Man behöver inte ens träffa människor
för att uppleva detta. Det räcker med att vädra en åsikt på
Facebook. Det är fint att svenskar inte löser
meningsskiljaktigheter genom att slåss, men vi löser dem ofta inte
alls. Vi sopar dem under mattan istället.
Jag vet inte varför. Att skylla på
att Sverige inte varit i krig på länge känns för enkelt. Andra
världskriget slutade för 73 år sedan, alltså är det få nu
levande européer som krigat. Ändå klarar de andra av att mäta
argumenten för två olika ståndpunkter, oftast utan
handgripligheter.
Det är ju mothuggen som formar
argumenten och därigenom våra åsikter. Om någon säger ”Du
tänker rätt” får det oss inte att omvärdera ett aktieinnehav
eller ett privatekonomiskt beslut. Därför är det synd att verbala
konflikter är snudd på bannlysta i vårt land. Låt oss diskutera,
argumentera och munhuggas! Givetvis på ett respektfullt sätt, men
utan att försöka lägga våta filtar över alla ojämnheter.
Friktion slipar argument och diamanter. Utan den återstår bara grå
stenar.
”En vattendroppe är som... Nej, jag
ger upp!”
Jag skulle så gärna argumentera emot dig.... men har inga argument, så det för bli att du tänker helt rätt här!!
SvaraRaderaMvh Fattigbonddräng
Och jag skulle så gärna önska att jag hade fel :-).
RaderaJa, visst är det så. Och tyvärr har det beteenden i Sverige förvärrats mycket sista tiden. Det är ju bara att titta i vår Riksdag, där skiten träffat fläkten så till den grad att människor inte ens kan prata med varandra längre, i namnet av konsensus.
SvaraRaderaMvh https://investera-pengar.blogspot.com/
I det fallet tror jag att de speglar folket. Hade det inte varit den allmänna andan i samhället hade folk sagt "Fjöl av! Skärp er!".
RaderaJust utlandsvenskar på 70-80-talet och 90-talet fram till EU-inträdet var speciellt hatade av främst de på vänsterkanten. Det fanns ingen gräns för hur dessa personer kunde smädas, hur dåliga dessa personer var och - att de hade smitit från SKATTEN (eftersom de inte bodde i Sverige längre). Och sådana personer skulle man minsann inte lyssna till och inte fästa någon vikt vid vad de sa. Hetspropagandan låg tät, ingen pardon för avvikare bland de i den allmäna/officiella debatten.
SvaraRaderaSamma retorik, samma metoder numera men det är endast objektet för hatet som har ändrats.
Vänsterkanten = i princip hela det officiella Sverige
RaderaSå var det nog. Antar att det kan ha ändrats lite pga att fenomenet är mer utbrett nu. Det är vanligare att bo i ett annat land åtminstone under några år.
RaderaJa, vänsterkanten är ju ett relativt begrepp. Att beskriva exempelvis amerikansk politik utifrån en svensk kontext är snudd på omöjligt. Republikanerna är höger, teapartyrörelsen ännu längre ut. Sedan har vi demokraterna som är vänsteralternativet, men fortfarande längre till höger än i princip alla svenska partier.
Skulle vilja säga att beskriva något annat lands politik utanför Skandinavien är i princip omöjligtO ur ett svenskt perspektiv. Och det är ju därför det är nästan omöjligt att uppfatta något som sägs i de statliga sändningarna som begripliga vad gäller politik utomlands, och (de övriga) tabloiderna är ungefär likvärdiga i den mån de ens försöker.
Radera"I den mån de ens försöker" är huvudet på spiken. För mig funkar det nästan omvänt. När SVT eller Aftonbladets skjutjärnsreporter Anders Lindberg sågar en människa eller ett fenomen är min första tanke att det här kan vara bra skit.
RaderaOch det behöver det inte alls vara. Ingen blir ju bra bara av att hatas av Anders Lindberg, men det är en bra början.
Håller med att politiska debatten är vänster ut, man måste i Sverige t ex alltid förhålla sig till ett rättighetsperspektiv när man föreslår något. Men efter att ha varit i Frankrike några dar så tycker jag att svenska uppfattnngen om ekonomiska frågor är (blivit?) väldigt marknadsinriktad. Vi accepterar t ex att pensionerna och pensionsåldern ska utvecklas med ekonomin och inte som i Frankrike utifrån hur pensionerna var tidigare. De demonstrerade nu emot ett förslag att pensionerna inte automatiskt ska höjas med inflationen. De allra flesta accepterar också marknadslösningar för vården utifrån ett effektivitetsargument.
SvaraRaderaJag säger inte allt allt i Sverige är vänster, och att all marknadsanpassning alltid är bra. Det finns bra och dåligt överallt, även här.
RaderaMen just vår nationella konflikträdsla, att det alltid ses som automatiskt dåligt med avvikande åsikter är något vi som folk borde jobba med.
Det är bla därför det är så viktigt att vara först ut, till den stora massan av människor.
RaderaDet är mycket lättare att vara först och sätta bilden av hur något är (dvs utvalda delar av journalist) än att i efterhand ändra på en redan förankrad "sanning".
Liknelsen med hur det var i skolan och att det finns ett rätt svar ("titta längst bak i boken i facit"). Det börjar tidigt och fortsätter sedan livet igenom om man är lite eller måttligt intresserad och börjar intressera sig för frågeställningen och gräver fram flera sidor av den. Problemet du då råkar på är precis det du beskriver Sparo här dagens inlägg.
Det ligger mycket psykologi bakom.
Man kan bli galen på att folk blir the bad guy så fort man lägger fram ett motargument. Samtidigt var det rätt skönt att komma hem till lugna Sverige.
RaderaEnklast när det verkligen finns ETT facit. 2+2=4, det är inte en fråga om värderingar. Men så fort det handlar om att värdera argument, att väga för och emot, då är det livsviktigt att alla åsikter får komma fram utan att skuldbeläggas på förhand.
Radera@kaktus, gillar nyansen med Frankrike, skönt att veta att vi inte är helt ensamma "i allt åt alla nu utom dom superrika" kraven som genomsyrar det svenska samhället. Det är lätt hänt att man missar att stålbadet på 90-talet ändå ändrade en del av statens roll i samhället.
RaderaSen börjar det bli en gammal sanning att åsiktskorridoren som gör att "alla ska få tala till punkt och allas åsikter ska respekteras" bara gäller dem "rätta" åsikterna.
Det leder bara fram till att debatten blir intellektuellt fattig. Tur att sparobloggen är en liten filterbubbla för oss oliktänkande.
Jag hoppas att det inte är så eländigt att det inte finns fler ställen än detta :-).
RaderaEller för att uttrycka det med statligt godkända ord: svensk konsensus är "ett särskilt utsatt område" såtillvida att endast godkända åsikter får framföras i och kring detta
SvaraRaderaOch det behöver inte automatiskt vara något fel på dessa åsikter. Grejen är bara att dessa - till skillnad från andra åsikter - aldrig behöver hjälpas fram eller skyddas av yttrandefrihet.
RaderaIntressant ämne det här när man börjar fundera på det. Sparo har ju en bra poäng i att det är på nåt sätt väldigt svårt för oss svenskar att hantera olika ståndpunkter i en diskussion. Men samtidigt har vi nu fenomenet med alla dessa åsikter. Det sprutar fullkomligen åsikter ur t ex alla journalister, ju fler desto bättre. Alla ska komma med åsikter, men diskussion är väldigt ovanligt. Är inte det konstigt?
SvaraRaderaJag har missat att många journalister sprutar ur sig åsikter. Möjligen en och annan krönikör som häver ur sig något udda för att det ger klick. Fast den enda diskussion det ger är ju hur vederbörande kan släppas fram i den tidningen med så världsfrånvända åsikter. För ofta känns det ju inte ens som att Alex Schu... krönikör X eller Y tycker så, utan bara testar hur högt man kan skrika för att nå ut.
RaderaKollade Expressen.se. Där finns nu "nyheten" att tv4 gjort ett dåligt program:
Radera"Det börjar med medeltidslajv, och slutar med porrstön och en dansbandskung som gör ”fuck you” mot kameran.
En pinsammare premiär för ”Så mycket bättre” går faktiskt inte att tänka sig. Det har utan tvekan blivit dags för TV4 att tänka om."
Utgångspunkten och det viktiga verkar vara Expressens journalist och hans upprördhet över dåligheten i tv-programmet. Han Har samtidigt en åsikt om vad tv4 ska göra för program. Det här är jättevanligt. Även i ekonomifrågor så tar ofta en journalist avstamp genom att fråga nån annan journalist vad han/hon känner inför nån viss sak som hänt. Det är kanske ett lätt och snabbt sätt att skapa en dramatisk historia.
Bäst är det förstås med nån som är både journalist och kändis och har åsikter.
Att be TV4 tänka om - kanalen som kör säsong 107 av Fångarna på fortet - känns lite som att be påven tona ner kristendomen :-).
RaderaHehe. Undrar om nån kollar på Fortet.
SvaraRaderaSjälv ledsnade jag redan när Erik Blix var programledare, INNAN Gunde.
RaderaGilla olika får vi iallafall göra,tur är ju det. Fru EB kunde tänka sig att gilla olika, för du är säkert inte lik någon annan Sparo. Hon är t o m beredd att ingå mångifte p g a dig. Jag sätter upp min "gilla olikahand för det", vet inte om jag ska ta höger eller vänster,skit detsamma, går bra med båda tror jag.
SvaraRaderaSom nödig svensk blir man ju lite orolig, jag sätter upp båda händerna för säkerhets skull. Jag tycker det skulle vara ok, vad tycker du?/ Förortsungen
Håll mig utanför allt månggifte bara (gifte överhuvudtaget faktiskt), så får folk göra vad de vill för mig :-).
RaderaHåller inte med. Konsensuskulturen tjänar Sverige väl. Genom att skapa ett konsensus så blir det lättare att ta gemensamma beslut - där alla blir involverade, om än inte accepterade. Har man varit med å fattat beslutet är det enklare att arbeta för det.
SvaraRaderaAlternativet är att någon fattar beslut som vi sedan måste genomleva utan att kunna påverka, men med fördelen att idioti sällan får utrymme.
Det vore ju märkligt om jag nu försökte övertala dig att tycka som vi andra, men lite mothugg ska du få.
RaderaOm inte alla är accepterande har vi inte konsensus. Uttrycket du letar efter är nog "köra över" :-).
Du resonerar väldigt svart eller vitt. Alternativen är inte konsensus eller diktatur. Att folk vågar och får säga sin mening innebär inte att majoriteten måste leva med beslut de inte kan påverka. Snarare tvärtom! Konsensuskultur och åsiktskorridor skapar just dessa situationer, när folket känner sig överkörda och maktlösa.