Arthur Laffer släppte sin kurva för
att demonstrera sambandet mellan skattekvot och total skatt. På en
och annan vänsterdebattör låter det ibland som att om man höjer
inkomstskatten med en procent kommer statens intäkt av densamma öka
lika mycket. Men då glömmer man att skattesatsen kan påverka
människors vilja att arbete. För att hårdra det – höjs skatten
till 100 % kommer ingen tjäna pengar, åtminstone inte vitt.
Men inkomst är ju inte allt. Pengar på
kontot påverkar rimligtvis också. Åtminstone var det så för mig.
I början av nittiotalet tog jag ut all övertid i pengar. Ett tag
hade jag ett schema med lediga veckor och genom att byta dessa fick
jag långa sammanhängande ledigheter utan att ta ut semester, så då
kunde semesterdagarna lösas in i pengar samtidigt som jag fick ordentligt med
övertid när jag själv jobbade på schemalagt lediga dagar.
I takt med att ekonomin förbättrades
ställde jag mig frågan vad min flaskhals var, tid eller pengar. Tid
såklart! Det är ju den enda tillgång man inte kan skaffa hur
mycket som helst av. Så då började jag spara mina övertidstimmar.
Förutom att det gav mig ledig tid var det två vinster till:
1. När lönen höjdes ökade värdet på mina sparade timmar.
2. Chefernas panik när de insåg att jag hade väääldigt mycket ledighet att ta ut.
Som motvikt till Lafferkurvan vill jag därför lansera Slackerkurvan.
1. När lönen höjdes ökade värdet på mina sparade timmar.
2. Chefernas panik när de insåg att jag hade väääldigt mycket ledighet att ta ut.
Som motvikt till Lafferkurvan vill jag därför lansera Slackerkurvan.
Som ni ser menar Slackerteorin att när
det finns tillräckligt med pengar på kontot (och chefen drygat sig
för mycket och för länge) kommer den anställde snarast jobba sig
nedåt i arbetstid och inkomst tills dess att KPI (klåfingriga
politikers intäkt) går ner till noll. Det är självklart möjligt
att både min och Laffers teori kan samexistera eftersom människor
är olika, men den som grymtar om att Lafferkurvan inte fungerar kan
hitta sin förklaring här.
Så, nu kan ni skicka Nobelpriset i
ekonomi. Jag är tveksam till om jag åker in och skakar tass med
knugen, men han kan ju komma hit om han har lust.
Du får nog skaka tass med Victoria.
SvaraRaderaNu ska du ju behöva vänta i typ 30 år innan nån upptäcker din forskningsgärning och ser hur rätt den är för att sen utnämna dig till Nobelpristagare.
;(
Suck... SKulle va ;) men har tydligen boxhandskar på nu på morgonen
RaderaTar det 30 år hoppas jag Sverige lagt ner kungahuset, men det är lite utanför ämnet :-).
RaderaTyvärr skiter politikernas fullständigt i Lafferkurvan, oavsett om de är höger eller vänster. Moderaterna har ju haft 8 år på sig att avskaffa värnskatten och sänka marginalskatterna men som alltid riktar de in sig på de som "har det sämst", istället för på de som bidrar mest i kronor och ören. Inte undra på att Akelius och andra som tjänar bra satsar stora summor på laglig "skatteflykt".
SvaraRaderaSjälv tjänar jag 112 kr i netto om jag jobbar över någon timme. Gissa om jag gör detta ofta? Typ aldrig, och har även sagt detta till chefen som är helt oförstående och inte förstår varför jag ska blanda in skatter i diskussionen, jag får ju 260 kr netto för varje timme övertid. Okej betalas det in en hel del tjänstepension som kompensation, men denna kommer jag *förhoppningsvis* att få ut först om 15 år.
Plattskatt är det enda rättvisa.
Om chefen inte förstår vad skatten spelar för roll kan du ju fråga honom om du kan få 260 kr/timmen kontant eller som skattefritt traktamente :-).
RaderaModeraterna och Alliansen sänkte väl marginalskatterna i flera steg med jobbskatteavdragen?
RaderaVem som sänkt vilken skatt håller jag inte reda på (tycker mest att det införs nya), men jobbskatteavdraget gynnar väl främst dem med lägst inkomst, inte Snålgrisens övertidsarbete?
RaderaVisst sänktes marginalskatterna med jobbskatteavdraget, men det gynnade ju främst de som tjänade minst vill jag minnas? Dessutom är det ett vansinnigt steg upp vid 39000 kr från vanlig kommunalskatt till statlig skatt. Jag hade absolut kunnat tänka mig en mjuk uppgång från 30 till ca 40-45% med början från 40000 till 80000 kr som ett alternativ till plattskatt.
RaderaJa det blev lite tramsigt i diskussionen med chefen, som vid tider då det är många helgdagar gärna vill man ska jobba lite extra. Märk väl, den extra arbetstiden är s.k. flextid, inte ÖT1 eller ÖT2. Dessa två övertidsersättningar styr kunden över och de önskar i princip aldrig att vi jobbar övertid. Det är min arbetsgivare som vill hålla debiteringsgrad och vinstmarginal på topp, och därför önskar att vi jobbar några extra timmar utöver de 40 vi jobbar per vecka (vi har ej arb. tidsförkortning)
Svara att du gärna arbetar övertid mot att få tiden i en komp bank/ledig tid till en faktor 1.5, 2.0 eller liknande. Använd sedan den lediga tiden till att arbeta extra hos någon konkurent eller liknande och fakturera sedan via eget bolag (AB) så blir skatten mindre.
RaderaMarginalskattenivån påverkas inte av jobbskatteavdragen.
RaderaSkattefritt traktamente funkar inte särskilt bra som skattereduceringsmetod.
- Skattenörd
Jag som tyckte att det var en kreativ lösning :-). Men inte laglig, så mycket förstår jag.
RaderaHar ingen koll på dessa kurvor men får läsa på. Har ingen jättelust o betala höginkomstskatt. Kan nog vara så jag byter den tiden till ledighet, men är plikttrogen med så det inte blir glapp då det är viktigt underhålla kunder. Ang det andra, tror definitivt att ju mer pengar han har på kontot desto mer fuck off känsla. Tar inte idag riktigt jobbiga kunder jag tog innan. Viker inte riktigt lika mycket in&ut på mig själv heller eftersom vi har mer pengar. Bra mycket jobigare vara 25 år och rätt desperat efter ett eget boende..
SvaraRaderaJa, behovet av snabba pengar rimmar illa med önskan att kunna vara petig med jobb. Därför förvånar det mig att så många höjer utgifterna i takt med inkomsterna. Jag kan förstå viljan att unna sig mer materiellt också, men det är märkligt när den viljan vinner varje gång.
RaderaJag gjorde det när jag började tjäna pengar. Visste inget annat. Var ingen som sa åt en vad man skule göra med pengarna, men när man hade handlat flera bilar, köpt alla snygga kläder, rest på en hel del resor, gått på alla fina restauranger, renoverat och möblerat upp flera hem så var det som det tog slut. Vad gör jag nu? Var inte så kul längre helt enkelt...
RaderaInga mål, ingen direkt mening.
Var när jag kom över FI-grejen jag fick ett mål och nu är det mitt största, det jag tänker på varje dag flera gånger :) Lite som att ha funnit någon religion eller nåt..
Men Micke, vänster säger ju alltid att Lafferkurvan är ett påhitt av högern :)
SvaraRaderaDu tror alltså att ständigt högre skatter lockar fram svartjobb, skatteplanering, minskad arbetsvilja och företagsflykt? Vem kunde ana det?
Slackerkurvan. Bra påhitt, det passar ju in perfekt på dagens Sverige. Det flödar ju hit människor från världens alla håll som vill slacka på vår bekostnad.
Mvh http://investera-pengar.blogspot.com
För övrigt tror jag att sannolikheten är riktigt hög att Sveriges politiker och svenska folket inte inser detta innan det är försent.
RaderaJag tror faktiskt Sveriges ekonomi har förutsättningar att braka ihop fullkomligt, och att nuvarande välfärd kan glömmas för framtida generationer och oss. Det är en drivkraft för min del, jag vill inte förlita mig på samhället alls.
Vet inte om de tror att den är ett påhitt, min känsla är att de helst låter bli att kommentera den. Magdalena Andersson har aldrig svarat på Lafferfrågor på Twitter, men det är möjligt att hon inte svarar på så mycket annat heller. Sosseministrar gör sällan det.
RaderaNuvarande bidragsnivåer lär inte gå att upprätthålla, nej.
Magdalena påstår att hon är en akademiker (till skillnad från ostkroks-Ulla) så antagligen känner hon till den, men väljer att blunda då den rimmar illa med den ideologi hon sympatiserar med. Stockholmarna får ju verkligen känna på vad det innebär när politik går före vetenskap och forskning när man sparkar en fullt duglig trafikchef och behåller nån dåre från MP, i fallet med miljözoner. Skrämmande brist på civilkurage, hade jag varit politiker/hög chef och nån politisk dåre kom med dravel och försökte lägga sig i när forskningen pekade på helt andra slutsatser hade jag bett vederbörande dra åt fanders, gärna i en helsidesannons i SVD. Så illa tycker jag om politiker som tror sig veta bättre än folk som faktiskt är sakkunniga på riktigt. Det är av samma orsak jag är livrädd för vad som kan hända när V och MP får inflytande.
RaderaMagdalena Andersson är åtminstone civilekonom, möjligen nationalekonom. Jag tycker mest att det bevisar att hög utbildning inte är liktydigt med kunskaper, insikter eller intelligens.
RaderaHon har examen från Handelshögskolan, Sveriges mest prestigefyllda ekonomutbildning. Därifrån hämtas de blivande näringslivstopparna.
RaderaJa, hennes utbildning ifrågasätter jag som sagt inte.
RaderaKPI som jag aldrig sett det förr, du är för hittepåig du. Kommer att tänka på hur jag satt ett par år i zombieliknande ledningsgruppsmöten och undrade varför inköpschefen alltid pratade om att vi var tvungna att skaffa kopior [kåpi'er], när jag en dag förstod att han talade om KPI:er. Tur att jag inte orkade ställa följdfrågan.
SvaraRaderaHaha! Det hade kunnat bli rätt kul annars. Lite som när Björn Gustafsons karaktär i Dubbelstötarna (den borde alla se!) sitter och dagdrömmer på ett möte i skolan där han jobbar som studierektor och plötsligt utbrister: "Ja, jävlar!!!"
RaderaAlla stirrar på honom, varpå han harklar sig och säger:
"Ja... Jag har suttit här och lyssnat och jag tycker mig förstå att vi i princip är överens. Vad vi närmast saknar är... en gemensam... målsättning."
Du har som vanligt både en och två poänger Micke. Tyvärr har jag nått den gräns då den här typen av resonemang bara gör mig arg. Arg för att politikerna vet om detta men skiter i det och vi låter dem komma undan. Enligt Lafflerkurvan borde vi alla slutat jobba. Vi är idioter som låter idioter köra med oss helt enkelt...
SvaraRaderaAktiepappa - en blogg om ekonomi och aktier
Bara om vi jobbar för att vi måste, skulle jag vilja försvara mig. Men visst, vi låter politikerna komma undan med allt möjligt. "Ojdå, Maud, slarvade du bort 89 miljarder av våra skattepengar? Jaja, vi försörjer dig med miljonlön livet ut ändå. Det var säkert inte ditt fel..."
Raderahahaha!:)
RaderaVad är alternativet till att "låta" dem komma undan? Min enda möjlighet att påverka är ju att rösta vart fjärde år. Men med 8 idioter att välja mellan så lär det ju kvitta.
RaderaBra fråga! I ett mer demokratiskt samhälle skulle man kunna kontakta sina politiker och diskutera även mellan valen, skriva debattartiklar osv.
RaderaNästa fråga blir - vad är en optimal skattesats? Kan spontant ha svårt att se den som den maximerande skattesatsen (alltså där maximalt med skatt betalas). Rimligen finns fler faktorer att ta hänsyn till. För medborgaren är det heller inte vettigt att försöka öka arbetsutbudet eftersom det sliter på kroppen.
SvaraRaderaBra poäng! Den optimala skattesatsen borde vara den där samhället (med en så rättvis fördelning som möjligt) får in exakt så mycket pengar att de kan hålla igång nyttiga samhällsfunktioner.
RaderaDå blir knäckfrågan var gränsen för nytta går. Någon vill ha en så liten stat som möjligt för att klara polis, skola och sånt, någon annan vill att skatt tas ut för att ha råd med menskonst i tunnelbanan. Det skulle avgöras av skattebetalarna, via val, folkomröstningar eller vad vi tycker är bäst.
Precis, den optimala nivån är subjektiv. Det enda man kan säga generellt är att taket är där lafferkurvan viker ner. Ligger nivån högre än så blir alla förlorare.
RaderaJa, i stort sett. Möjligen kan man hävda att en högre skattenivå än så kan resultera i att fler upptäcker andra värden i livet än att springa runt som ett personnummer, jobba och betala skatt.
RaderaTrevligt att vi alla är överens att demokratin är bästa sättet att avgöra skattefrågor. Föga förvånande.
RaderaMen ojämlikheten påverkar även demokratin. Sen är lafferkurvan nog inte geometriskt exakt en halvcirkel, även om den heller inte är en rakvinklig pyramid eller så.
Jag ser den mest som en princip. Ett sätt att förklara för politiker att ni kan inte riva med en parameter utan att även andra påverkas, en procentuell skattehöjning innebär inte nödvändigtvis samma procentuella skatteintäkt. Möjligen ingen intäkt alls utan istället mindre skattepengar. Det kan tyckas grundläggande, men ibland får politiker storhetsvansinne och tror sig kunna ratta samhällsekonomin med kirurgisk exakthet.
Radera