själv då men nej, jag vill hitta en äkta gammal välgjord sak, gärna med religiös snusförnuftig text med hem-, trygghets- och kärlekstema. Men dessa grejer verkar ha blivit så inne senaste åren att de blivit sällsynta.

    Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som prydnad kan jag köpa valet, men ta "KÖK"-texten här ovanför. Det går bara inte att tycka att den är snygg. Och budskapet... Ja, det är ett kök liksom. Vi andra ser det på diskbänken och spisen :-).

      Väggtallrikar känns också som demensvarning. Första steget är ju ofta att man sätter saker på fel plats - glasögonen i kylskåpet, tallrikar på väggen. Jag ger mig tusan på att det var så det började och någon annan trodde att det var ett medvetet val, sedan var trenden igång.

      Nja, jag är inget större fan av väggbonader även om jag förstår charmen med dem. Ville mest försöka få till en knorr på slutet av texten, så då blev det en bild av denna. Men hur ser man att den är "äkta gammal"? Badda den med sot eller svagt kaffe och lägg den i solen ett par veckor så borde den se genuin ut.

      Radera
    2. Äh, med "äkta gammal" menar jag bara att det är skillnad på materialet väggbonaden är gjord av, kraftig bomull och kraftigt linne är sällsynt numera till exempel. Tråden som texten är broderad av är sällan av syntetiskt material på gamla grejer osv. Materialet är vad som skiljer ut det gamla från det nya, vilket är lätt att känna igen när man är van vid gamla textiler, utöver att man märker det på gulnader och unken doft om det legat i linneskåp i decennier förstås. Men sådant är lätt att fixa till.

      Kanske missuppfattade du mig lite. Håller helt med om demensvarningen i övertydliga fåniga texter av typen "kök". Det är som en fortsättning av coops gamla blåvita förklaringar på matvaror. På förpackningar är det normalt att vara tydlig med innehållet, men i köket eller andra rum är det rejält överflödigt och knäppt. Det galet utnötta frasen "Carpe diem" är en pinsam text att sätta upp i ett hem. Tror allt det där är en sätt att arbeta med affirmationer som blivit så viktigt inom självutveckling och mindfulness och annat trams. (Allt detta är inte trams men när saker populariseras så blir det lätt så.)

      Eva



      Radera
    3. Det är kanske bara mig man kan lura med textilier, jag har noll koll.

      Nja, min "missuppfattning" var att även väggtallrikar är tecken på demens. Tallrikar travas på varandra i skåp. Det är tavlor man hänger upp på väggen :-).

      Radera
  7. Larsson,

    Din klarsynthet är oändlig. Är det inte snart dags att dra igång Håll Käften partiet? Du pratade visst om det.

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Nej, Folkhatarpartiet Håll Käften (fhk) var det. Jag vet inte, det är något med namnet som inte låter inbjudande för de stora massorna så jag får grunna på det.

      Radera
    2. Av någon outgrundlig anledning så känns det inte som om FHK är ett parti som potentiellt bryr sig oerhört mycket om att vara inbjudande för de stora massorna. Men jag kan förstås ha fel.

      Radera
    3. Du har nog helt rätt i det, men i ett politiskt system med demokratiska inslag känns det som att man borde sikta på att få röster ifall man ställer upp i valet.

      Radera
    4. Låter rimligt. Jag ska fundera på hur man kan få namnet att låta lite mer inbjudande. Utan att ändra det. Det kräver nog några marknadsföringskullerbyttor men det borde inte vara omöjligt.

      Radera
    5. Jag tror enda chansen är att på något vis vräka på med ironi så att man ger sken av att man egentligen inte alls hatar folk. På det sättet har jag kommit undan med mycket :-).

      Radera
  8. Hahaha, helt underbart inlägg!
    Jag skulle älska att ha en sån där väggbonad :P
    Visserligen är jag språknörd och älskar bokstäver, men jag vet var köket är utan någon vidare instruktion.
    Själv har jag letat fram mina favoritcitat/stycken från böcker, valt ett snyggt typsnitt, printat på jobbet och köpt en billig ram på IKEA. Tada! En fin tavla för ca 30 kr. Personligt och kul!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja, jag har inte heller något ideologiskt emot bokstäver. Men personliga tavelramar vill jag tillverka själv: https://3.bp.blogspot.com/-vssQpWjVUAc/V-KPzurb64I/AAAAAAAABGo/I68wiE4gCQISIxBCcLJJEK013QPrxNFGACLcB/s320/tavlor.jpg

      Radera
    2. Det kanske inte framgått tidigare i bloggen, men ibland kan jag välja ganska sparsamma alternativ :-).

      Fast mest ville jag kolla om det gick. Ett tag var det väldigt poppis med "naturramar" av drivved och trädstammar och jag tänkte att det där borde man väl kunna yxa till själv. Och det kunde man.

      Radera
    3. Du? Sparsam? Det har jag helt missat :)

      Jodå, jag kommer ihåg när jag gjorde det på dagis. Eller om det var i lågstadiet. Längesen var det iaf. Tror tyvärr inte de finns sparade. Kör du bara på egengjorda ramar hemma?

      Radera
    4. Mm, det var ett tag sedan jag gjorde dem. Och nej, det där är de enda två jag gjort. Och min pappa har målat tavlorna, så det är ett rent gratisprojekt. I alla fall för mig, han fick nog betala för färgen.

      Radera
    5. Fina! Och fint minne av din far :)

      Radera
    6. Ja, en påminnelse om att släkten faktiskt HADE en konstnärlig ådra :-).

      Radera
  9. Annars så är väl stor kuk och torr ved två bra ben att stå på i ett riktigt hem ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha! Och en jämn och fin avföring är den bästa huvudkudden ;-).

      Radera
  10. Man kan hitta meningslösa texter på de mest oväntade ställen. På jobbet hittade en kollega en meningslös, intetsägande floskel i ett styrdokument. Den skrevs ut, nån annan på ett helt annat ställe (via kontakter, typ en reklamare) tog in texten i ett specialprogram så att det ser ut som korsstygn och nu sitter den där i ram på väggen. Under stort jubel på minst tre olika organisationer. För det klart att alla inblandade har minst ett var sitt exemplar. Och storcheferna besöker aldrig grottekvarnen så de lider inte (fast småcheferna garvar).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Styrdokument tror jag är ett av de bästa ställena att leta om man vill hitta intetsägande floskler. Just för att man där strävar efter att träffa alla med något smart och begripligt men samtidigt oförargligt som dessutom ofta först ska dras i tio instanser så är det lätt hänt att den slutgiltiga texten känns ungefär lika angelägen som "fånga dagen" eller "lev som du lär".

      Radera
  11. Skyltar med texten ”HOME SWEET HOME” eller ”CARPE DIEM” brukar man kunna se i hemmen hos dem som är med i Lyxfällan...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ett tag funderade jag på om det kunde vara inköpen av Carpe diem-lyktor som fick människors privatekonomi på fall.

      Radera
  12. Haha, exakt min åsikt om dessa jävla texter överallt! Men som ironisk handarbetare måste jag tyvärr säga att korsstygnsmaterial är ganska dyrt idag sett till inköpspris. Räknar man däremot kostnad per timma man pysslar är det däremot ganska billigt som hobby. Som ren inredning är det däremot alldeles för dyrt med tanke på hur fult det egentligen är ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker att korsstygn har sin charm. Nu när alla kan skriva en text i vilken stil som helst på nolltid är det något sympatiskt med att människor lägger timmar på en enda mening. Men okej, jag har det inte på väggarna, det får jag erkänna.

      Radera