fredag 9 april 2021

Fel plats vid fel tid

Jag såg en tänkvärd tweet som jag tror att många skulle må bra av att reflektera över.

Själv framstår jag säkert fortfarande som bitter och vresig, men jag och många andra kan ändå känna igen sig. Inte nödvändigtvis i att egenföretagande är lösningen på allt. För någon är det precis tvärtom, men jag tror att många från tid till annan varit personer de inte velat vara. Jag har det definitivt.

Och här kommer ekonomin in. Det går inte att köpa sig lycka, men olycka bottnar ofta i frustration över att man sitter fast. Fast det räcker sällan med pengar för att komma loss, det krävs ofta mod och tur. Kanske behöver man också omge sig med personer som sporrar och uppmuntrar. Det kan också vara tur att man har det.

I mitt fall var det min mamma som sporrade mig att säga upp min fasta anställning och satsa fullt ut på företagandet. Det var definitivt på gång, men just då behövde jag knuffen. I efterhand har jag aldrig ångrat en uppsägning, och att starta eget var något av det bästa jag gjort. För mig passar det perfekt att styra min egen tid och att fullt ut kunna påverka vad och vilka jag ska jobba med. Andra skulle hata att behöva ta allt ansvar själva eller sakna daglig kontakt med arbetskamrater.

Det är också helt okej, men om du som Katarina en dag upptäcker att du blivit en person du inte vill vara, våga ifrågasätta ditt liv och arbetsliv. Det kan ge ekonomisk vinst, men framförallt en vinst som inte går att mäta i pengar.

15 kommentarer:

  1. Blir jag bara tillräckligt hungrig så blir jag definitivt en person jag inte vill vara. Relativt lätt åtgärdat för oss här i Sverige dock.

    Sedan ligger det nog mycket i det att om man inte trivs på sin arbetsplats men känner sig tvingad att gå dit för att slippa gå hungrig så lär det förändra din personlighet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan jag känna igen mig i! Jag är precis som i den där Snickers-reklamen. Med skillnaden att jag är jordnötsallergiker också.

      Att sitta på "fel" jobb är nedbrytande, men vågar man finns det oftast alternativ.

      Radera
  2. Jag skulle förresten tro att rätt många jobb blir roligare förutsatt att du vet att du har ett fyou kapital. Det är något med sinnet så att säga som gör det.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut! Antagligen var det därför jag hatade hela min skolgång, att jag visste att jag var tvungen att ta mig igenom skiten.

      Radera
  3. Inte ovanligt att de inlägg du gör som får minst kommentarer också är de jag tycker är bäst... Tänkvärt och bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det! Jag håller till viss del med. Dessutom är jag usel på att bedöma vilka inlägg som kommer att diskuteras mest. Dagar när jag har ont om tid försöker jag ibland medvetet publicera ett inlägg jag tror kommer att bli lite lugnare i kommentarsfältet och det misslyckas nästan jämt :)

      Radera
  4. Jag har giggat mig igenom de senaste tjugo åren utan ett enda bidrag. Att vara fri från anställning passar mig, men det har inte alltid setts med blida ögon, man ska vilja ha en fast anställning... Vill inte känna mig så låst. Ärligt talat förstår jag inte hur folk orkar och står ut med ett fast arbete. I perioder har jag arbetat mer än heltid men vill inte var bunden./Pippi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samhället är helt klart anpassat efter anställning. Har du inte fasta, säkra inkomster kan det vara svårt att ta lån och därigenom också skaffa kort med kredit, abonnemang osv.

      I övrigt tycker jag bara att det är fördelar och förstår inte heller riktigt hur någon kan välja fast anställning.

      Radera
    2. Har aldrig funderat på det där med kreditkort, kanske är bra att ha men hittills har jag inte känt något behov. Har dessutom fått kontrakt på lägenhet utan några större inkomster eller fast inkomst./Pippi

      Radera
    3. Kan inte du (Sparo/Anonym) utveckla detta? Upplägg, inkomster, hur kunder (om relevant) kommer in etc etc? Finns nog mycket att säga och vi är nog flera som behöver en knife genom information! Stort tack för fin blogg Sparo

      Radera
    4. Pippi: Jag har aldrig behövt låna, men vet många egenföretagare som haft ett smärre helvete att godkännas bara pga osäkra inkomster.

      Kelli: Jag förstår inte vad du vill ha utvecklat, hur man frilansar? Utveckla frågorna så ska jag försöka utveckla svar, eventuellt i ett separat blogginlägg.

      Radera
  5. Ligger mycket i detta. Om man spenderar mestadels av den vakna tiden på arbetet eller på väg till/från arbetet (vilket man ofta gör som heltidsarbetande) så påverkar det starkt hur man är som person.
    /Arbetsplanen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jobbar man 40 timmar/vecka, lägger till restid, lunch och den tid man på sin fritid funderar över jobb blir det en himla stor del av ens liv. Känns det inte bra vore det märkligt om man inte skulle lida av det. Jag är dessutom inte särskilt bra på att lämna jobbet på jobbet ifall jag t ex bråkar med chefen eller så.

      Radera
  6. Ja, blir man inte utbränd så kan man dock bli fastbränd. Fastbrändhet orsakar viss personlighetsförändring, kanske utan att man själv vet om det. Menar alltså att man fastnat på arbetsplatsen och mår riktigt illa av det och inte lyckas ta sig därifrån av olika skäl.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fastbränd var ett bra uttryck! Jag förstår precis vad du menar och har träffat massor av människor som förbannar hela livet, allt och alla för att de själva fastnat i en tillvaro de inte vill ha.

      Radera