Liv & död

Senast jag såg mina bin var 7 december då de fick några droppar oxalsyra per kupa för att bli av med varroakvalster som annars riskerar att ha ihjäl hela samhället. I två av de fyra kuporna var det gott om bin och ett väldigt surr. I övriga två obehagligt tyst, så när det blev en varm dag för en månad sedan var jag inte förvånad över att det bara var tre samhällen som var ute ur kupan och kollade läget i större skala medan den fjärde bara hade något nyfiket bi på flygtur. Jag var istället positiv över att det i alla fall var gott hopp om tre.

Men det är nu på våren det kan krisa, när vädret varierar. Så länge det är kallt sitter bina stilla i ett klot och vibrerar för att hålla värmen, men när värmen kommer blir de mer osäkra. Vill det sig riktigt illa börjar drottningen lägga ägg i tron att vintern är över, och har hon väl börjat slutar hon inte.

Då gör samhället av med mycket mer foder och ifall vintern fortsätter en månad till kan hela samhället svälta ihjäl. Är det då inte bara att ge dem stödfoder för säkerhets skull? Nej, dels kan det också sätta igång drottningen för tidigt, dessutom vill man inte öppna kupan när det är för kallt. Precis som att människor låter bli att vädra i minusgrader.

Så kom äntligen dagen då det blev tillräckligt varmt igen för att göra en snabbtitt. Lever de? Har de foder? En biodlarkollega i närheten har i år tappat sex av tretton samhällen varav fyra under mars månad, så det här kunde bli blodigt. Dör bina kan man göra avläggare, binäringens svar på sticklingar, men då kan man troligen glömma honungsproduktion det året, så det handlar om mycket pengar om de inte är vid liv.

Herren ger ...

Hej flickor! Fullt surr i alla fyra, även den som verkat död hela vintern. Socker hade de också. En av kuporna fick en honungsram, men antagligen helt i onödan. Grejen är att jag inte vill lyfta mer än en ram för att förvissa mig. Det är viktigt att det går snabbt och inte alls säkert att de bin som flyger ut nu överlever.

Något jag däremot gör på varje kupa är att byta ut bibotten, ställningen under den nedersta lådan. Där ligger vaxrester som skakat ner under vintern, men framförallt drivor av bin som gett sitt liv för att så många som möjligt av deras systrar ska överleva.

… Och herren tar.

På sommaren lever de flesta bin inte mer än några veckor eftersom de sliter ut vingarna. De bin som är kvar nu har hängt med sedan augusti-september, men många tusen kom inte så långt utan begravs i en sopsäck. Låter man dem ligga kvar eller häller ut dem på marken utanför kupan ökar risken för sjukdomar.

Trist för dem, kan tyckas, men bin är inte så individuella av sig. Det viktiga är att drottningen och samhället i stort överlever. Efter tio sekunders snabbcheck vet jag inte riktigt hur de mår, men hoppas få göra en riktig inspektion inom några veckor. Det är i alla fall väldigt kul att alla samhällen överlevt vintern.