söndag 4 november 2018

Tänka efter och tänka före

Människan är det enda djuret med framförhållning, som kan planera saker i förväg. Känns som att många glömt bort hur man gör, kanske för att det inte riktigt behövs längre. Åtminstone inte som förr. För ett par hundra år sedan dog man om man inte såg till att ha nog med mat och ved inför vintern. Åt man upp sitt utsäde hade man inget att odla och då svalt man.


Idag finns energi i vägguttaget och mat i affären. Jag önskar inte artonhundratalet tillbaka, men det är en aning irriterande att det ofta ses som en mänsklig rättighet att få exakt samma förutsättningar i alla lägen oavsett vilka val man gör och har gjort.

Tack och lov slår det ibland tillbaka mot dem. Eller rättare sagt, vi som sparar våra pengar, sår dem på börsen, håller våra budgetar och inte hela tiden letar efter minsta motståndets lag får ibland rikliga skördar. Och jag skulle ljuga om jag inte låtsades om att skörden smakar liiite bättre med hjälp av avundsjuka blickar från dem som bränner sina stålar på fredagsmys och skit.

Är inte det där Peter Eriksson?

Å andra sidan, om man inte har förmåga till framförhållning, hela tiden lever i nuet och utgår ifrån att allt bara kommer att lösa sig på något magiskt sätt borde det betyda att man slipper stress, oro och ångest. Dessa känslor är ju helt beroende av att kunna reflektera över sin situation. Betyder det att det är vi med framförhållning som borde vara avundsjuka på dem som inte har det? Fan, det går inte att vinna det här.

36 kommentarer:

  1. Livet är single player game så för att vinna måste du besegra slutbossen som är dig själv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter deppigt att livet ska gå ut på att slå sig själv :-).

      Radera
  2. Sossarna och vänstern har lagt decennier på att få folk att tro att samhället tar hand om dem. När verkligheten kommer ikapp folk blir det ett plågsamt uppvaknande. Frihet är att kunna ta hand om sig själv oavsett vad som händer.

    Och underbar bild på Peter. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är problemet med välfärdssamhället. Ge en man en fisk och du föder honom för en dag. Lär en man att fiska och du föder honom för hela livet.

      Tack! Är inte helt säker, men nästan :-).

      Radera
  3. Det finns en hel del människor som tyvärr lever i det förgångna. Så bitter har jag lovat mig själv att aldrig bli, det finns ingen som helst mening med det. Andra lever i framtiden, då vid pensionen ska jag banne mig unna mig :) Tricket är väl att finna ngn slags vettig balans?
    Jag är själv övertygad om att med den samhällsutveckling vi nu har så kommer de som tar hand om sig och prioriterar bli de som får sista ordet, nu när samhällskontraktet rämnas inför våra ögon. Svenskar har haft det för bra, och har nu sänkt sig själva. Det behövs nog en rejäl depression?
    Mvh http://investera-pengar.blogspot.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kan bli sannspådd där. Och visst är det trist att människan (vet inte om svensken är bättre eller sämre än andra) är så dåliga på denna balans.

      Radera
  4. Nu är du taskig mot bläckfiskar (och solrosor) som faktiskt kan planera i förväg!

    Sen tror jag faktiskt många kan planera i förväg men den inte klarar av att hålla sig till planen.. därför det är mycket folk på gymmet i januari men mindre vid mars och framåt..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Måste erkänna att mina kunskaper om bläckfiskar och solrosor är begränsade, men du har säkert rätt i att min definition var i snävaste laget.

      Fast om resultatet blir att man bränner sin planering så är det ju detsamma som att inte ens försöka.

      Radera
  5. Om man ska vara avis mot de som kan leva i nuet och tror allt löser sig? Vet inte, kanske.. verkar ju skönt o lalla runt..

    Jag har aldrig vart nöjd, så är det bara. Den här eviga strävan framåt har självklart lett till en hel del ångest, oro, irritation mot de som försöker hindra mina mål, som inte förstår..

    Fixar inte jantelagare, de som inte glädjs åt andras lycka eller driftighet, eller som rent av inte fattar.. ?!..

    Tycker vi är superduktiga här jag o min partner, vi jobbar på trots smärtor och annat, man får ju kämpa lite för att nå sina mål. Målen för mig väger över mina sjukdommar alltså :)
    En del hade väl gett upp men blir bara mer sporrad och en smula förbannad.. :D... Måste puscha mig själv hela tiden, ingen annan gör det nämligen.. sen blir man förbannad mellan varven, men det är väl kanske ok? :D..

    Min vän säger att jag bara ska låta saker rinna av mig som en gås, så får jobba på det. Tar massa energi att irritera sig på folk. Har också insett med åren att folk är väldigt korkade.

    Tror man hela tiden måste komma tillbaka till att man kör sitt eget race, sina egna mål, kan inte bry sig om vad hela världen har för mål eller vad de tycker...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tricket är väl att hitta någon slags balans, att använda både egna tillkortakommanden och andras kritik för att sporra sig själv att komma framåt, men inte låta det ta över så att själva kampen att lyckas blir viktigare än att faktiskt göra det. Jag är inte expert på det, men jag försöker.

      Radera
    2. Vet inte heller. Var känsligare innan. Har blivit mindre känslig med åren, men var som häromdagen, träffade min släkting lite kort. Hade nyss varit hos akupunktör mot smärtor, var rätt snurrig o likblek o ont. Såg för jävlig ut rent utsagt, men det är okej att göra det faktiskt. Så säger hen att du kanske ska tänka på o jobba med nåt annat så småningom när jag beklagade mig en smula för jobbmiddagarna..(ska helst inte äta sån mat).
      Då brast det lite - igen! Är lixom inte första gången någon kritiserar mitt jobb..
      Grejen är att jag har superbra jobb, kämpar hårt varje dag, och tjänar bra jämfört med hur lite tid jag lägger ned&hur bekvämt det är.
      Knappast nåt jobb som skulle fungerar bättre med de smärtor jag har. Skulle inte byta detta mot något traditionellt 9-17 jobb där man fick slita mer.
      Inte heller tänker jag pensionera mig nu utan har ett ekonomiskt mål vi ska nå upp till.
      Nu har jag&släkting haft en hel del duster genom åren, väldigt olika, men ändå..
      Tycker bara det är skumt, är det vanligt att säga till folk att de ska byta jobb om det är vissa moment de gillar mindre? Eller gör man det? Om man vet de gillar det innerst inne? Vet man bara ska le och låta saker rinna av en, men ändå.. sååå lätt o få jobb är det inte.. vet inte vilken drömopera folk lever i.
      Efter sånt går jag hem, irriterad, men så bestämmer jag mig bara för o kämpa mer även om det tar onödig energi..

      Radera
    3. Utan att veta bakgrunden och hur insatt din släkting är uppfattade jag det inte alls som kritik mot ditt jobb utan som ett sätt försöka stötta. Om personen kommit med förslaget tidigare och mött motstånd var det kanske lite onödigt, men det kan man ju skriva av som dålig fantasi.

      Radera
    4. Ja kanske. Kunde inte låta bli och tänka på programmet Skalan där Löwengrip var med nyss. Hon berättade att så fort hon satt hemma i mjukisbyxor med finne på näsan bakandes med barnen fick hon massa positiv feedback på bloggen. "Isabella är tillbaka" "Så är en riktig mamma" "Nu mår familjen bra"

      Sen när hon åker till NY och träffar kända personer för internationella lanseringar av sitt företag är det tyst. Alt några bittra jantelagare som skriver hon borde vara en riktig mamma o vara hemma med barnen och inte resa runt.

      Tyvärr tror jag det är såhär det är. Jobbar man på Hemköp och beklagar sig är det okej, men är man lite driftig och duktig, kör sitt eget race aja baja jantelagssverige där alla ska vara lika..

      Radera
    5. Omöjligt att veta för mig, men kanske är ni bägge lite på tårna efter tidigare konflikter med samma tema.

      Apropå det upplever jag att Löwengrip alltid dammsuger alla kommentarer för att se om det inte går att tolka som kritik mot henne. Ingen har väl blivit lika hyllad som hon. Dagens Industri hade hyllningsartiklar varje vecka redan när hennes företag aldrig hade gått med vinst, men hon satt ändå och grät över allt hat i media :-(.

      Radera
    6. Ah kanske.. inte hängt med så mycket på vad hon tar sig för :)Fast generellt känns det som att de som planerar upp saker och sitt liv ses som dåliga?
      För man "ska" inte göra så?
      Eller så har jag bara taskig bakgrund..
      Kul att du njuter lite av avundsjuka blickar :)
      Är själv dubbel där för först får man ofta kritik och ointresse, sen vill folk vara ens kompis och kanske dra fördelar men då har man knappast nån lust längre?
      Vilka är det som blir avis förresten? Nyfiken..
      Blir även nyfiken på om du har någon strategi för att hantera människor samt ditt liv. Alltså någon målbild du strävat eller strävar efter.

      Radera
    7. Gillad även din metafor med dålig fantasi. Är kanske så man ska tänka, stackare, du har taskig fantasi, så slipper man bli sur :O Låter som man är ett åskmoln hela dagarna, men är väldigt trevlig också.

      Radera
    8. Jag följer inte heller Löwengrip slaviskt. Allt jag skriver om henne ovan är min subjektiva upplevelse att det är ett sabla gnäll.

      Jag vet inte hur många som på riktigt är avundsjuka på mitt liv, men de gånger jag upplever det är det att jag som barnlös med god ekonomi kan göra saker på kort varsel och inte har lika många hinder som dem.

      Nej, jag har varken förebilder eller målbilder. Det här är mitt första liv, jag famlar mig fram som alla andra :-).

      Radera
    9. Fantasin var mest en vild teori. Jag upplever att vi människor ofta känner andra genom oss själva. Stretar vi t ex med tidsbrist utgår vi ifrån att andras problem också beror på tidsbrist.

      Radera
    10. Det är nice :) Har inte heller barn. Folk har hela livet vart på "Skaffa barn nu", "Du kommer ångra dig" "Kör innan det är försent" "Du kommer bli såå bra mamma"... detta byggde bara ännu starkare mur mot att Inte skaffa barn. Om man nu ens kan/kunde få barn.

      Känner inte jag kommer ångra mig. Är jätteskönt o vara hyfsat "fri". Ska bli ännu friare iofs så man kan resa utomlands när som..

      Klokt uttryckt att vi känner andra genom oss själva. Så kan det vara..

      Radera
  6. I dagens Sverige överlever man utan problem. Ta bara tomtarna i senaste Lyxfällan. Den ene pluggade med CSN, den andre "arbetsbefriad". Inkomster runt 30000 kr netto i månaden med barnbidrag, underhåll, bostadsbidrag, aktivitetsersättning och CSN-bidrag + lån. Detta kan en normal familj leva på utan problem, vi klarar oss med hälften...

    http://snalgrisen.blogspot.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det märkligt! Det är ju bra att man kan få bidrag och lån när man pluggar och att inte arbetslösa hamnar på gatan, men 30000! Jag lever på en sjättedel.

      Radera
    2. Själv reagerade jag på att man betraktade csn-lån som "inkomst"
      //Krusse

      Radera
    3. Haha! Också lite speciellt.

      Måste erkänna att jag inte sett Lyxfällan på flera år, så jag vet inte hur det lät, men deras budgettavla är ju standardiserad och det är svårt att i alla lägen ha korrekta rubriker på ett ord.

      Radera
  7. En skämtsam fråga i slutet, men den känns ack så träffande. Tycker det kommer tillbaka i mycket. Är mak ordningssam, vill ha koll, planera och minimera risker man ej gillar då får man lägga tid och energi (inklusive) oro på det. I 99 fall av hundra är tid och energi nedlagd i onödan, så lite avis kanske man kan vara!?

    När vi köpte bostad och skickat in alla papper till banken för lånet ringde jag dem efter några veckor för att kolla lägen inför tillträde. Fråga om de fått allt och att allt var i sin ordning. Fick svaret ”det ser nog bra ut, det skall nog gå bra”. Jag sa att ”nog” duger inte som svar, men de ändrade inte sin formulering. Allt gick såklart bra men jag la tid och energi på att detta i onödan (denna gång)

    /d

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och, om man vänder på det, när någon drabbas av att inte ha sett om sitt hus - inte konstigt om man blir lite skadeglad.

      Radera
    2. Det man skall tänkta på. Mera skadegladlighet åt folket :)

      /d

      Radera
  8. En cynisk fråga:
    Är det inte bra att folk konstant konsumerar och att folk inte tänker efter utan hela tiden agerar impulsivt och huvudlöst?
    Jag grundar det på att det gör det lättare för oss att berika oss då dessa tomtar gör det lätt för oss genom mindre konkurrens och dylikt.

    Tänker jag fel , Sparo?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du tänker inte fel, men cyniskt. Och det gör jag med.

      Radera
  9. Redan de gamla grekerna...
    Ler och tänker på Aisopos sedelärande fabel: Myran och gräshoppan.
    Kanske ännu mer aktuell idag.
    Tror kanske också att senare års "elektroniska pengar" är lite svårare att få grepp om för en del. Jämför en konkret bunt sedlar med några siffror på en dataskärm.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänk om de nya grekerna vore lika förutseende som de gamla :-).

      Det där med elektroniska pengar kontra sedlar är jag tveksam till. Man kan ju lika gärna vifta bort de sistnämnda med "Det är bara papperslappar". I Lyxfällan försöker de ju visualisera med siffror i betong, badkar med chips osv. Jag tror att man fattar alla varianter bara man vill.

      Radera
  10. Det känns som att ekorren också är ett djur med framförhållning... Can you please grab my nuts!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Okej okej... Jag ska aldrig mer göra djurliknelser. Åtminstone inte innan onsdag :-).

      Radera
  11. Det finns väl någon sorts medelväg inför att planera allt i detalj och att vara alltför sorglös. Jag är strukturerad i mitt arbetsliv medan mina semestrar är tvärtom. Jag bokar ofta flygbiljett men sen vill jag inte bestämma så mycket mer. Nu har jag varit tågburen och anlänt till nya städer utan ha en aning hur jag tar mig till vandrarhemmet. Insåg efter ett tag att det är en ganska dum taktik för när du anlänt så har du ett antal personer som vill erbjuda sina tjänster och då gäller det att se ut som du vet var du är på väg annars blir det en säkerhetsrisk. T.ex så bokar jag alltid minst en natt på varje nytt ställe och anländer aldrig sent på kvällen om det kan undvikas. Så min poäng är väl att det finns någon medelväg mellan att planera allt i minsta detalj och vara totalt sorglös som funkar för mig. Faktiskt så planerade jag betydligt mer tidigare men internet gör det lättare att vara spontan utan att vara totalt oansvarig. Ekonomi är något jag aldrig slarvar med även om saker ibland kan bli dyrare för att jag inte är tillräckligt tidigt ute.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut kan man göra så. Grundprincipen borde vara att så länge man trivs och gör aktiva val så är det bra.

      Radera
  12. Påminner mig om bidrag som är riktad mot de som spenderar, ex bostadsbidrag.
    Har du sparat för "mycket" så får du nedsatt eller inget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Otroligt dumt! Gäller även en hel del samhällsstyrda organisationer (och gissningsvis en och annan privat också).

      Radera