tisdag 14 februari 2023

Läkemedelsbrist

Den senaste tiden har larmen om läkemedelsbrist blivit allt fler. Och vi snackar inte om Magnecyl utan epilepsi-, diabetes- och hjärtmedicin. Sånt användarna behöver äta för att inte dö.


Som någon konstaterade är medicin inte gjort för ”just in time”-samhället. Sverige har avskaffat sitt statliga läkemedelslager och inte blev det bättre av att det nu finns ett gäng med fristående apotekskedjor som inte kan kolla varandras lagervärden och skicka patienten vidare till ett apotek där dennes livsnödvändiga medicin finns.

Men tydligen är det medicinbrist även i Finland, som har ett betydligt rimligare system, så det kan inte bara vara svenska politikers och byråkraters fel. Så vad beror bristen på? Läkemedelsverkets svammel om ökad oro i världen som resulterat i hamstring tror jag inte ett dugg på. Visst finns det oro, men det är inget nytt. Hamstring kan resultera i oväntad brist på kort sikt, men inte i ett år med larm.

Kan det vara så att läkemedelsbranschen tjänar mest pengar på vaccinliknande genterapi och ger tusan i att producera sånt som ger mindre klirr i kassan? Eller är Bill Gates klar med att bygga jordbruksmonopol och har nu gett sig på att köpa upp världens läkemedelslager?

Jag vet inte, men vore jag i behov av medicin – vilket jag lyckligtvis inte är – skulle jag jobba hårt för att ha åtminstone ett års lager hemma. Ni kan kalla mig foliehatt, men när ett problem uppstår och de som har betalt för att veta varför (eller ännu hellre se till att det inte händer) ger intryck av att inte ha en aning blir jag orolig.

65 kommentarer:

  1. Det är krångel med mediciner. Jag har en medicin som läkemedelsföretagen, vad jag förstår budar om varje månad så det är alltid olika pris när jag köper. Jag får bara köpa ett paket åt gången, så bunkra är inte tillåtet.

    Nu sist kostade det 61 kr nästa gång kan det kost 73 eller kanske 92. Skulle gärna köpa ett års förbrukning på en gång, skulle känna mig lite tryggare. Även om jag inser att det inte går att förbereda sig för allt./ M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt kan man inte förbereda sig på. Särskilt inte sånt där man är beroende av andra.

      Radera
    2. Det budas inte på det viset. TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) avgör vilka läkemedel som skall ingå i högkostandsskyddet och därmed stå under subventionering. Denna subventionering löper över 3 månader. Om det inför varje tremånadersperiod sker "bud" eller andra former av avtal eller överenskommelser känne rjag inte till. Men priserna för ett specifiks läkemedel från en spcifik tillverkare skall kosta samma under en och samma sådan period. Sedan är det klart att det blir billigare för dig som pat, om du nått en viss gräns i läkemedelsförmånen.
      /Christoffer S

      Radera
    3. Jag tror att ni pratar om olika saker här. M om att olika företag har olika konkurrerande mediciner, och Christoffer om vilka mediciner som ligger i högkostnadsskyddet. Om apoteket kan byta ut den ordinerade medicinen mot medicinen B från företaget B eller C från C beror det på vad som finns hemma när patienten kommer till apoteket. Väl?

      Radera
    4. Som svar om apoteket kan byta ut till annan medicin så är svaret (utifrån hur jag förstått reglerna):
      Endast den medicin som TLV har bestämt för perioden ingår i högkostnadsskyddet, förutsatt att läkaren inte skrivit ett recept på en specifik sort och satt att den inte kan bytas ut (görs till exempel om det finns allergi mot något tillsatsämne eller liknande). Om det står en annan sort på receptet kan man även köpa den sorten men mellanskillnaden mellan den som TLV bestämt och den som står på receptet ingår då inte i högkostnadsskyddet. Om man köper en tredje utbytbar sort (dvs inte den som står på receptet och inte den som TLV bestämt) så gäller inte högkostnadsskyddet alls vad jag vet.

      Just detta med att medicinerna bytes ut (generikautbyte) är troligen en stor anledning till att apotek inte håller så stora lager, är ju så klart inte optimalt att sitta med massa mediciner som man i princip inte kan sälja, varken av affärsmässiga skäl eller etiska skäl (om det är brist så kanske den medicinen kan göra nytta i ett land där apoteken har möjlighet att sälja denna istället för att ligga på en lagerhylla i Sverige tills den blir "månadens vara" igen).

      Radera
    5. Fast nu fick jag uppfattningen att du menar när apoteket byter till en dyrare medicin än originalet. Oftast handlar det väl om en eller två billigare alternativ?

      Radera
    6. Man betalar alltid mellanskillnad genemot det enda fabrikat som är upphandlat. Mitt svar var egentligen inte en annan sak, men var kanske otydlig (eller utelämnade vital info)... :-)

      Radera
    7. Men finns det där upphandlade på lager då? För om läkaren skriver ut ett dyrt preparat och apoteket bara har lågprisvarianter av det kan man ju inte behöva betala mellanskillnad.

      Radera
    8. Nej, det är byte till den billigaste jag pratade om. Det finns listor från TLV vilka läkemedel som är utbytbara och det är endast den billigaste som ingår i högkostnadsskyddet i normalfallet. Har läkaren skrivit ut en dyrare så kan man välja den också men får då betala mellanskillnaden utanför högkostnadsskyddet. Om det finns specifika skäl till att man måste ha en viss sort så kan läkaren ange på receptet att det inte får bytas ut, då kan den dyrare ingå i högkostnadsskyddet. Det görs mestadels, vad jag vet, om man till exempel har någon form av allergi mot något hjälpämne.

      Finns det inte på lager är det skyldiga att skyndsamt beställa hem, tror grundregeln är att de ska kunna leverera medicinen inom 24h, undantag om det är bortom deras kontroll, till exempel restnoterat hos leverantör. Om det är restnoterat hos leverantör men man har en annan variant på lager kan det möjligtvis finnas utrymme för undantag men, jag kan inte reglerna kring det.

      Rent generellt kan man säga att generikautbytet innebär att det är svårare för apotek att lagerhålla och innebär en större risk att läkemedel inte finns på lager, fördelen är att det blir billigare för skattebetalarna då det tvingar tillverkarna att prispressa sina läkemedel om de vill att de ska säljas. Balansgången är så klart en fråga för politikerna men vad jag hör är det aldrig uppe för diskussion, enda diskussionen är om det ska vara statligt apoteksmonopol igen, något som jag har svårt att se skulle göra lagerhållningen särskilt mycket bättre, ur egen erfarenhet (äter själv en förhållandevis ovanlig medicin just nu) så har Apotek Hjärtat varit säkraste kortet att kolla om jag vill hämta ut samma dag.

      Radera
  2. Är faktiskt inte en foliehat förklaring på detta (ja, givet att det är en ännu större konspiration som ljuger om siffrorna då). Ganska enkla förklaringar, lite problem i fabriker (kina med lockdown och lite lokala problem i indien), dyrare produktionskostnader, brist på viss råvara och allmänt logistikkrångel. Problemet med att det inte är en konspiration ala gates har köpt all medicin är att det kan bli så illa att delar av produktione slås ut och då kommer bristerna inte försvinna.

    Sedan har ex usa ökat sin använding av diabetesmedicin massor på senaste, dels för att fler får diabetes (eventuellt en bieffekt av covid men för tidigt för att veta helt klart, men mest för ökad fetman) och dels för att det nu är en trend att försöka gå ner i vikt med hjälp av diabetesmedicin (vilket är helt idiotiskt och kan leda till att folk dör av brist lokalt om inte globalt).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dyrare produktionskostnader och logistikkrångel är sånt jag tycker inte borde påverka mer än kortsiktigt, men exempelvis ökad fetma är såklart ett problem. Men det borde man ju veta om och kunna planera för. Det finns helt säkert människor vars jobb är att göra just det.

      Att banta med hjälp av diabetesmedicin var faktiskt så dumt att jag har svårt att formulera mig.

      Radera
    2. Min diabetesmedicin finns på ett apotek 92 km bort enligt Apotekets app. Och det är det närmsta på ett par veckor. Ofta är det Värmland som är närmst, och för en skåning är det lite väl långt bort för en månads förbrukning.

      Radera
  3. En del epileptiker måste akut till sjukhuset för att det inte finns någon medicin. Om jag vore utsatt, så skulle jag också hamstra medicin, om det var möjligt.

    Inga krav på att apoteken ska lagerhålla viktiga mediciner, och tillverkarna behöver inte flagga för tomt på lagret. Men det är lugnt, det finns nästan säkert en utredning på gång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min mor åt många mediciner de sista åren (hon hade faktiskt såväl epilepsi som diabetes och hjärtproblem, och så toppade hon med cancer) och på hennes närmaste apotek var det mer regel än undantag att medicinerna behövde beställas hem. Det kändes som att de inte hade några lager alls utan bara tog hem när de visste att de skulle bli av med det.

      Radera
    2. Apoteken kan inte lagerhålla, eftersom läkemedelsbolagen inte tillverkar mer än vad som går åt = "just-in-time"-produktion.

      Radera
    3. De kan inte bunkra lager, men nog måste de kunna ha några dagars förbrukning på lagerhyllan.

      Radera
    4. Måste inte allt vara ekonomiskt lönsamt? Hur annars ska men kunna driva någonting överhuvudtaget?

      Radera
    5. Nej, allt måste inte löna sig. T ex är det ingen ekonomisk vinst i att momsdeklarera eller att ha en kundservice, men det ingår i att ha företag. Ett läkemedelsföretag eller apotek kan inte "cherrypicka" det som lönar sig bäst.

      Radera
    6. I sådana fall så borde inte skolor heller få drivas av vinst, eller?

      Radera
    7. Läser du inte vad jag skriver? Man måste få driva företag med vinst, men exakt allt i verksamheten kan omöjligt gå med vinst. Jämförelsen borde inte vara med privatskolor i allmänhet utan med en privatskola som inte har rimlig undervisning, men ändå får statlig skolpeng. Och nej, det är inte tillåtet.

      Radera
    8. Där kan jag hålla med dig. Jag tycker inte att något som drivs som privat ska få några skattepengar över huvud taget. Då får dom ta ut hur mycket vinst dom vill såklart.

      Radera
    9. Så inga privata skolor, vårdhem, sjukhus och tandläkare? Följden blir såklart ännu längre vårdköer.

      Och hur ställer du dig till byggnaderna? Ska man inrätta ett eller flera statliga byggföretag som bygger skolor, sjukhus osv? För jag tror inte att lärarna kan bygga egna skolor, och definitivt skulle inte kommunbyråkrater kunna bygga kommunalhus. Och om inga privata företag får betalas av skattepengar ser jag inga andra alternativ. Ärligt talat tänker jag att kommunism har prövats och det funkar inte.

      Radera
    10. Ett privat företag är ett privat företag, och borde därför stå på egna ben och inte gå på bidrag. Jag tror du missförstår mig. För min del kan man privatisera allt i Sverige.

      Radera
    11. Vem har pratat om bidrag? Tycker du att lärare och läkare ar arbetare som får lön eller ser du dem som bidragstagande socialfall eftersom deras månatliga ersättning kommer från skattemedel?

      Radera
  4. Hade jag varit beroende av ett läkemedel skulle jag ordnat ett lager som räcker minst lika länge som hållbarheten. Inte en chans att jag satsa mitt liv på att någon statlig tjänsteman inte glömt att beställa. Kan förstås vara besvärligt att bygga upp sitt eget lager för läkaren skriver knappast ut en jättebuffert rakt av, men det låter sig nog göras lite pö om pö. Sen kan man säkert i vissa fall kombinera en utlandsresa med lite shopping, finns många länder där medicinförsäljning inte är lika rigorös.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dels lite pö om pö. Dessutom är ju läkare också konkurrensutsatta. Hur som helst glad att jag inte är i det läget.

      Radera
  5. Jag har själv blivit ifrågasatt o intervjuad av apotekspersonal när jag har försökt ta ut min medicin ett bra tag innan allt det gamla gått åt. Min anledning då var främst en kommande utlandsresa á 14 dagar men även att det skulle kännas safe att inte vänta till medicinen är i det närmaste slut. Inte helt ”bara” att bygga ett års buffert iaf.

    Då handlar det om betablockerare för att hantera högt blodtryck och hög vilopuls. Jag skulle nästan garanterat ej avlida om jag vore utan, men slita på systemet i ”onödan” samt att jag skulle må ordentligt risigt.

    Receptbelagt absolut, men utan att veta till 100% så kan jag ej tänka mig att det är narkotikaklassat. Inget som mig veterligen köps o säljs på gatan.
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kollat. Inte narkotikaklassat på något vis. Inderal.
      /JB

      Radera
    2. Apotekspersonalens händer tror jag är låsta. Finns det förbehåll på receptet kan de inget göra, det är hos läkaren det måste ordnas.

      Radera
    3. Behöver du ta ut tidigare så ordna med nytt recept, eller be om nytt för det står större mängd. Så slipper du tjafsa med apotekspersonal som jag upplever mest sätter käppar i hjulet för folk.

      Radera
    4. Vad jag vet så finns det regler att det, utifrån ordinerad mängd, ska ha gått åt en viss mängd av det man redan har hämtat ut innan man får göra ett nytt uttag. Vad jag hittar så är det 2/3 av den medicin man hämtat ut som ska ha gått åt. Dvs har man hämtat för tre månader så kan man hämta ut nästa uttag tidigast två månader senare.

      Radera
    5. Är det inte specifikt preciserade datum? Alltså att t ex andra förpackningen på receptet tidigast får hämtas ut 22 mars, och då är det exakt det datumet som gäller som tidigast tänkbara uttag.

      Hur som helst bör det nog tas med läkaren, och där är min känsla att man kommer undan med mycket om man har rationella argument och är tillräckligt påstridig.

      Radera
    6. Lite regler finns det nog. Vid ett tillfälle hade jag glömt att ta med min medicin på väg till fjället. Jag har sett recept på ett årförbruk och åkte förbi ett Apotek. Jag fick köpa mera, men fick inte det subventionerande priset då det inte hade gått så lång tid sedan det senaste köpet.
      Som skattebetalare ha jag inget att invända mot det. Det finns nog hur mycket som helst av subventionerad medicin liggande hemma hos folk som aldrig kommer att användas

      Radera
    7. Har man ytterligare ett rec så går det alltid att hämta ut extra. Till saken hör att apoteken inte kan "låsa upp" systemet innan en viss tid efter senaste expedition, som en ren säkerhetsåtgärd.

      Radera
    8. Apotekspersonalen försöker förstås inte "sätta käppar i hjulet" för folk utan försöker följa de regelverk som finns för högkostnadsskyddet. Att man har flera recept med exakt samma läkemedel/styrka/dosering gör inte att man får hämta ut inom högkostnadskydd på alla dessa recept. Det står också här.
      https://www.tlv.se/lakemedelsforetag/hogkostnadsskyddet/sa-fungerar-hogkostnadsskyddet.html

      Radera
  6. Inte bara receptbelagt som det är brist på. Mycket vanliga produkter som Novalucol och Dulcosoft tar hela tiden slut på apoteken, vilket är ett nytt fenomen sen något år tillbaka.

    SvaraRadera
  7. Standarden inom allt som politruker ansvarar för tycks alltid vara samma. Det går oomkullrunkeligen rakt i vänsterdiket. På snabbast möjliga vis och med största möjliga skada för oss alla. Alltid.
    Hm, undra varför?
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, jag är optimist. Det kan alltid gå snabbare åt helvete :)

      Radera
    2. Låt marknaden styra alla priser på mediciner, så får folk betala vad det kostar, och det spelsr ingen roll om man tycker att man betalar mycket i skatt eller ej.

      Radera
    3. Det är en annan lösning, men det kan leda till att människor med "dyra" åkommor i princip döms till döden om de inte har råd med sin medicin.

      Radera
    4. Till anonym kl 15:47. Är det såhär du vill ha det alltså? https://news.sky.com/story/martin-shkreli-man-who-made-huge-profits-by-inflating-price-of-life-saving-drug-ordered-to-return-47m-12516161

      Radera
    5. Anonym kl 17:02. Ja, precis så vill jag ha det.

      Radera
    6. Som en trasig grammofonskiva.. Vänster hit och vänster dit.. Politiker är inkompetenta hela bunten..

      Radera
    7. Tyvärr är jag benägen att hålla med. Eller rättare sagt, har en politiker vettiga tankar skiter jag i vilket läger han eller hon tillhör.

      Radera
  8. Bovar! banditer! Byråkrater!

    SvaraRadera
  9. Såg så sent som idag att kungen skulle opereras för något. Undrar om även han får problem med att hitta läkemedel?
    Jag gissar på att han slipper de problemen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, kungen får nog ut sin medicin utan krångel.

      Radera
  10. Lagändringar verkar vara på gång. Citerar ur senaste numret av tidningen Reumatikervärlden som tar upp problemet med läkemedelsbrist:
    "I slutet av januari lade regeringen fram en proposition med flera förslag som ska bidra till att stärka beredskapen och tillgången på läkemedel inför fredstida kriser, men också till att bättre kunna förebygga och hantera de bristsituationer som kan uppstå i vardagen. Bland annant föreslås att det ska bli möjligt att ta ut sanktionsavgifter av företag som inte fullgör sina skyldigheter att informera om kommande rest- och bristsituationer. Ytterligare förslag är att öppenvårdsapotek ska bli skyldiga att ha viss lagerhållning anpassad till konsumenternas behov på den marknad som apoteket verkar på. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023."
    Mvh C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spontant tycker jag att det låter som sunda tankegångar.

      Radera
    2. Det sker även arbete i det fördolda. I Regionerna har det börjat planeras för beredskapslager, tror siffran 1 år kan ha nämnts. Dock är detta klassificerad (hemlig) information om vilka LM, hur mycket och var de ska förvaras. Att tro att svenska tjänstemän (och kvinnor) bara suttit på händerna under pandemin är kanske den bild media velat ge men verkligheten är en helt annan.

      Radera
    3. Jag har ingen bild av vare sig det ena eller det andra, men att det är en reell brist just nu råder det väl inga tvivel om.

      Radera
    4. Som Bilmek skriver ovan tvivlar jag inte på att det har jobbats med frågan i det dolda även inom ex. regionerna. Vet även att flera intresseorganisationer (ex. reumatikerförbundet) drivit frågan under ett antal år.
      Det tråkiga är ju att vi hamnat i den här allvarliga situationen som faktiskt har funnits under flera år och då inte bara pga. produktions- och distributionsproblem i kölvattnet av pandemin. Precis som Sparo skriver fungerar det inte med "just in time" för denna typ av samhällskritiska produkter och här anser jag att högre instanser varit alldeles för saktfärdiga att reagera på problemet. På beslutande nivå (gällande lagändringar) är det ju först nu vi ser att det händer något konkret även om frågan givetvis varit under beredning en tid.
      Utan att ha läst hela propositionen tycker jag det verkar lovande och hoppas verkligen det kommer att bli bra för slutkunden.

      Radera
    5. Det finns lite olika ingångar här. En är att bygga upp krislager för sjukhus av fåtal viktiga läkemedel i händelse av krig. En annan är att se till att Regionerna och/eller apoteken bygger upp lager för att säkerställa den dagliga försörjningen i fredstid. I den senare bör öppenhet gälla och här har så klart landets politiska ledning en viktig roll.

      Radera
    6. Antagligen behöver man jobba från bägge hållen. Politikerna har det yttersta ansvaret för vården, inklusive medicintillgång. Apotek och vårdapparat har sin uppgift att fylla.

      Radera
  11. Det finns tusen regler kring hur receptuttag och högkostnadsskydd på apotek i Sverige fungerar.

    Grunden är att TLV förhandlar om priset på läkemedel med läkemedelsföretagen varje månad. Periodens vara utses och kraven är dels lägst pris, dels tillräcklig volym för att tillgodose Sveriges förbrukning.

    Läkemedelsverket bestämmer vilka läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet och vilka som är utbytbara. Läkemedelsverket baserar sin bedömning på att effekten ska vara likvärdig och att läkemedlet innehållet samma substans. Hjälpämnen som färgämnen, konserveringsmedel, ytbehandlingsmedel osv kan skilja inom samma utbytesgrupp. Detta är varför man erbjudas olika förpackningar på de flesta läkemedel hela tiden. Ett vanligt läkemedel som metoprolol kan det finnas 10-15 tillverkade på. De läkemedel som inte har någon utbytesgrupp är läkemedel där patentet inte gått ut eller där läkemedlet har ett så kallat smalt terapeutiskt fönster tex levaxin eller waran.

    När ett läkemedel inom ett utbytesgrupp utsetts till Periodens vara är det detta som i första hand erbjuds på apoteken. Periodens vara ingår helt i högkostnadsskyddet, vill man ist ha den tillverkare som står på receptet betalar man mellanskillnaden och vill man ha något helt annat betalar man hela kostnaden.

    Högkostnadsskyddet i Sverie på läkemedel är uppbyggt som en trappa där rabatten är 50, 75, 90, och slutligen frikort. Frikortet är sedan årsskiftet en betald egenavgift på 2600 kr. En högkostnadsperiod är ett år och startar vid första uttaget.

    För att få hämta ett läkemedel inom högkostnadsskyddet ska man ha förbrukat 2/3 av mängden sedan föregående uttag. Detta gäller även om läkaren skrivit ytterligare ett recept. Det går dock att göra undantag om tex en biljett för en längre resa kan visas eller om en rimlig dosökning gjort och läkaren glömt uppdatera detta. Det går också att köpa ett läkemedel utanför högkostnadsskyddet och betala kostnaden själv så länge inte läkaren valt att ange ett expeditionsintervall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där fick vi lite friska fakta, tack för det!

      Radera
    2. Varsegod! Önskar det informerades kring detta i skolan och kanske i samband med pensionen eftersom de flesta inte har en aning om hur de funkar när de rätt vad det är blir stammisar på apoteket...

      Det ingår utställningar om detta på åtminstone veckobasis i mitt yrke...

      Radera
    3. Sker det någonsin en sådan information har jag ett önskemål. Snälla apotekskunder! När ditt nummer närmar sig, plocka fram legitimation och recept (för jag lovar att de kommer att fråga efter bägge). Och när det bara återstår ett nummer och ifall du känner dig kry i ben och balanssinne, res dig gärna upp och ställ dig närmare kassorna. Det kan tyckas som ett I-landsproblem, men ska man vänta på tjugo kunder innan det är ens egen tur blir det rätt segt att se tjugo personer resa sig upp när deras nummer kommer upp (eller strax efteråt), se dem hasa sig fram till kassan och väl där börja treva efter plånbok och recept som om det vore första gången de är på ett apotek trots att de ser ut som att det snarare är besök 860. Slut på gnäll för ikväll :)

      Radera
  12. Sedan vi gick från det statliga apoteken så har apoteken mer blivit smink och pryl-butiker.
    Jag har ett kroniskt sjukt barn med en hel drös med mediciner. En del licenspreparat, många APL/extempore. Jag har fått åka till sjukhuset ett par gånger för hämta mediciner för att apoteket inte klarar av att beställa. Jag hör av mig i god tid, de ska fixa, när jag ringer och undrar om det har kommit får jag till svar ”oj vi har glöm/inte kommit/problem från leverantören”…… Men smink säljer de!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är mycket jag undrar varför de överhuvudtaget ska sälja på apotek, allt från godis till sexleksaker. Lite som med bensinmackarna som har fem olika sorters varmkorv, men inga tändstift.

      Radera
  13. Orkar inte hela tråden, men om det är så att någon tror att det inte går att hitta vilket apotek som har medicinen inne så är det skitsnack.

    https://www.fass.se/LIF/menydokument?userType=2&menyrubrikId=11088

    Sök på medicinen och när den är vald, sök efter närliggande apotek, funkar väldigt bra faktiskt. Och krisar det kan det ju faktiskt vara värt att åka till någon annan stad som råkar ha den i lager.

    SvaraRadera