onsdag 27 oktober 2021

Livlöst på landet

För två år sedan skrev jag ett blogginlägg om ogästvänliga kommuner som inte ser sambandet mellan bemötandet av kommuninvånare och kommunens popularitet.

I många småkommuner får man betala barns skolgång för att sedan se barnen flytta till större städer så fort de pluggat klart. Sedan kommer de inte tillbaka förrän de går i pension och börjar kosta igen. Det är ett svårlöst problem, men det går an att försöka. Genom att locka arbetsgivare till orten, försöka få medborgarna att trivas och se till att det finns något att göra för unga vuxna, möjlighet att köpa bostad osv.


Ööh! Går den här bilen till Stockholm?

Eller också gör man som Olofström vars kommunstyrelseordförande drar de gamla trötta flosklerna om barnomsorg. Inte ett ord om hur han ska få ungdomar att inte köpa en enkelbiljett därifrån så fort de kan eller någonting konkret överhuvudtaget.

Det finns kommuner som är snabba och flexibla med bygglov, stödjer lokala initiativ eller bara en så enkel sak som att låta grannar dela på ett sopkärl istället för att betala för varsitt. Jag har själv bott i ett antal kommuner och märkt stor skillnad redan när jag ringt kommunens växel. Ibland kan man riktigt höra hur de tänker:


Nu ringer en sån där jävla kravmaskin igen. Betala skatt och håll käft! Vi ska ju fika här nu, Majsan har köpt mums-mums.

Här i Norge har landsbygden ett annat problem. Fastigheter köps in för den skog eller jordbruksmark som tillhör gården. Ofta av stora bolag som sedan låter husen förfalla. I en kommun anställde man nyligen en kille för ett projekt som heter ”Ljus i alla fönster” eller något sådant. Han kartlägger tomma gårdar i bygden och kontaktar ägarna för att höra om han kan hjälpa dem med något för att ta steget att sälja.

Jag läste om det där och kontaktade honom eftersom jag själv var sugen på att köpa en gård i hans kommun, och inte för att skövla skogen utan just för att bo där. Han bjöd mig på fika i hans hemmakontor/lägenhet där vi snackade om jordbruks- och bostadspolitik och han tipsade mig om tomma gårdar som stämde med min kravspec.

Någon vecka senare hade jag köpt hus i en annan kommun, men hann tänka att det där hade aldrig hänt i Sverige. När han är färdig med den norska landsbygden kanske han kan få igång den svenska. Börja med Olofström.

23 kommentarer:

  1. I Halland har man redan gjort detta ett par år.
    https://www.investinhalland.com/mojligheter-i-halland/nytankare-trollar-fram-bostader-och-lokaler/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, titta! Kanske kan det neutralisera PR-inflytandet från Carl Bildt som man säkert fortfarande lider av.

      Radera
  2. Klart bättre satsning än på en kommunal poet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut! Jag har inget emot poesi, men att anlita en kommunpoet tycker jag är att säga till folket att "Se här, vi kan göra vad vi vill, till och med kasta bort era pengar!".

      Radera
  3. Faktiskt så händer det även i Sverige, bland annat i Kramfors Kommun:

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/kramfors-kommun-vill-befolka-sina-odehus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul! Jag inser nu att det kanske verkade som att jag ville göra en Sverige/Norge-grej av detta, men jag fattar att det finns vettiga projekt även i Sverige, precis som att det finns avfolkningsbygd i Norge där inget görs.

      Snarare ville jag visa att det går att göra något om man vill. En del orter lockar till sig småföretag, andra bidrar till att låta lokala eldsjälar sätta platsen på kartan. Vad hade t ex Hultsfred och Västervik varit utan sina musikfestivaler?

      Men så finns bakåtsträvarna som provar något som inte funkar och då provar de mer av samma eller ingenting och sitter och gnäller över att ingen vill bo hos dem. Nej, tacka fan för det!

      Radera
  4. Samma problem i västra Värmland, som gränsar till Norge. Många norskar som köpt sagolika torp för skogens skull och låter huset förfalla till klet. Sorgligt är det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är det. Det är ju inte bara husen som förfaller, heller bygden gör det om ingen bor där. Vet inte hur det funkar i Sverige, men i Norge har det varit svårt att stycka av skogs- och jordbruksmark från en fastighet. Annars hade man ju kunnat välja att bo i huset och sälja skogen till ett företag som idkar stordrift.

      Radera
  5. Sker också i Jämtland. Mycket av skogen som tillhör/tillhört fastigheterna styckas dessvärre av, ibland helt idiotisk...
    Allt gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det inte bättre att skogsbolagen som inte är intresserade av husen slipper köpa dem, och så kan människor som inte är intresserade av att bli skogsägare köpa husen? Jag säger inte att alla avstyckningar är av godo, men jag gillar principen.

      Radera
    2. Om man betänker att man eldar med ved i sitt hus, och ibland faktiskt kan få en inkomst, och även arbete, i sin skog, så kan man förenklat säga att det är en mycket bra sak att ha skog till sin fastighet. Det behöver ju inte vara 100-tals ha. Man har då fler ben att stå på ekonomiskt. Och det är bra när man bor på landet och inte har miljoners på sina konton, utan bara har valt att leva så, sedan gammalt. Att stycka av så att det inte finns egen mark att ta lite ved på är en styggelse. Men det finns bra lösningar i den vägen också, det har visst hänt! Det är ju faktiskt även en del privata aktörer som köper upp fastigheter med hus för skogen, och alltså har ett flertal hus i området, men bor i södra Sverige. Om man tänker sig att yngre bönder skulle vilja köpa en fastighet med både betesmark, åkermark och skog så är det idag svårt. Det blev långt, allt gott!

      Radera
  6. Som Reinfeldt sa när han hade flygit över Sverige. Här finns det massor av skog och plats. Här kan vi fylla upp med massor av bidragsmigranter. Och så blev det.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sa han verkligen bidragsmigranter ;-)?

      Radera
    2. Nej, men han tänkte ju det uppenbarligen. Om man har läst hans "bok" eller hört vad han sagt i andra fall.

      Radera
    3. Jag försöker lyssna så lite som möjligt på Fredrik Reinfeldt. Jag håller mig gladare på det viset.

      Radera
    4. Vi har en bit kvar, det får med lätthet plats 100 miljoner flyktingar i Sverige, antagligen fler än så. Så Annies 30 miljoner var bara ett litet steg på vägen.
      Och du vet väl att det är du Sparo som skulle försörja dem allihop, för du är väl inte rasist?

      Radera
    5. Det är jag inte, men jag bor inte längre i Sverige, så den notan får någon annan ta :)

      Radera
    6. Vänta du bara. Norge är ett rikt land, inte mer än rätt att de får dela med sig till svärje

      Radera
    7. Jo, det vore absolut mer än rätt. Snart har hela Europa varnat Sverige för att de är på väg åt fel håll. Alla andra "såg det komma" och då får Sverige banne mig ta ansvar för sina egna beslut.

      Radera
  7. En fråga i anslutning till detta. Vet du vilka regler norrmännen har för att få köpa en fastighet med lite mark till? (helst en ladugård och ängar för några hästar). Skulle först vara för feriehus men plan B är att sedan flytta permanent när Sverige når systemkollaps. Om vi nu inte redan är där. Europas farligaste land är vi ju redan.
    Mvh Martin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där är inte helt lätt att svara på. En del gårdar har "driveplikt", vilket innebär att jordbruksmarken måste användas. Vill man då inte bruka den själv kan man arrendera ut den. Men varför en gård har driveplikt och en annan inte har jag inte listat ut.

      De finns också boplikt - att man inte får köpa en fastighet som fritidshus/hytte, men ska du flytta permanent är ju inte det något problem.

      Radera
  8. Trevligt att du nämner min hemby. Jag kommer ifrån Olofström från början men flyttade därifrån då jag var 25år för +20år sedan. Inget jag har ångrar precis.

    De har gjort/gör en hel del satsningar på barnfamiljer med simhallar, lekplatser mm men det som jag kommer ihåg var att de inte hade något vidare intresse i personerna mellan 18-25. Det ju en liten stad/by så att gå ut och dans och prata med tjejer en lördagkväll var ju inte att tänka på. Vad göra? Ta bussen till Karlshamn ca 3 mil bort såklart. Vad händer då? Jo, då drar de in den enda bussen på lördagkvällar för det var för stökigt på bussen. Ja, gomidda. Taxi? Finns inte. Så då förväntade sig politikerna att ungdomarna bara skulle sitta hemma en lördagskväll och vara nöjda med det. Så funkar det inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och själv har jag inte varit där på ungefär tjugo år, och då bara en kort visit vid ett tillfälle.

      Jag tycker att det är så där de flesta kommuner verkar göra. Man satsar på barnfamiljer, men inser inte att de egna ungdomarna hinner flytta innan de skaffar barn och chansen att de flyttar tillbaka är inte jättestor. Dessutom, när de väl skaffat barn är det en massa som kostar med dem. Först kanske de har tio barnlösa år då de bara betalar skatt, aldrig är sjuka osv. Synd att ge bort de åren till Karlshamn, Göteborg eller Stockholm.

      Radera