lördag 16 maj 2020

Socialistisk syn på tiny housing

Jag är ett fan av minimalistiskt boende och gillar ”tiny houses” (och stör mig på att det inte finns en bra svensk översättning). Av flera skäl, men mest handlar det om frihet och oberoende. Därför var det intressant att se någon som uppskattar denna typ av boende av helt andra skäl.

Katra Bryam har doktorerat i tysk litteratur och, vad jag förstår av hennes cv, inte jobbat en dag utanför universitetsvärlden. Mina fördomar säger mig att hon därmed inte är urtypen för en människa som förespråkar individuella lösningar och ekonomisk frihet, så jag satte mig tillrätta för att höra hennes tankar.


Länge går det ganska bra. Eller ja, hon börjar med att så ett frö att det är viktigt att samhället tar reda på vilka mekanismer som får människor att vilja bo litet så att fenomenet kan kopieras, eftersom vi enligt denna professor i tysk litteratur är på väg mot en miljökatastrof. Hon återkommer för övrigt till detta i sin allra sista mening som får mig att tänka på kommunistiska indoktrineringsläger.

Men okej, sedan låter hon vettig i nästan fem minuter, berättar om ett par som byggde sitt eget tiny house för att uppnå finansiell frihet och där kvinnan tack vare detta lyckades utveckla ett intresse och starta en egen affärsverksamhet.

Men plötsligt är Bryam inne på att självförverkligande i äldre litteratur i stor utsträckning handlade om vita överklassmän med frihet att reflektera kring sina liv. Hon drar ihop ansiktet till en grimas så att publiken ska förstå att detta är dåligt. Självförverkligande och frihet i all ära, men det ska naturligtvis inte gälla vita män.


Bryam konstaterar sedan att det är mycket mer miljömässigt hållbart att bo i lägenhet än i tiny house. Jag vet inte vad mitt eget betonghus gjorde för ekologiskt fotavtryck när det byggdes, men gissningsvis större än ett hembyggt hus i trä, och varken jag eller mina grannar i höghuset har komposttoalett, solceller eller samlar regnvatten.

Sen kommer privilegiekortet. ”Because the people who live in tiny houses have the financial and/or the social capital to perceive that they have a choice about the way they want to live.” Ja, usch vad hemskt att folk har eller skaffar sig möjligheter? För det har ju inte alla, så det är kanske trots allt bäst om vi förbjuder det?


Och så slutet då: ”What else could we learn to want?” Kanske tillskriver jag henne åsikter hon inte har när jag utgår ifrån att frågan gäller på samhällsnivå. Hon har ju redan fastslagit att individuella val är ett problem, (”Second... [teatral suck], tiny houses has their own issues with privilege.”). Själv tycker jag att det bästa med individuella bostadsval är just att de är individuella. Om mina val stör en universitetssocialist i Ohio är det på sin höjd en bonus.

10 kommentarer:

  1. Jag undrar vad hon har kollat för tiny houses. Jag har träffat ett gäng hippies som bott så och de går all in på att återbruka material till sina hus. Gamla bräder, fönster de nallat från soptippen osv. Ett par hade till och med isolerat med fårull från en granngård. Ullen från köttfår anses vara en skräpprodukt så bönderna skänkte gärna bort den så de slapp forsla bort den själva. Snacka om miljökatastrof. Det luktade starkt av får i huset dock. Ungefär hälften av dem var tyvärr vita män. Problematiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Syftningsfel. Hälften av hippiesarna var vita män. Vad fåren hade för färg vet jag inte.

      Radera
    2. Det där är rätt mycket min bild också. Återanvända material och självhushållstankar. Jag har väldigt svårt att tro att sådana människor lever mindre miljövänligt i tiny house än de hade gjort i en hyreskasern.

      Så fåren kan ha varit svarta? Eller förlåt, jag menar såklart rasifierade.

      Radera
  2. Vet en del icke rika som har byggt tiny houses. Tar man t ex Skattungbyn, verkar det till synes inte som de har gott om pengar och det tror jag inte heller, eftersom deras livsstil är mer att klara sig på så lite som möjligt och använda pengar till att precis gå runt. Det gäller dock att ha kunskap om att bygga hus.
    Skulle helt klart föredra ett tiny house framför lägenhet, man slipper grannar inpå, behöver aldrig dela sin hyrda lägenhet med någon annan för att hyran har höjts ohemult mycket.Lever hellre på typ 15 kvadrat än delar.
    Ser tiny houses mer som en möjlighet för de icke "privilegierade",att slippa fastighetsägare och få friheten att rå sig själv. Skattungbyn är lite för mycket hippiebetonat för mig, men skulle gärna bo i en "tiny house community" av något slag./Em

    SvaraRadera
    Svar
    1. Folk som bygger tiny houses, särskilt på hjul, och tänker sig att bo i dem tror jag sällan tillhör samhällets mer välbeställda. Nu pratar ju hon utifrån ett amerikanskt perspektiv, men det skulle förvåna mig om det skiljer sig så mycket.

      Det närmaste jag kommit var att jag ett tag hyrde ett hus på 24 kvm på en villatomt. Nackdelen där var att man bodde lite nära inpå grannarna som också var mina hyresvärdar. Hade huset stått på min egen mark hade jag stormtrivts. Community skulle kunna funka, men troligare skulle det bli helvetet på jorden för mig :).

      Radera
    2. Kan vara svårt att leva i en community men vad är alternativet? Skulle föredra inte alltför nära men ej heller för långt ifrån andra. Trygghet är också en viktig aspekt.
      Hur tänker du dig att ett tiny houselevande skulle se ut? Köpa tomt ute i skogen, i ett samhälle eller i en stad och bygga eget. Att staten börjar bygga mindre fristående hus som alternativ eller att privata aktörer bygger? Kanske enklare att flytta någonstans utomlands?/Em

      Radera
    3. Ja, jag tänker mig i första hand bygga eget på egen tomt. Att hyra är jag färdig med och staten tycker jag ska låta bli att bygga hus.

      Radera
  3. Är nog dax att ni inser att vita människor som försöker att ta ansvar för sina liv och individuellt lösa sina personliga problem, är ett hot mot samhället. Hur skulle det se ut om alla tog ansvar och konsekvenserna av sina beslut!
    Kalle56

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den hypotetiska frågan behöver nog inte besvaras i närtid.

      Radera
    2. Kalle56,

      Nog är det så alltid.

      Mvh

      Lars

      Radera