lördag 25 februari 2023

Biodlingsabstinens

väg in i mitt andra år som biodlare har jag aldrig tidigare upplevt ett säsongsuppehåll. I höstas, när jag invintrade mina bin genom att ge varje samhälle femton kilo socker, kändes det bra och välbehövligt med en paus, men nu ser jag fram emot ännu en säsong av biodling som möjligen blir lönsam, men tveklöst lärorik.

Det jag gjort under vintern är att flytta kuporna 30 meter för att förhoppningsvis slippa bli attackerad utan skyddsutrustning. Jag har byggt ett nytt birum i ladan, smält vax, köpt och målat tio nya lådor, smält in vax i ramar och förkovrat mig genom att bl a läsa alla förra årets nummer av tidskriften Birøkteren samt denna bok från pärm till pärm.

För att försöka vara ute i ännu bättre tid har jag också förberett höstens honungsproduktion. Glas till ännu ett år hade jag sedan tidigare, men nu i vinter har jag köpt syltetiketter för printning så att jag har allt material för att sälja en ny honungsskörd.

Då återstår bara en slags plan för årets säsong. Jag vill helst utöka mina fyra kupor med minst ett par till, men risken är att jag börjar med att backa ett par steg. När samhällena oxalsyrabehandlades i december var aktiviteten väldigt låg i två av kuporna. Har de dött nu har jag bara två kvar. För allt jag vet kanske de andra också dött, sånt vet man aldrig. Säg att jag bara har ett bisamhälle, då känns en utökning till sex i stöddigaste laget. Vi får se, helt enkelt.

Inom en månad lär det bli en tillräckligt varm dag för att bina ska ge sig ut på en flygtur. Årets första tur har för övrigt ett väldigt specifikt syfte, nämligen det första toalettbesöket på ett halvår, den så kallade rensningsflykten. Har man hängt ut vit tvätt eller (som jag) har en vit bil på gården kan man se spår av denna premiärtur i form av bruna prickar, och det är inte precis honung.

19 kommentarer:

  1. Hur långt ifrån kuporna måste man hålla sig innan bina börjar försvara sig? Eller är det kanske olika beroende på hur aggressiv eller snäll drottningen är? Man vill ju gärna kunna röra sig på tomten.
    DDT

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett normalt samhälle ska man kunna gå helt intill utan att bina angriper. De kan vara lite extra stingsliga när man precis varit inne i kupan, men bin är vanligen fredliga. Jag har vänner som oftast varken använder bidräkt eller handskar när de inspekterar kupor.

      Förra sommaren kunde de angripa utan anledning hundra meter från kupan och när jag varit inne i en kunde de följa med mig 300 meter därifrån trots att det var mitt under ett "drag", när de ska lägga all energi på att samla honung. Så ska det inte vara och beror antagligen på att det är något fel med drottningen. Samtidigt tror jag det sällan är de allra fredligaste samhällena som samlar mest honung, så lite "attityd" behöver kanske inte vara fel.

      Radera
  2. Men tänk på alla innehållsrika sofftimmar med Netflix och slösurfande du går miste om! (Denna kommentar kan innehålla spår av ironi.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Netflix lockar inte alls och slösurfa gör jag nog redan för mycket.

      Radera
  3. Fyttirackarn! Tänk dig att inte skita pa ett halvar. Dessbättre har jag sällan haft problem med hard mage, men en dag utan att kunna bajsa är en ond dag. Släpp bina fria, det är var (well, nästan iaf).
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samma sak med björnarna, när de yrvaket tittar ut på våren. Borde bli några kilo.

      Radera
    2. De är fria att flyga ut när helst det trycker på, men de gör klokt i att inte flyga för tidigt för då är risken stor att de fryser ihjäl innan de kommit in i värmen igen. Ett alternativ (som också prövas) är att bajsa i kupan, vilket riskerar att döda hela samhället när det sker.

      Radera
  4. Efter min överfallsmisshandel för några år sedan med 6 brutna revben gick hela mitt matsmältningssystem i stå. Bara stod stilla på tomgång u puttrade fram och tillbaka. Enligt läkaren ganska vanligt efter en fysisk o mental chock att detta automagiska system lägger ner, men kommer på banan igen efter en tid, som för min del var bortåt en månad under vilken jag ätit normalt men inget kommit ut i andra ändan.

    Då fick jag uppleva vad en rejäl förstoppning innebär. Rekommenderas lika mycket som att sätta sig på ett brinnande bildäck.
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner igen känslan från något riktigt jävligt ryggskott, men ett halvårs uppehåll skulle jag inte fixa :)

      Radera
  5. Hur ser du på den billigare varianten att lämna mer honung i kuporna istället för att tillsätta socker? Jag är inte biodlare själv men var på en föreläsning av en som försökte få småskalig lönsamt och en av lösningarna var att skörda mindre honung för att slippa köpa socker (när man producerat mer än man tror sig kan sälja). Egentligen var det kanske mer självförsörjande än lönsamt men..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Billigare variant? Jag köpte strösocker för strax under 10 kr/kg i höstas och sålde honung för 250 kr/kg. Vill man inte sälja honungen själv kan man alltid sälja den till en uppköpare som visserligen betalar betydligt mindre, men ändå många gånger sockerpriset.

      Jag är nybörjare, så jag ska inte uttala mig för säkert om någonting, men risken med honung som vinterföda att bina har svårare att låta bli toabesök över hela vintern. Detta gäller särskilt för ljunghonung som är den honung de samlar sist på hösten. Så i områden med ljung ska man i alla fall inte lämna hösthonungen som foder utan i så fall spara honungsramar från tidigare under sommaren och sätta in dem.

      Fast jag tror ändå att socker är att föredra, och alltså inte bara för att det är billigare. Det kan verka elakt att stjäla honungen och ersätta med raffinerat socker, men det är det inte.

      Radera
    2. Låter onekligen som en dålig taktik då, så går det när man som oinsatt inte kan värdera förslag man hör.

      Radera
    3. Nja, samtidigt har jag hört om biodlare som gett honung som vinterfoder (men som sagt, aldrig hösthonung), så det finns säkert fördelar med det också. Fast jag håller mig nog till socker. En enklare variant vore färdigblandat flytande foder, men det blir dyrare än att blanda socker och vatten med en borrmaskin, och när jag bara har några kupor är det ingen tidsvinst.

      Radera
  6. OK, en tanke från någon som inte kan ett smack om biodling... Skulle du tjäna nåt på att förvara bikuporna lite varmare under vintern? Säg i ett garage eller liknande? Mata dem med socker under tiden? Tänker på risken att hela samhället dör kanske minskar? Eller skulle detta rubba hela livscykeln på något sätt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror du kan en hel del om biodling. Visst hade du tagit hand om en bigård ett tag?

      Det är hur som helst ingen dum fråga. Det har gjorts en del försök att bygga in kupor i frigolit eller hus över vintern. Blir det riktigt kallt blir kylan en utmaning här uppe i Norden. Liksom skadedjur i form av fåglar och möss. Ett problem är att du inte vill störa dem under vintern och tar du in kupan kommer de sig ju inte ut hur de vill.

      En vinter som denna tror jag inte att kylan i sig är ett stort problem. Bina hjälps åt att hålla värmen, så är samhället starkt vid invintring ska de klara sig. De två av mina som jag är rädd inte har klarat sig var ju svaga redan i december, så då handlar det mer om tid. Ett halvår är lång tid för ett bi oavsett temperatur och väder.

      Radera
    2. Jag tog bara hand om bigården under sommaren, så behövde inte fundera på vinterförvaringen :)

      Fattar. Så egentligen vill man att de ska kunna flyga ut, men samtidigt inte frysa ihjäl? Det där är ju lite knepigt på våra breddgrader.

      Såklart! Håller tummarna för att åtminstone något samhälle har överlevt så du har lite att jobba med i vår.

      Radera
    3. Men jag tror ändå att du lärde dig en del. Det är inte många jag skulle betro med det jobbet.

      Ungefär så. Idag har jag förresten sett ett bi flyga någon decimeter utanför kupan. Hoppas att hon själv kände det olämpliga och flög in igen. Men ja, det gör att jag har stor tro på att åtminstone det samhället lever. Dessutom såg jag några döda bin utanför en av riskkuporna, så kanske, kanske har jag tre.

      Radera
    4. Wow, inte visste jag att det var ett så hedervärt uppdrag :)

      Håller tummarna för din skull! :)

      Radera
    5. Tack, jag behöver all tur jag kan få. Hoppas att jag åtminstone får behålla tre.

      Radera