söndag 17 januari 2021

Mjölk blev vatten

Kortsiktiga besparingar kan visa sig dyrköpta. Ibland är det svårt att veta, ibland är det ganska lätt att se. Degerfors och Karlskogas beslut att sluta servera mjölk i gymnasieskolan tycker jag tillhör den sistnämnda gruppen. Få livsmedel innehåller mer nyttigheter per krona än mjölk för växande barn.

Skyll på etiska skäl eller nåt, men inte på att det sparar pengar. Verksamhetschefen försöker i och för sig dra miljökortet genom att säga att ”grunden är vårat miljötänk kring den hållbara måltiden”, men även hon medger att det är en ”ekonomisk omfördelning”.

Och miljöskälet håller knappast heller. Mjölk produceras ganska lokalt och levereras i miljövänliga förpackningar, men det känns meningslöst att kommentera eftersom det så uppenbart handlar om ekonomi.


Beträffande ekonomin kan man i så fall göra som Staffanstorp och sluta att servera alternativa kötträtter. Det där undrade jag redan när jag gick i skolan. Alla skolkök har ju ändå ett vegetariskt alternativ som accepteras av samtliga religioner. Även jag (som är vegetarian) fattar att fler hellre byter ut fläskfilén mot oxfilé än mot linsgryta, men hittills har jag inte hört någon vägra linsgryta av religiösa eller moraliska skäl.

40 kommentarer:

  1. Det där med religionspåret är ju rätt mycket picking and choosing, många totalvägrar fläskkött men skaldjur och alkohol går hur bra som helst...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men det är svårt för skolan att göra den bedömningen. På samma sätt fanns det på min tid elever som kallade sig vegetarianer i skolan för då fick de platslagad mat istället för centralt industritillverkad. Det gick inte heller att göra så mycket åt.

      Radera
  2. Många vägrar ju vegetarisk skolmat av andra skäl istället. Det har ju blivit ramaskri och kaos i hjärnan hos en del föräldrar vars barn inte serveras kött i bamba.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan jag förstå, till viss del, när köken inte ersätter proteinet med något vegetariskt alternativ. Barnens skola har alltid något vegetariskt alternativ, men ibland saknas bönor, linser, quorn, soya osv i alternativet..

      Radera
    2. Fast i det långa loppet måste väl proteinbehovet tillgodoses i skolbespisningen? Jag antar att de har en dietist inblandad när de sätter menyerna.

      Att sedan barn tycker att ditten och datten är äckligt och lever på knäckebröd vissa dagar kommer man inte heller ifrån, men det dör de väl inte av om det inte sker ofta.

      Radera
    3. Det hoppas jag, tänkte mer på de föräldrar som inte anser att vegetarisk mat kan innehålla protein. Du vet, grottmänniskor.

      Hade en diskussion, med vuxna ofta medelålders människor, som inte förstod vad en vegansk semla var, när en person efterfrågade vart i stan man kan köpa det. Svaren var:
      Ät morot istället!
      Ingen semla utan grädde!
      Vad faan är det!
      Ge faan i våra namn på maten! (veganska alternativ får tydligen inte dela namn med sina köttbaserade kusiner)

      Radera
    4. "Ge faan i våra namn på maten! (veganska alternativ får tydligen inte dela namn med sina köttbaserade kusiner)"

      Jag har ett par skäl att kraftigt ogilla sådant, alltså att veganska alternativ ska dela namn med rätterna de imiterar.

      För det första, ingredienser är en central del av mat, ändrar man dessa radikalt är det inte samma rätt på något sätt och inte heller kusiner. Det är *fel* att säga så helt enkelt.

      För det andra, som synes ovan så finns det en stark agenda att förhindra/begränsa köttkonsumtion av både moralistiska och ekonomiska skäl. När man börjar låtsas som en linsbiff är ekvivalent språkligt med en riktig biff är det inte långt ifrån att man börjar låtsas som om den är närings- eller smakekvivalent också. Då ger man en öppning för snåla byråkrater och veganska aktivister att börja ersätta ens mat med billig skit. Det är helt enkelt ett led i att ersätta existerande produkter med mycket sämre alternativ (om man inte *vill* äta vegetariskt då) medan man låtsas som det är ungefär samma sak.

      För det tredje är det hantverksmässigt irriterande att så många veganer insisterar på att göra riktigt usla kopior på husmanskost och amerikaskit i den mån de lagar mat alls. Det *går* att göra fantastisk vegansk och vegetarisk mat men det blir fan så mycket svårare när det ska bli så likt en existerande kötträtt som möjligt.

      För det fjärde så är det uppenbart att en mycket stor del av grejen med vegetarisk kosthållning är något som *skall* tryckas på från ovan, vare sig man vill vara med eller ej. Och propagandan som används för syftet är normalt jävligt nedlåtande. Vanliga medborgare är inte så bra på att artikulera vare sig ord eller tankar kring sånt och går därför ofta kring med en diffus känsla av vrede och att bli skriven på näsan när det gäller sånt. Vilket nog ofta leder till små utbrott när svenssonveganen frågar var det finns veganska semlor.

      Det finns en mycket bred trend där framför allt vänsterprogressiva taktiskt använder språkglidningar för att forma verkligheten. Till exempel genom att glida betydelsen av "svensk" till "person med rätt papper" och låta ursprungsbetydelsen betecknas "etnisk svensk", och genom aktivistiska projekt som att föra in "hen" som hittepå-pronomen för både män och kvinnor. Allt sådant här görs normalt uppifrån och ner och det är jävligt svårt för vanliga människor att värja sig.

      Radera
    5. Bra skrivet! Låt korv vara korv och biff vara biff. Tillägg som tex linsbiff är väl ok men där borde gränsen gå.

      Radera
    6. Förr träffade jag "grottmänniskor" i arbetssammanhang, när jag åt vegetariskt på konferenser och sånt. Nu alltmer sällan. Vet inte vad jag skulle svara på repliken "Ät morot istället". Troligen skulle jag tycka att det var för dumt för att ta diskussionen och bara hålla tyst.

      "Ge fan i våra namn" har jag aldrig hört så uttalat. Har hänt att jag fått den reaktionen på ord som morotsbiff, men det skiter jag i.

      "När man börjar låtsas som en linsbiff är ekvivalent språkligt med en riktig biff".

      Vad ska man kalla den då, tycker du? Jag kan själv tycka att "vegansk leverpastej" (ja, det är en grej) blir fånigt eftersom den inte både kan vara vegansk och innehålla lever, men en rund, stekt matbit är ju en slags biff vad den än innehåller.

      Radera
    7. Kalkyl: Har du andra namnförslag på exempelvis sojakorv eller linsbiff är jag idel öra, men som jag ser det är det viktigast att ordet förklarar rätten. Jag vill inte kalla mina kikärtsbiffar för tisdagsyngve bara för att ordet biff stör någons tankebanor.

      Radera
    8. Jag är allätare, och att någon vill kalla sina morotsbiffar eller sojakorvar gör just biff och korv är absolut inget som stör mig (å andra sidan förstår jag att en vegansk biff aldrig kan innehålla animaliska produkter).
      Likväl har jag svårt att förstå tänket "delar dom namn kommer folk tro att de har likvärdigt näringsinnehåll".

      Radera
    9. Det hoppas jag att ingen tror. Korv kan ju för övrigt bestå av avföring, det handlar bara om formen.

      Radera
    10. Ja det där med biff har jag inget problem med, äter gärna både färsbiffar och kikärtsbiffar. Det är väl just att från engelskans beaf som många vrider sig, eftersom det är en bit av nötkött. På svenska tycker jag biff inte behöver knytas till just nöt. Om man vill ha annat namn så kanske kikärtsplättar, men då borde de kanske innehålla ägg och mjölk, vad vet jag. Kikärtsrundisar låter lite för mycket föreskolemeny kanske.

      Radera
    11. Beef ska det såklart stå

      Radera
    12. Ordet kikärtsplätt skulle jag associera med något tunnare, som en pannkaka ungefär. Mina kikärtsbiffar är åtminstone en centimeter tjocka. Men okej, lövbiff är ju pannkakstunna.

      Rundisar låter inte LITE för mycket förskolemeny ;-)

      Radera
  3. Det finns 7 miljarder människor som inte dricker mjölk till maten, och ändå klarar av att få i sig tillräckligt med nyttigheter. Konstigt, det där. Dessutom är det en gammal "sanning" att just mjölk skulle vara så nyttigt, ivrigt påhejad av mjölkbranschen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr är det nog inte 7 miljarder människor som "klarar av" att få i sig tillräckligt med nyttigheter. Men särskilt vuxna människor klarar det utan mjölk, det har du helt rätt i. Mitt inlägg handlar om huruvida man kan göra det och samtidigt spara pengar. Ja, om man bara byter ut mjölken mot vatten, men då tappar man näring på förändringen. Det må vara en gammal sanning, det betyder inte att den plötsligt blivit felaktig.

      Radera
    2. "Ja, om man bara byter ut mjölken mot vatten,"

      Det absolut troligaste substitutet är nog olika former av sockerdricka. Billigare, populärt och rejält onyttigt samt kraftig korrelation med barnfetma (vilket i sin tur har mycket kraftig korrelation med vuxenfetma).

      Radera
    3. Fast nu gällde det ju en skolbespisning där man strukit mjölkalternativet och bara har vatten som måltidsdryck. Sockerdricka lär inte stå på den menyn, men håller med om att både barn och vuxna dricker onödigt mycket läsk, som är riktigt uselt ur alla hälsoaspekter.

      Radera
    4. Sparo: nej visst det är inte så lätt med namn o tisdagsyngve känns sådär... Jag skriver ju också att linsbiff är ok men havremjölk? Vilken koppling har den till mjölk... Då är havredryck bättre. Lite svårt för att korv innehåller allt möjligt. Anser att korv i matsammanhang har animaliskt kött i sig och andra varianter borde använda lite kreativitet på att hitta nya namn än att välja abc-korv. Men visst kolla in kyldiskarna idag så inser man hur många varianter som tydligen krävs... Laktosfri mjölk vill frun ha, jag säger varför dricka mjölk om du ej tål den?...

      Radera
    5. Den ser ut som mjölk och den används som mjölk. Det tycker jag är ett par bra argument för att kalla den mjölk, men jag har inget emot benämningen havredryck heller.

      Att korv innehåller allt möjligt må man ha svårt för, men det är ju själva definitionen av korv (och också anledningen till att dietister eller andra som vet exakt vad korven innehåller brukar låta bli detta livsmedel). Men återigen då, en vegetarisk anrättning i ett "korvskinn", avlång och korvlik - varför kan inte den kallas korv? Är du rädd för att ta fel eller vad är grejen?

      Jag kan inte tala för din fru, men kanske för att mjölk är ett praktiskt livsmedel och en förutsättning för en hel del maträtter (pannkakor, omelett, såser, stuvningar...). Det är åtminstone så jag får i mig mjölk, jag dricker det ytterst sällan som måltidsdryck.

      Radera
    6. Jo du har rätt, det handlar delvis om att det ibland i hastigheten vid handling har åkt ner en t.ex. kycklingkorv istället för "korv". Värsta exemplet var nån äcklig randig Kalles kaviar med ost i....... Den fick slängas. Men man börjar ju vänja sig vid alla avarter så man får vara mer uppmärksam!

      Radera
    7. Den risken gäller ju inte bara vegetariskt/icke-vegetariskt. Är man stressad är det t ex ett problem att konserver med krossade respektive skalade tomater ligger bredvid varandra och ibland blandas när någon plockar upp en burk för att sedan lägga tillbaka den fel. Jag tror enklaste lösningen på detta inte är lagstiftning eller krav på nya namn hos producenterna utan att vi läser bättre ;-)

      Radera
  4. Mjölkdiskussionen lägger jag mig inte i...

    Men debatten om vegetarisk mat till barnen: Ge dem vegetariskt, ge dem kött, vad som helst bara det är näringsriktigt och gott!
    Det är viktigt att barnen får i sig vad de behöver. Det spelar ingen roll hur nyttig maten är om den inte smakar bra, för då äts den inte.

    Tyvärr är många av de vegetariska alternativen inte goda där mina barn går i skolan. Klart det blir billigt, ingen äter ju. Men om kommunen verkligen vill att ungarna ska tillgodogöra sig undervisningen måste de käka.

    Man hör om äldre och fängelseinterner som får bättre mat. Jag betalar (MYCKET!) skatt, och vill att kommunen ser till att skollunchen är ok.
    Som sagt kött eller ej, men näringsriktig och främst god!

    Dessutom vore det väl ett ypperligt tillfälle att visa för alla veg-kritiker att veg-mat kan vara god. Tyvärr har de inte lyckats här, budgeten är central....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, får inte barnen i sig tillräckligt mycket näring tillgodogör de sig inte heller undervisningen och det blir ingen ekonomisk vinst om man inte räknar väldigt kortsiktigt (ett par timmar).

      Det där med fängelsemat kontra skolmat borde någon gräva i. Det sägs ofta att fängelsematen är mycket bättre, men jag har ingen aning om man jämför lunch med lunch, för det är ju fler måltider per dag och fler dagar per vecka i fängelseköket.

      Men även där gissar jag att man skulle kunna pressa priset genom att ersätta alternativa kötträtter med vegetariskt.

      Radera
    2. Efter att ha jobbat på både anstalt och häkte så kan jag intyga att maten är något bättre inom kriminalvården. Däremot är det inte ”buffé” utan ett begränsat utbud och ibland ganska noga kalkylerat hur mycket varje person får. Du får inte välja
      mellan olika rättee utan du erbjuds ett alternativ utifrån dina preferenser/allergier.
      Hör och häpna, ”muslimsk kost” är vanligt och ofta undviker anstalter att köpa in fläsk överhuvudtaget bara så att alla icke-vegeterianer kan äta samma.

      Radera
    3. Så långt har det gått att vi i Sverige ska avvänjas från fläskkött pga muslimer. Så jävla sjukt är det. Ät det som serveras eller gå hungrig.

      Radera
    4. "Hör och häpna, ”muslimsk kost” är vanligt och ofta undviker anstalter att köpa in fläsk överhuvudtaget bara så att alla icke-vegeterianer kan äta samma."

      Jag hör, men är inte det minsta häpen...

      Radera
    5. Då låter det som att prisskillnaden till stor del beror på detta, eftersom väl fläsk är det billigaste köttet så alla alternativ driver upp priserna. Då röstar jag för att man även där istället erbjuder vegetariskt till de fångar som anser att köttet för dagen är "haram".

      Radera
    6. Sparo, när jag gick i kockskola 2003 så hade jag praktik i ett skolkök. De hade. Ca 1100 luncher om dagen och köpte färdiga pannkakor som tillverkades i England, färdades med båt till Norge och sen lastbil till Sverige. Kostnaden var då 2,5kr per lunch (inkl dryck och allt lullull runt om)

      Radera
    7. Det låter inte riktigt som "den hållbara måltiden" :)

      Radera
  5. Det får gärna finnas vegetariska alternativ till skollunchen, men jag kommer aldrig att acceptera att de ersätter bra näringsrik mat av ekonomiska skäl, som alltid kommuniceras som miljömässiga. Dessa ideologiskt vänsterdrivna medelålders kvinnor som tydligen sitter kostansvariga i vår och varannan kommun etsätter bra mat som köttfärs och fläskkött, med processad skitmat som quorn och sojasubstitut. Ofta hittransporterad från halva jordklotet. Sojaodlingar har väl också visat sig vara en bidragande orsak till omfattande regnskogsskövling m.m.
    Vill vi säkra upp en tillräcklig självförsörjningsgrad inom svenskt jordbruk är det läge att i alla lägen ersätta långväga importvaror med lokala svenska alternativ, i den mån detta går. Både gällande animaliska och icke-animaliska livsmedel. Eller vad skall vi käka nästa gång den internationella handeln kollapsar. För någon gång kommer detta ske igen. Tro inget annat. Oavsett om detta kommer ske om 20, 50 eller 200 år.
    // Simon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här kommer en revolutionerande uppgift: Det finns vegetarisk mat som är näringsriktig. Men om det kan glädja dig så äter jag inte soja.

      Hur som helst tror jag ingen har tänkt ta bort kött från skolmenyerna, i alla fall inte någon med så pass mycket inflytande så att det kan bli verklighet. Mitt enda förslag i detta är som Staffanstorpsmoderaternas, att de dagar kötträtten inte duger av något skäl, exempelvis religiöst, kan man med fördel äta det vegetariska alternativ som ändå finns, så att skolan slipper tillreda flera olika kötträtter samma dag.

      Radera
  6. Och jag som trodde att skolan skulle vara fri från religiösa inslag... dvs servera vanlig hederlig svensk mat, och finns det problem med det så ta med egen kost. Ska man anpassa sig för varje religion som finns, vad är det som hindrar mig från att hitta på en egen religion där ditten och datten är förbjudet, sen får skolan försöka göra mig nöjd, på skattebetalarnas bekostnad. Här nere i Smålands skogar i den lilla skolan där Lilla Snålgris går på känns det som vi är tacksamt skyddade från det som pågår i storstäderna, både vad gäller socioekonomiska experiment och tveksamma multikulturella "satsningar". Här är det vanlig svensk mat som lagas, av en anställd kock. Givet vis serveras det även internationella maträtter ibland så som thaigrytor, och eleverna får själva rösta om vad för mat de vill ha under några få dagar (senast blev det kroppkakor).

    Gällande miljön finns det såklart logik i att minska på antalet kossor och istället själva äta den mat som vi odlar fram till kossorna. Stora arealer går åt för att hålla biffdjur, och miljöpåverkan är stor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sparo verkar argumentera för att det ska finnas två alternativ - det vegetariska och det 'vanliga'. Ska man sen välja vilket kött skolan serverar utifrån miljöpåverkan och pris, så kanske inte nötkreatur kommer med särskilt ofta, utan då blir det mer kyckling eller gris.
      Har upptäckt japansk skolmat, mat som den borde vara:
      https://www.youtube.com/watch?v=Djj0segWsgQ
      https://www.youtube.com/watch?v=Jx57tFKy_2U

      Även barn ska få möjlighet att välja hur de uttrycker sin religion, men även vilken religion de vill ha. Tror pastafarinsimen skulle få ökad spridning om valfrihet rådde.

      Radera
    2. Snålgrisen: Skolan fri från religiösa inslag?! Jag hade i alla fall religionsundervisning under såväl grundskola som gymnasium, även om jag och många med mig undrade vad vi skulle med religion till när vi skulle bli ekonomer.

      "Ska man anpassa sig för varje religion som finns"?

      Där tror jag svaret är nej. Om Lilla Snålgris går med på experimentet kan ni annars hävda att han/hon är troende pastafarian och kräver respekt därefter. För övrigt kan du nog vara lugn för att även Smålands skogar inom kort kommer att få praktiska bevis för vilken religion man behöver anpassa sig till.

      Saknas det plats för stora arealer i Sverige och på vilket sätt har miljön tagit stryk av den svenska djurhållningen de senaste säg 500 åren?

      Redaktionen: Precis så, i möjligaste mån två alternativ. Krävs anpassning pga medicinsk allergi ska man såklart göra det, men inte efter tycke och smak.

      "Även barn ska få möjlighet att välja hur de uttrycker sin religion".

      Japan verkar ligga före oss, även där.

      Enligt svensk lag ska barn upp till 12 år vara förskonade från religion. Efter det håller jag med dig.

      Radera
    3. Snålgrisen: ja det är bedrövligt alltsammans. När två synpunkter finns väljs per default sen utrikiska... Hur blev det så här. Vi nordbor kunde ju hävda att vår Asatro kräver fläsk genom Särimner. Kanske på tiden?!

      Radera
    4. Jag tror att det gått lite för långt för att få gehör för den åsikten, men det funkar inte heller att ta fullständig hänsyn till varenda minoritet som kommer hit.

      Radera
  7. Undrar hur mycket skolorna har sparat in pga distansundervisning?

    Gymnasieeleverna fick distansundervisning från ungefär 15 mars till skolavslutningen, kring 15 juni, dvs i 3 månader! Sedan hade vissa skolor det i början av höstterminen nån vecka och i princip alla gymnasieskolor och även högstadierna, de två sista veckorna på höstterminen samt nu i början på vårterminen. Vårterminens har varit olika, från ingenting för vissa, distans en vecka för högstadiet till distans minst 2 veckor för gymnasiet "kanske längre, ni får besked så småningom".

    Vissa kommuner, tex Gotland, har gett eleverna kuponger (ungefär som gamla tiders rikskuponger) som barnen har kunnat använda på matställen i sina hemmabyar. Det är klokt då barnen (ja, de som går i gymnasiet kallar jag för barn) får ordentlig mat och restaurangerna får en kund.
    Visst säger nu vissa att de barnen är så stora att de kan ordna mat själva, men det hinns inte alltid med på 30-40 minuters lunchrast, även om det är rester från middagen kvällen innan som bara ska värmas.
    Det har blivit mycket mackor, filmjölk och "Billypizzor" till lunch det här året. Och nej, vi föräldrar kan inte stå och laga lunchen eftersom alla inte har distansarbete utan måste infinna sig på jobbet.

    Men min fråga kvarstår: hur mycket pengar har kommunerna sparat på att inte behöva servera lunch på sina skolor under år 2020?
    Min erfarenhet är att friskolorna faktiskt löst det bättre.

    Spargrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det borde de ha sparat in en del på. Inte bara på skolor, det är många kommunala institutioner som "tagit chansen" att bomma igen. Bibliotek, simhallar...

      Min uppfattning är att gymnasie-, men även högstadieelever bör kunna tillreda sin egen mat hemma förutsatt att föräldrar ordnat råvarorna och möjligen en enklare beskrivning av hur de ska göra, men jag är rädd att min tilltro till barns förmåga att ta hand om sig själva är i högsta laget.

      Radera