tisdag 4 april 2017

Vegetarisk pitepalt

Fjärde april, bloggens ettårsdag! Inga reflektioner, summeringar eller löften om framtiden. Istället tänkte jag fira jubileet med matlagning.

Pitepalt är en religion med ont om nedskrivna urkunder. Recepten ärvs från generation till generation, men eftersom jag ändå känner mig som en avhoppare från sekten genom att byta ut fläsket mot champinjoner kan jag lika gärna löpa linan ut och berätta hur jag gör. Detta behövs:

Potatis, 5 kilo
Vetemjöl, 2,5 kilo
Salt, 4 msk
Champinjoner, 1 kilo
Tid, en jävla massa

Finhacka svampen, stek i olja och eventuellt en klick smör. Snåla inte på fettet. Krydda med salt och peppar. Låt svalna.


Koka två kilo potatis, mosa med en potatisstöt. Med skal, jag har aldrig förstått varför potatisar ska skalas när merparten av nyttigheterna sitter precis innanför skalet.


Övriga tre kilo mixas rå (och lika oskalad) med hjälp av en hushållsassistent, köttkvarn eller rivjärn.


Blanda ihop all potatis med 2,5 kilo vetemjöl och 4 matskedar salt. Använd elvisp, händer och svordomar.


Nu börjar finliret. Knåda degen till bollar på runt sju centimeter i diameter (de blir större efter kokning). Det ska bli c:a tretton paltar per kilo potatis, så totalt 65 stycken med den här satsen. Gör en urgröpning i bollen där du petar in stekt svamp, en matsked ungefär.


Bygg upp väggarna igen så att det åter blir en boll, men en svampfylld sådan. Lägg den åt sidan och börja med nästa. Det här kommer att ta ett tag. Efter en stund får man in snitsen och efter runt femtio år är tekniken fulländad.


Koka upp saltat vatten i en stor gryta. Sänk ner palt för palt med en hålslev och håll grytan kokande. Rör om försiktigt så att de varken fastnar i botten eller i varandra.


Koka i 70 minuter. Fortsätt att röra om då och då, särskilt första kvarten. Fiska upp paltarna med samma hålslev.


Jag vet att det inte ser ut att vara världens godaste maträtt, men det är det. Servera med en klick smör. Det finns människor som hävdar att man också ska servera lingonsylt, men detta är en styggelse som bör fördömas och beivras. Smör, inget annat. Och drick mjölk till.


Och så det ekonomiska. Jag gav 10 kr för potatisen (gör en redig paltsats när den är billig, paltarna går utmärkt att frysa), 34 kr för svampen, 12,50 kr för mjölet. Resten orkar jag inte ens räkna på, men drar till med en totalkostnad på 65 kr så blir det lätt att räkna ut styckpriset: en krona per palt.

29 kommentarer:

  1. Palt är grymt gott! Min farmor gjorde alltid plattpalt (dvs palt utan fyllning) som man sedan fick stekt fläsk och lingonslyt till och smör på toppen så klart. Fördelen med plattpalt är ju så klart att den är vegetarisk av naturen...å sen väljer man om man vill äta nått valfritt djur till.

    Lustigt är att så få svenskar har ätit den traditionella svenska palten...men nästan alla har ätit den något mindre italienska kusinen "Gnocchi di patate" vilket säger nått om hur en exotisk klang kan sälja:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. I vår släkt går den under namnet flatpalt, men det verkar vara sak samma. Jag tycker att fördelen med att ha fyllning i är att fettet kapslas in och jobbar sig inifrån och ut. Det blir helt enkelt godare, rent subjektivt. Och fläsket kör "vi" rå (rimmad) i palten så kokas den samtidigt med resten av palten. Men den är helt klart lättare att göra utan fyllning.

      Gnocchi di patate har jag helt missat, så oexotisk är jag.

      Radera
  2. Hello Micke, jag vet inte vad jag tycker om palten, eller det vet jag men jag ska inte skriva det utan försöker hålla mig positiv ;).

    Däremot tallriken är intressant. Var kommer den ifrån? Stilig bild på den som närmast för tankarna till en hungrig (eller törstig) Botticelli. Kvalitetsporslin från Gustavsbergs porslinsfabrik med. Bara kvalitet och då har vi inte ens nämnt byn som namnges på tallriken. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Få människor är neutrala till palt, på så vis är den lite som surströmming.

      Tallrikarna är arvegods från min far. Benporslin, snudd på helt okrossbar, jag tappade en i golvet så sent som igår :-). Tror att jag har ett tiotal. Med olika motiv, så att det blev just den där beror nog på att jag är mer rädd om de andra ;-).

      Radera
    2. Jag förstår vad du menar om Palt och surströmming där.

      Det är tur att vi är olika på vissa sätt (bland annat geografiskt) Sparo. Tänk om alla vore som dig. Eller mig. Jag vet inte vilket som skulle vara värst när jag tänker på det faktiskt ;).

      Radera
    3. Som jag skrivit högst upp på bloggen: "Jag är det där dygdiga aset som man å ena sidan vill vara, å andra sidan bara vill slå." Eller menar du vilken geografisk grupp man helst skulle vilja tillhöra ifråga om mat och kultur? Hugget som. Ål och spättekaka eller surströmming och viltkött. Fy fan!

      Radera
    4. Hahaha! Jag tänkte mer geografi som i att jag gillar byn på tallriken och du föredrar den lite större byn i öster men jag håller med om maten där på slutet! :)

      Radera
    5. Jag gillar inga byar. Eller städer. Ogillar de flesta platser också.

      Radera
  3. Ok, jag erkänner. Jag har aldrig ätit palt. Ingen typ av palt! Jag har visserligen inte ätit den italienska kusinen heller, så vitt jag vet. Det låter lite väl fett och stabbigt för min smak, men kanske har jag fel (även om det nog aldrig hänt innan) :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mer kolhydrater än fett skulle jag säga, men kalorier som kalorier. Stabbigt är det antagligen, men vansinnigt gott även om jag inser att bilderna inte direkt förmedlar detta.

      Radera
  4. Palt är fina grejer. Som bevis på min otroliga koncentrationsförmåga vill jag istället fokusera på något som andra kommentatorer missat (i och för sig fullt begripligt när man blir distraherad av något så gott som palt):

    Stort tack för ett år av bloggande! Jag läste ikapp när jag först upptäckte din blogg och har sedan dess läst nästan varje inlägg (du har ju en imponerande inläggsfrekvens). Du har lockat till skratt, förtvivlan och eftertanke i en härlig blandning. Jag talar nog för många när jag uttrycker ett kortare: Stort tack, grattis och fortsätt gärna så!

    Mvh

    Egon

    SvaraRadera
  5. Aldrig ätitat palt men ser riktigt gott ut! får prova göra en liten sats, har mycket potatis.

    Champinjoner för 34kr/kg låter billigt? eller är det vanligt pris, lite dålig koll på champinjoner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ser gott ut?! Jag skulle säga att det är en av de fulaste maträtter jag vet, i hård kamp med ärtsoppa.

      34 kr/kg är Willys standardpris. Det grämer mig lite att jag behövde betala ordinarie pris. Den här veckan hade de 250 gram för 6,90 kr, så 27,60 kr/kg.

      Radera
    2. Ja! Jag tycker den ser ut som ett litet smaskigt bakverk, typ en boll av mandelmassa eller nåt.

      Okej, jag borde helt enkelt äta mer champinjoner! Visste inte att det var så "billigt".

      Radera
    3. Som grönsak (är svampar grönsaker?) tycker jag inte att det är så billigt, tacka vet jag rotfrukter :-). Men i det här fallet ska det ju vara fläsk i original, och i den jämförelsen tror jag man halverar kostnaden.

      Radera
    4. Då ingen visste 2017 så kan jag inflika att svampar är helt enkelt svampar, det finns alltså djur, växter och svampar. Ps. Tomat är en frukt :)

      Radera
    5. Och banan är ett bär ;-). Så länge maten inte har ögon och hjärna äter jag den.

      Radera
  6. Min norrbottniska själ blir lite upprörd över bristen av lingonsylt ... Men champinjoner var kul till. Testa Karl Johan i höst - det är också gott.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag har förstått att en del lingonförespråkare tycker att det är ett måste. Jag har överhuvudtaget svårt för blandningen sött/salt. Pizza med banan och ananas tycker jag är vämjeligt.

      Karljohan är värt ett försök. Har testat kantareller och de är alldeles för dominanta i smaken, men karljohan kan funka.

      Radera
  7. Ser mer ut som en palt som parat sig med en kroppkaka...
    Palt ska göras på rå potatis ;)

    Men föredrar palt utan fyllning ska vara riktigt fläsk till ej bacon.
    Själv gör jag stora sattser o fryser in.
    Kör pärern rå i köttkvarn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min mormor blandade alltid. Typ 60/40 rå/kokt, men hon mätte ingenting utan gick alltid helt på känsla. Och använde köttkvarn, men jag tycker att hushållsassistent ger samma resultat och går lite snabbare (särskilt disken).

      Vad skiljer i utseende om man bara kör rå potatis?

      Radera
    2. Ingen aning då jag aldrig testat förkokta.

      Nä går ej att mäta helt 100 för då blir det för hårt/löst.
      Vattenmängden varierar så mycket i potatis.

      Bäst resultat tycker jag är göra på vårsidan/försommar med fjolårets potatis.

      Bara testat rivjärn eller kvarn. Rekommenderar inte ribjärn för större mängder om inte din han är van att arbeta upp/ner en längre tid ;(

      Radera
    3. Visste inte ens att nån gör på förkokta

      Radera
    4. Som sagt, jag har bara 40 procent kokt potatis. Jag håller med om att gammal potatis funkar bäst. Jag är överhuvudtaget skeptisk till färskpotatis, tycker den är grymt överskattad. Rivjärn är inte nyttigt för fingertopparna :-(.

      Radera
    5. Mitt största problem med dagens potatis i affär är att de tvättar dem+ allt för snabbväxta/sort så smakar mindre. Håller förbannat dåligt hemma

      Radera
    6. Sånt har jag inte ens tänkt på, men så är jag heller ingen storkonsument av potatis. Eller något annat heller för den delen :-).

      Radera
  8. Åh så gott det här verkar.
    Synd att det ska ta så förbaskat med tid bara, som du själv skriver :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gör det. Om man, som jag, inte har grytor/spis nog till att koka allt i en omgång tar bara kokningen 2,5 timme. Och fan vet om man inte får räkna en timme i städning och disk också. Då återstår ändå själva matlagningen :-).

      Radera