tisdag 30 oktober 2018

Vad gör du vid ett rån?

För elva år sedan bestämde jag mig en lördagskväll för att gå på en illegal pokerklubb i centrala Stockholm. Om det är kriminellt att erkänna det så var jag inte medlem i klubben, hade inte besökt den många gånger tidigare och trivdes inte väldigt bra där. Det skulle hur som helst spelas en Texas no limit-turnering med inköp på en femhundring och plats för 80 deltagare, men som (har jag hört) sällan eller aldrig blev fulltecknad.


För att komma in krävdes portkod, det fanns kameraövervakning och de som spelade där hade sällan några jättepengar på sig eftersom det spelades för ganska små summor. Jag var med andra ord inte särskilt orolig för säkerheten, men den här kvällen bar det sig inte bättre än att klubben blev rånad av maskerade män med kniv och pistol (eller någon slags attrapp).

Jag kom dock aldrig iväg till klubben. Det var någon vecka innan jul, jag hade jobbat rätt mycket och kände mig lite sliten. Så det fick vara, men jag har ganska ofta i tanken kommit tillbaka till den där kvällen och funderat över vad som hänt om jag varit där. Jag skulle ha varit nykter och antagligen inte haft mer pengar med mig än vad turneringen kostade, så förhoppningsvis hade jag snällt lämnat ifrån mig min tomma plånbok och en begagnad mobil, visat upp mina klockfria handleder och inte lidit mycket mer skada än en liten knäck på egot.


Men säg att jag hade hunnit vinna pengar eller av någon anledning haft flera tusen med mig dit. Hade jag lämnat över dem då eller chansat på att de inte skulle ha skjutit mig eller tagit sig tid att bråka? Jag vet inte, jag har aldrig blivit rånad.

Jag snackade igenom det här med en kompis som till skillnad från mig gillar att ha kontanter på sig och mycket väl kunde ha haft tiotusen i samma situation. Dem hade han glatt (nåja...) lämnat över till rånare för att inte riskera att råka ännu värre ut. Själv tror jag att jag hade blivit så förbannad på att någon har mage att kräva mig på mina pengar utan någon som helst anledning att jag troligen hade satt mig på tvären vid ett betydligt lägre belopp. Senast jag slogs var på mellanstadiet och troligen förlorade jag, så det är inte så att jag egentligen borde bråka, men mitt är mitt!


Tilläggas ska att jag är ett av Sveriges sämsta rånoffer. I min plånbok har jag sällan mer än 100 kr i kontanter och ett bankkort med i snitt 300 kr. Jag har ingen klocka, inga ringar eller andra smycken, en mobiltelefon rånare troligen inte skulle ta även om jag lämnade över den frivilligt.

Men det skulle jag inte göra. Om jag utan strid vek mig för rånare skulle jag nog bli argare för att jag inte gjorde något än för de eventuella pengar/saker jag skulle bli av med. Är det bara jag som är en tjockhuvad idiot? Hur skulle du reagera om du blev rånad? Har det hänt så att du sitter med något slags facit? I så fall, vad skulle du göra annorlunda nästa gång?

40 kommentarer:

  1. Var utsatt för rån på Kanarieöarna för många år sedan, en väskryckare. Jag höll emot han fick med sig läderremmen på handväskan, lite chockad blev jag väl men inte så farligt. Värre var det när spanska militären riktade en k-pist mitt i nyllet och hotfullt rabblade på tills de förstod att jag var turist, mina blonda kompisar skrek, swedish, swedish, no spanish, no spanish. Då var jag rädd!/ Marianne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det där sista lät riktigt hemskt!

      Radera
  2. Utan tvekan så hade jag lämnat över allt de begärt. Det är rent idiotiskt att käfta emot för att få behålla kontanter och grejer värt kanske någon tusenlapp. Kanske det lyckas men mer troligt är att man hamnar på sjukhus (och ändå blir av med grejerna). Att göra motstånd vid våldtäktsförsök eller liknande är naturligtvis befogat men inte för att skydda kapitalvaror.
    Inte för att det ändrar min ståndpunkt, men är inte det något som hemförsäkringen ersätter?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag säger inte att det är rationellt att göra något annat, men är det någon situation man inte är rationell i så är det väl den.

      Hemförsäkring har jag ingen aning om. Själv har jag aldrig mer av värde med att självrisken blir högre.

      Radera
  3. Kungsträdgårdens tunnelbanestation, blå linjen riktning norrut (det finns i och för sig ingen annan riktning, därifrån …). Lördag eftermiddag, några år sedan. Jag sätter mig längst bak, vid fönstret. Det är tomt i vagnen, och kanske tio minuter till avgång (jag skall till T-Centralen.)

    Två yngre "snubbar" (som icke-kulturarbetande norrlänning är jag inte PK-certifierad, så jag vågar inte använda andra epitet för "socialt utmanade personer" som kan bo låt oss säga i Husby, Tensta, Rinkeby och liknande förorter) kliver in i vagnen, ser mig, sätter sig ner bredvid och framför mig. Killen bredvid mig trycker till mig, hårt, och säger "Du, vi tänkte råna dig."

    Det är då jag sakta, sakta, sakta vrider på huvudet, och tittar på han som tryckt till mig. För att inte störa känsliga läsare kan jag nöja mig med att säga att det var som om mitt lugna, rationella, litet sävliga norrländska jag tog tio steg tillbaka. Istället tog en entusiastisk och småhungrig dr Hannibal Lecter plats i min skalle, och gjorde en snabb, väldigt grafisk beräkning på vad som var fysiskt möjligt att åstadkomma på en minut eller så. Det syntes tydligt i mina ögon, själens sanna spegel.

    Jag, med långsam, lugn, litet tyst men väldigt mörk röst: "Jag tror att det är bäst att ni går av nu." De två unga "socialt utmanade" killarna lyckades uppfatta allvaret i situationen, och försvann. Snabbt. Tur var väl det, annars hade jag blivit olycklig, som vi säger i Norrland.

    Jag vet inte, men har det inte blivit värre och värre de senaste åren? Oavsett var jag är i Stockholm ser jag allt mer av bråk, tjafs, störande beteende, högljudda personer med alla möjliga sociala bakgrunder från socialgrupp I (förlåt, det heter ju socioekonomisk indelning numera) till socialgrupp II, III, IV och V, olika åldrar, olika kön, olika tjocklek på plånboken. Inte bara i tunnelbanan, men på torg, gångvägar, bibliotek, biografer, simhallar. Det är i mycket därför jag längtar bort. Men det kanske bara är jag.

    Wien-Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. I just en sådan situation hade jag också haft väldigt svårt att ge upp. Dumt, men sant (åtminstone i mitt fall).

      Ja, det har nog blivit värre. Förut kändes det som att det kunde hända en lördagskväll. Nu är det när som helst på dygnet och nästan var som helst, även om det såklart finns sämre och bättre platser att befinna sig på.

      Radera
  4. Jag har en bekant, en några år yngre man, som har utsatts för rånförsök utomlands två gånger. Han är rik, men det syns inte. Man kan nog säga att han älskar pengar, i alla fall betyder pengar väldigt mycket för honom. Han har lägre utgifter än någon jag känner till, ja lägre än du. Nå, han har undkommit att verkligen bli rånad när förövaren upptäckt att han väntat på kniven han sett. Då har rånaren blivit så osäker och gått sin väg istället. Utöver dessa gånger har nya "vänner" försökt lura av honom pengar genom någon typ av social press. Vad de inte förstod är att han inte påverkas av skamkänslor när hans pengar står på spel. Han påverkas ju inte ens av dödshot! Tror att pengarna är hans Gud och högsta trygghet, liksom drogen är det för missbrukaren. Denne är ju tveklöst beredd att ta skada och dö för sin drog, det ingår liksom i dealen med drogguden.

    Problemet med det här är att man upptäcker att pengarna går före allt. Han skulle nog inte offra något pengamässigt för någon annan människas skull så länge pengarna har ett högre värde för honom. Men min mamma är lite likadan. När jag blev medvetslös en gång hemma hos henne, ringde hon aldrig ambulans eftersom hon inte ville betala patientavgift. Det är en av mitt livs största chocker, både rent fysiskt (eftersom det fick långtgående konsekvenser) men också rent psykiskt. Jag insåg att jag inte betyder något för min mor, inte mer än 250 kr i alla fall. /Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltså din morsa Eva, är ju helt otrolig. All kärlek till dig. Min pappa var också en riktig snåljåp. Han grinar när han skiter var min mammas stående uttryck om honom. Trots det, vet jag att han hade ringt ambulansen ögonböj om jag hade legat medvetslös.

      Radera
    2. Patientavgift betalar man väl inte för akutsjukvård eller ambulans?
      Man undrar hur du överlevde barndomen, vill inte morsan betala 250 spänn för sjukvård kan ditt behov av mat och kläder inte varit särskilt prioriterat...

      Radera
    3. Ja, nu växte jag ju inte upp med någon av mina föräldrar och det har sina orsaker. Det är vanlig patientavgift för personer som söker vård på akuten oavsett det sker med ambulans eller ej. /Eva

      Radera
    4. Skön snubbe, på något vis. Det där med patientavgiften var bottenlöst sorgligt.

      Radera
    5. Rånaren var skönare med sin högre etik. Han var i skarpt läge inte beredd att skada någon för pengars skull. Det var däremot min bekant, till råga på allt sig själv! /Eva

      Radera
    6. Jag kommer ihåg en gammal svensk tv-serie, Sinkadus, där bovarna hotade Hans Ernbacks karaktär till livet. Han hade länge tänkt ta livet av sig och blev bara glad, helt dödsföraktande. Det slutade med att han blev deras ledare :-).

      Radera
    7. Utomordetligt korkat med patientavgiften. Det är ju den skadade som söker vård som betalar den, inte den som larmar ambulansen. Oftast får man ett inbetalningskort hem. De som inte betalar får en påminnelse. Får landsting driver fallen vidare så det är tämligen säkert att strunta helt i att betala. Och barn betalar ingen avgift.

      Radera
  5. Senast jag blev utsatt för rånförsök var nu när Nordnet tog sig rätten att låna ut mina aktier och ta hälften av ersättningen i avgift. Jag har dem nu under uppsikt för fler bedrägerier och kommer byta bank om agerandet inte upphör.

    Mvh https://investera-pengar.blogspot.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu menade jag inte främst den typen av rån, men jag förstår inte. Nordnet lånade ut dina aktier? Varför det?

      Radera
    2. Ja, de har nu tagit sig rätten att utan påskrift låna ut alla svenska aktier i kapitalförsäkring. För det tar de hälften i avgift. Helt orimligt. Men det finns, som de säger, ingen som helst risk i detta utan bara möjligheter :)

      Radera
    3. Fattar inte. Låter helt galet.

      Radera
    4. Det här meddelandet fick man häromdagen om man har en kapitalförsäkring hos Nordnet:
      Deltagande i aktielåneprogram
      Hej,

      Under senare delen av hösten kommer du som sparar i kapitalförsäkring att få möjlighet till en extra avkastning på aktier du valt att investera i, eftersom Nordnet Pension i egenskap av ägare till sådana aktier i tillämpliga fall lånar ut dem till andra finansiella aktörer mot en ränta. Ditt innehav och din placeringsrätt påverkas inte av detta och du kan sälja dina aktier precis som vanligt. Förändringen medför ingen extra kostnad för dig.

      Utbetalning varje kvartal
      Storleken på den ränta du får med anledning av aktielåneprogrammet beror på flera faktorer, bland annat vilka aktier du har investerat i och hur länge du har dem. Utbetalning av ränta sker en gång per kvartal och pengarna sätts in i din kapitalförsäkring som likvida medel. Sparande i kapitalförsäkring schablonbeskattas och du behöver själv inte göra någonting.
      Den första utbetalningen från aktielåneprogrammet kommer att ske under andra halvan av januari. Den utbetalningen väntas bli relativt liten, utifrån att programmet bara varit igång under några veckor.

      Om du inte vill vara med
      Du ansluts automatiskt men kan redan nu välja att inte vara med alls, och även att när som helst vid ett senare tillfälle avsluta din medverkan. Gå bara in på nordnet.se/aktielaneprogram
      och följ instruktionen. Tänk på att du inte kommer att kunna få någon ränta om du inte är ansluten vid utbetalningstillfället.

      Mer information
      Läs gärna mer på nordnet.se/aktielaneprogram. Du är naturligtvis också välkommen att ringa vår kundservice på 010 583 3000 om du har frågor.

      Vänliga hälsningar,
      Nordnet Pensionsförsäkring AB

      Radera
    5. Den "rätten" har samtliga storbanker tagit sig i alla tider. Storbankerna har däremot behållt HELA ersättningen själva...

      Radera
    6. Tack! Om det inte medför någon kostnad och det dessutom är fritt att avböja medverkan ser jag det inte som ett rån, även om det hade varit snyggare om man aktivt fått välja att vara med istället för att man som nu aktivt måste säga ifrån.

      Radera
    7. Tydligen är det f.n. bara svenska aktier som omfattas, och jag kan tänka mig att många precis som jag bara har utländska utdelningsaktier i sin KF för att få tillbaka källskatten. Svenska aktier har jag i ISK.

      Radera
    8. Jag har haft svenska aktier i KF hos Nordnet, men inte just nu.

      Radera
    9. Sjukt osnygg av Nordnet att ta 55 procent av premien i avgifter också. Samtidigt som kunden äger risken. Eller hur.
      Troligtvis är dock merparten av Nordnets kunder dumma nog att tacka ed mössan i handen för brödsmulorna?
      Mvh https://investera-pengar.blogspot.com/

      Radera
    10. Men är det en dålig deal är det väl bara att tacka nej? Jag ser inte riktigt problemet. Jag erbjuds dåliga affärer varje dag.

      Radera
    11. Alltså jag tycker det är så oärligt i det här fallet. Jag har väldigt, väldigt svårt för den typen av människor. En bank bör inge förtroende, inget annat.

      Radera
    12. En bank som inger förtroende? Vad vore nästa steg i så fall - Posten börjar leverera brev i tid, politiker börjar svara på frågor och Skavlan slutar harkla sig?! Äh, några stabila fundament måste vi ha i samhället.

      Radera
    13. På vilket sätt "äger kunden risken"? Menar du att om någon random blankare hamnar på obestånd och inte kan lämna tillbaka mina aktier så får jag ta den smällen? Utan att läst på (gissar lite här alltså) så är jag övertygad om att Nordnet kommer ta den kostnaden.
      Jag tycker faktiskt att det här är exakt samma sak som att Nordnet använder kundernas likviditet (utan att betala ränta) och beviljar "superlån" till andra kunder.

      Radera
  6. Jag och en kompis blev rånade i Prag för ca 10 år sedan. Vi hade hoppat in i (vad vi trodde var) en taxi. Han låste dörrarna och krävde oss på ca 3000 kronor om jag inte missminner mig. Jag vägrade varpå han tog fram en pistol från handskfacket och riktade den rakt i pannan på mig. Nu är jag extremt principfast och minns hur jag frös till av ilska och sa bara "skjut gärna, men då får du inga pengar". Jag minns att jag också tänkte att detta var något värt att dö för. Jag tänkte om alla var beredda att dö för några tusenlappar så skulle det inte ske så många rån.

    Han stannade bilen och tvingade då ut min kompis som tog ut pengar från en automat och han åkte sen därifrån. Min kompis var i chock och kunde inte resa på sig förens efter 20 minuter. Han fick för övrigt tillbaks pengar på försäkringen plus lite extra för sveda och värk.

    Nu så här i efterhand tycker jag att jag var en idiot som offrade livet för några tusen men i all ärlighet vet jag inte hur jag skulle reagera om situationen uppstod igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där skulle jag ha lättare att ge upp än i tunnelbanesituationen Lars beskrev ovan. Men jag vet inte heller hur jag skulle ha agerat.

      Radera
  7. Aspackad tog jag mig hemåt för många år sedan efter en sedvanligt vild företagsfest (gratis är gott) och två herrar från icke skidåkande nationer noterade mitt bruk av stängselstaketet som omger folkets park här i malmö. Jag lutade alltså mot staketet och körde in nävarna framför i gallret och drog mig långsamt framåt.
    Minns det som igår när de ville ha mina värdesaker, jag hånskrattade de i ansiktena och förklarade att jag supit upp allt.
    De drog.
    Annars har jag inte direkt hamnat i den situationen igen, jag är dock numera en s.k. Gubbe i den aktningsvärda åldern av 48 år och är nästan två meter och väger precis tresiffrigt. Får tillägga att jag är byggarbetare. Det hjälper mycket i centrala Malmö på kvällstid att bara titta på buset, inget händer mig. /putte

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite så jag hoppas klara mig också. "Här är min mobiltelefon från 2003. Ett par av knapparna glappar lite, men ni kanske vill ha den ändå?"

      Jag har ju ungefär din ålder och exakt ditt kön. Det tror jag minskar riskerna. Även om jag inte har i närheten av din kroppshydda är vi varken tillräckligt unga eller tillräckligt gamla för att rånas. Men otur kan man ju ha ändå.

      Radera
    2. Larsson, näe inte din lur men däremot dina löpardojjor.

      Röda korset och andra organisationer kom ju med en rapport för några år sedan som lät meddela att i princip alla "utsatta" i förorten inte hade skor, ja de hade ju knappt kläder i övrigt heller enligt rapporten. Horder och åter horder av människor alltså. Det gick ju SVT igång på - ordentligt.
      Så håll hårt i dojjorna Larsson, annars har du väl hört att barfotalöpning är inne så det är ju alltid en möjlighet för dig att prova på det, du med.

      Radera
    3. Det är en av få trender jag redan anammar: https://sparosverige.blogspot.com/2017/11/barfotalopning-sparar-knan-skor-och.html

      Radera
  8. Något jag funderat över är de som sparat ihop en rejäl slant. Vad är det som hindrar att man blir kidnappad och tvingad att föra över hela sitt samlade kapital på x miljoner? Finns väl sätt så pengarna inte går att spåra? Är det därför många bloggare med hyfsat mycket kapital är anonyma?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte vad någon bloggare (förutom jag själv) har på kontot, men jag tvivlar. Har hört ämnet säkerhet komma upp i flera intervjuer med svenskar som tjänat många tiotals miljoner ganska publikt, typ sålt sitt företag till en jättekoncern. De verkar inte jättebrydda över risken. Rent tekniskt går det säkert, men tror det finns enklare brott att begå. Nu vet man ju inte säkert, men ta Fabian Bengtsson, Ulrika Bidegård och andra fall. Jag har en känsla av att det slutar med att kidnapparna åker dit oftare än inte, och att de aldrig lyckas få loss pengar.

      Radera
  9. Slutligen så har jag tänkt på rånrisken faktiskt, efter allt som händer i Sverige idag. Jag har bla en del Pangspray hemma numera.
    Mvh https://investera-pengar.blogspot.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hade jag aldrig hört talas om. Verkar festlig :-).

      Radera
  10. En finne på mitt förra jobb gick på krogen efter avslutat resejobb i Södertälje. På vägen hem dök två snubbar upp med kniv och skulle råna han. Finnen förklarade att en finne på väg hem från krogen har inga pengar kvar och dessutom är han farlig. De drog därifrån utan pengar 🤣

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det lät ju faktiskt helt logiskt :-).

      Radera