söndag 3 oktober 2021

Bottnar rikedom i höga inkomster eller låga utgifter?

Jag är ett stort fan av både låga utgifter och höga inkomster, men tvingas jag välja är utgifterna viktigare. Att man blir rik på de små utgifterna, inte de höga inkomsterna, är en gammal sanning jag tror på. Ser jag till min egen bekantskapskrets känner jag människor med hög inkomst som ändå är fattiga, men ingen med låga utgifter som inte är rik. Några orsaker:

Utgifter växer till sig

En inkomst i form av lön växer förhoppningsvis med tiden, men ganska långsamt. Inkomster av kortare karaktär hinner inte det. Utgifter har däremot en kuslig förmåga att bli större helt på egen hand, ofta utan att vi ens märker det. Mer än i plånboken.

Bruttovinster vs nettokostnader

I teorin vet vi alla skillnaden på brutto och netto, men räknar vi in kostnaden för inkomstens förvärvande? Möjligen skatten på lönen, men de som varje år jublar åt skatteåterbäringen av sina egna pengar har tänkt ett steg för kort.

Inkomstskatten har vi kanske räknat med, men hur är det med bilens värdeminskning och bensinen för jobbresorna, ökat klädkonto och dyrare lunch? Och på alltsammans en icke-avdragsgill moms.

Procenträkning

För alla med sund ekonomi är inkomsterna långsiktigt högre än utgifterna, så då blir en insparad krona högre i procent av den totala utgiften än en intjänad krona i förhållande till den totala inkomsten. Det kan tyckas som att jag dribblar med ord, men det är den marginalen vi alla lever på, vare sig vi är rika eller fattiga. Ekonomiskt oberoende uppnås när marginalen fram till nu är större än framtida utgifter.

I praktiken kan man inte utesluta varken intäkt eller kostnad ur en budget eller resultaträkning, men om fler la mer energi på minussidan skulle fler ha lön kvar i slutet av månaden istället för månad i slutet av lönen.

40 kommentarer:

  1. Det är vanligtvis (för de flesta) lättare att ställa om från låga inkomster till höga inkomster. Jämfört med att ställa om från höga utgifter till låga utgifter.

    Därför lever jag som jag alltid har gjort (låga utgifter) och sedan varierar inkomsterna över tid. Men det är inget bekymmer för mig, när inkomsterna är högre så växer det på kontot och nuförtiden även avseende investerat kapital. Å eftersom investeringar är långsiktiga så kommer även det kontot att växa.

    Vid strikt FIRE blir det som bekant inga inkomster via lönearbete.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller inte med. I princip alla kan sänka sina utgifter, men långt ifrån alla kan höja sina inkomster på ett dramatiskt sätt.

      Jag är som du här, men vi är ju inte precis urtypen av sparare.

      Vid så strikt FIRE att man väljer att aldrig jobba, men många FI gör det ju ändå, och RE kan man vara lite på deltid.

      Radera
  2. Det brukar att vara barnfamiljer som har stora utgifter har jag märkt.

    Ofta är lönen slut den 20ende.

    Reklamens makt är stor och ungarna ska ha,,

    Vi som är över 60 och har arbete har ofta ett stort belopp över varje månad.
    En behöver ej köpa något,

    SvaraRadera
    Svar
    1. Procentuellt tror jag att det är ännu vanligare bland ensamstående ungdomar, men de märks inte lika mycket som barnfamiljerna. Dessutom tänker man väl att de ska växa upp medan barnfamiljerna redan borde ha gjort det.

      Radera
    2. Barn kan kosta jättemycket eller väldigt lite. Det beror mer på föräldrarna än barnen. Barn ska inte behöva bli mobbade, men att ge dem en gucciväska är orimligt i de flesta fall. Det de behöver är tid och uppmärksamhet, vilket är billigt för de flesta.

      Radera
    3. Helt sant! Och vänjer man sig vid att Gucciväskor dyker upp helt kravlöst får man nog svårare att lära sig att hålla i pengar.

      Radera
  3. Det är väldigt lätt för mina yngre kolleger inom byggbranschen att förköpa sig. Vi har en lärlingstrappa där man börjar på grovt räknat halva lönen gentemot en fullbetald.

    Lärlingsperioden är drygt 2 till 3 åt under en period i den unge människans liv där hen köper första bilen, upptäcker nattklubbar, bjuda sin kärlek på restaurang, flytta hemifrån etc.

    Med gradvis stigande lön så ökar de oftast sin konsumtion. Jag försöker alltid säga till ungdomarna att de ska spara den löneökningen de gör flera gånger under lärlingstiden. De har ju klarat sig förra månaden på en lägre lön!

    Inte alltid det når fram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag försöker göra det samma Putte. Tyvärr samma erfarenheter...men i mitt fall når det väldigt sällan fram. Du är kanske mer pedagogisk :)

      Radera
    2. Å ena sidan förstår jag att de bränner pengar vid den åldern. Å andra sidan kommer de troligen aldrig få samma guldläge att spara riktigt mycket, särskilt innan de flyttar hemifrån.

      Själv har jag slutat ge den typen av råd. Jag blir bara arg när de inte tar till sig min visdom :)

      Radera
  4. Jag har noterat att många som gör "gröna" inköp, t.ex. elbilar eller solpaneler, tror och påstår att de tjänar pengar på dessa prylar (från dag ett). De har glömt att de just har pungat ut med ett avsevärt belopp som möjliggör denna lägre månadsutgift och som är en kostnad tills "lånet" är avbetalat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Solpaneler kan du jämföra med att investera i börsen. Satsa 100tkr på en aktie eller fond, eller på Solpaneler. Med Solpanelerna vet du att du får avkastning varje år. Börsen mer osäkert.
      /C

      Radera
    2. Skillnaden är väl att pengarna på börsen kan du omvandla till likviditet med kort varsel igen, om det behövs.

      Radera
    3. Den enda jag känner till som tjänar pengar på elbilar heter Elon Musk.

      Radera
    4. Bästa är skippa bilen och gå eller spring överallt. Men ändå ska köpa en bil med ett par år på nacken är det föredra elbil 2kr milen vs 13kr milen för en diesel, men bil i sig är aldrig en besparing vare sig den går på jordgubbsaft eller råolja.

      Radera
    5. Nej, uttrycket "tjäna" kräver att det ska gå plus, inte bara mindre minus. För övrigt tror jag bara att det är en tidsfråga innan elbilägare får betala kilometerskatt, eftersom skatter sällan handlar om att få folk att göra val som är bättre för miljön eller sina medmänniskor utan om att dra in mer lekpengar till politikerna. När för få betalar bensin- och dieselskatt kommer turen till elbilisterna.

      Radera
  5. Det är viktigt att ha koll på sina inkomster och utgifter. Vår familj har en budget i excel och till några av posterna så har vi gjort några diagram och vi har även gjort så att den räknar ut sparkvoten varje månad. Man kanske är lite skadad, men jag tycker att det är roligt att jämföra med tidigare år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker också att det är roligt, men det är för mycket slit för att jag ska orka göra så hela tiden. Kortare stickprov funkar däremot.

      Och utgifterna jag har på företaget måste jag ju hålla den där årliga kollen på, så där ser jag tendenserna tydligt.

      Radera
  6. Rikedom bottnar i hur stor utsträckning man äger sin egen tid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår inte, men utveckla gärna.

      Jag tänker att det är ett möjligt sätt att mäta rikedom, för tid är ju vår enda helt ändliga resurs. Däremot ser jag inte riktigt hur rikedomen kan bottna i tidsägande, alltså att rikedomen skulle ha uppstått ur ägandet av sin tid.

      Radera
    2. Ett exempel kan vara att jag jobbar deltid. Då är jag rikare än min arbetskollega som jobbar heltid. Alltså jag har mer fritid.

      Radera
    3. Alltså kronor,guld eller bitcoin är inte det mest värdefulla utan det är tiden. Det är ganska komplicerat för helst ska det vara kvalité tid. Dvs en massa tid i isoleringscell är inte jätte värdefull.

      Radera
    4. Jag håller med om att tid är vår största rikedom. Fast guld är ju också kul :)

      Radera
    5. Detta blev krångligt. Om man har en fet, skräpätande och rökande individ som äger sin tid, hur resonerar man då? Människan äger sin tid men reducerar den kraftigt. Är han rik eller fattig?

      Radera
    6. Han devalverar onekligen värdet på sin tid genom att sabba lungor och knän, men det kan ju vara livskvalitet för honom fram till att livsstilen ger honom komplikationer.

      Radera
    7. Sant. Alla får göra sina prioriteringar.

      Radera
    8. Så måste det vara även om en del prioriteringar känns bättre än andra.

      Radera
  7. För oss har det alltid varit de låga utgifternas väg. Det är den möjligheten vi haft helt enkelt och har kämpat med att få ned alla kostnader. Och nu efter ca 30 år börjar vi se resultat...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trägen vinner. Det gäller det mesta, men kanske särskilt gällande privatekonomi.

      Radera
  8. Fast om man har en inkomst på 13 miljoner i månaden och ändå går minus så är man ju fortfarande rik varje månad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har man en månadsinkomst på 13 miljoner och ändå går back har man nog andra problem, eventuellt kopplat till narkotikakonsumtion.

      Radera
    2. Om man har en månadsinkomst på 13 millar men ändå går back är ens största problem att man är korkad

      Radera
    3. Det ena utesluter inte det andra.

      Radera
  9. Som en som tagit resan från ett hyggligt välbetalt arbete som ingenjör hos landets stora telecombolag till att vara paria på arbetsmarknaden pga politiskt engagemang så är mitt självklara svar små utgifter.

    Nu har jag ändå småsuddar pengar in pga en bunt nämnder, kommunstyrelsen o fullmäktige, och även genom tingsrättens nämndmannaskap där det ofta dyker upp nya gig man kan hugga på under månaden. Ja, sen har jag statens arbetslösersättning i grunden såklart.

    Lever billigt men känner inte att jag försakar direkt något. Pengar blir över att tillfredställa min fondrobot som fördelar 5000 kr var månad. Oftast blir det över så några tusingar ramlar in på sparkontot också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag hade a-kassa byggde jag hus för det som blev över och då hade jag ändå näst intill lägsta ersättning. Även om det inte var idealiskt att gå på bidrag kändes just den biten bra.

      Radera
  10. En morgon i förra veckan så var det två politiker på TV (minns inte viken kanal) som pratade om bilkostnader och särskilt bränsle och skatter. Jag lyssnade inte så noga (skramlade med frukostbestyren) men förstod att det var två som hade väldigt olika åsikt om nyttigheten med bilar. Det var en från MP och en från SD. De hade en lång stund debatterat stad-landsbygd och SD-aren hade påpekat att på landsbygden är det inte lika lätt att ta den obefintliga hyrelsparkcykeln för att lösa familjelogistiken som stadsbor har.

    MP-isten hävdade bestämt att om man inte höjde skatten på bensin och diesel så skulle det bara gynna "de rika".
    För en gångs skull så ställde reportern/programledaren/intervjuaren en ganska relevant fråga, nämligen "när du säger att detta bara gynnar de rika, vilka är det då du menar?"
    Blixtsnabbt kom svaret "det är alla de som tjänar över medelinkomst"!

    Så då vet vi det, alla som tjänar över medelinkomst (inte medianen, utan medel) räknas som rika i en miljöpartists värld.
    Men vi fick inte veta om det räknas per kommun, för hela landet eller hela världens medelinkomst.

    Det spelar ingen roll hur små utgifter du har, eller hur mycket tillgångar du har. Du är rik om du tjänar mer än somliga andra.

    Spargrisen (som enligt denna definition kanske är rik, kanske inte)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Särskilt praktisk definition eftersom ungefär hälften alltid kommer att tjäna över snittet, så då finns det alltid "rika" att jaga med blåslampa.

      Sen tycker jag att det är tröttsamt att allt från journalister till politiker och ekonomer definierar rikedom (=vad man har) efter hur mycket man får in, vilket inte alls behöver hänga ihop. För mig har det aldrig gjort det.

      Radera
    2. Håller med om att det är tröttsamt. För denna MP så är alltså en som har ärvt stora tillgångar aldrig rik, om det inte kommer en regelbunden inkomst från ett arbete.
      Det är ju samma sak med alla de som informerar om att man ska ha "tre månadslöner i buffert". Varför det? Blir jätteknasigt för tex en student som sommarjobbar, men i övrigt har CSN-lån, vilken månad menar man då? (september med all semesterersättning och övertidspeng eller oktober utan något alls?)
      Är det inte bättre med tre månadsutgifter i buffert? Jo, det är det.

      Spargrisen

      Radera
    3. Jag vill inte skylla allt på MP. Jag tycker att den villfarelsen finns lite överallt. Inte sällan har tidningarna rubriker som "rikast i [ortsnamn]" och så handlar hela artikeln om vilka löner folk har.

      För de flesta är månadsinkomst och månadsutgift så slående lika att de inte behöver hålla isär siffrorna.

      Radera
  11. Från eget perspektiv har det varit intressant att det har blivit lättare och lättare att avstå från spontaninköp och förmågan att rensa bort onödiga utgifter upplever jag själv blir bättre och bättre. Du som gillar att löpträna kanske känner igen dig i den process som det innebör att bli bättre. Det är svårast i början, sen blir det mer och mer någonting man blir glad av att göra. Till slut står man där och inser att man har gjort stora framsteg över tid.

    Önskar dig lycka till med flytten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just när det gäller löpning får jag just nu titta väldigt noga och intensivt för att hitta förbättringar. Men annars håller jag med dig. Jag tycker alltid att jag varit sparsam, men en del inköp och utgifter jag gjort tidigare kan jag numera inte förstå hur jag ens kunde överväga.

      Tack för det!

      Radera