Jag är ett stort fan av att handla
lokalt. Jag kan till och med betala lite extra för det, merkostnaden
skriver jag av som investering i ett lokalt nätverk, något man aldrig
kan ha för mycket av. Men det finns gränser för hur mycket jag kan
betala. När jag flyttade till Norge betalade jag 700 kr per kubik
kluven ved av en lokal bonde. När han fick slut kollade jag av
marknaden och hittade en svensk leverantör som tog 420 kr.
Han visade sig ha bra blandved med mycket björk, så förra året blev det svensk ved. Inför årets vedupphandling hade svensken gått upp till 620 kr medan den norske var uppe i 1200 kr. Då får jag lägga till omaket med att ta hem veden, och även bensinpriset har ju gått upp en del. Med sexton inköpta kubikmeter ger det mig dock 9280 kr i minskad inköpskostnad att handla transport för.
Det fick därmed bli svensk ved igen
och jag är kluven (som veden). Å ena siden vill jag handla
lokalt. Å andra sidan vill jag i egenskap av konsument visa
marknaden att här har ni en kund som inte handlar först och frågar
om priset sen, jag är ju inte pressekreterare. Vore
fler som jag i det avseendet hade ingen i Norge kunnat ta dubbelt så
mycket som skogsägarna på andra sidan gränsen.
Nu ligger årets ved på torkning på gården. Med tanke på att jag ska lägga om tak och måla lada i sommar håller jag tummarna för en torr försommar. Sedan ska veden in vedboden och därefter in i huset. Det sägs att ved värmer många gånger och det gäller tyvärr även om man köper färdigkluven.
Nu är det inte ett problem för dig, kära norrman, men hur är det med bäst före-datum för ved? Jag har hört att veden tappar energivärde efter ett par år, och att det till slut blir som att elda gamla tandpetare.
SvaraRaderaDet blir det säkert, även om jag tror tror att vi pratar mer än ett par år. Hur som helst har jag inte tänkt ha mer ved hemma än att jag har ett par års förbrukning. Idealet vore att köpa i år det jag ska elda vintern -24-25, men där är jag inte än.
RaderaDa ligger jag risigt till. Köpte en kubikmeter för 14 ar sen och har fortfarande nagra klabbar kvar. Använder min öppna spis sa sällan och de senaste tva gangerna började det ryka in. Jag tror möjligen att jag maste punga ut för en sotare. Det är inte gjort pa alla dessa ar. Nagon som vet hur ofta man borde "sota"? Och vad är det de egentligen gör? Blaser ur själva skorstenen eller vad?
Radera/Annika
Annika - så här ser det ut i Sverige:
RaderaIntervall för sotning, de vanligaste objekten:
Om du eldar med fast bränsle (ved, pellets, spannmål etc):
Fastbränsleeldad värmepanna (ved, spannmål, flis, halm etc.), som fungerar som huvudsaklig värmekälla = 4 ggr/år
Fastbränsleeldad värmepanna(ved, pelletsbrännare, spannmål, flis, halm etc.), som fungerar som huvudsaklig värmekälla med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för effektiv förbränning av bränslet = 2-3 ggr/år
Fastbränsleeldad värmepanna med träpellets eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. Pannan måste vara specielt konstruerad för pelletseldning. och som inte kan eldas med annat bräsleslag = 1 ggr/år
Lokaleldstäder:
Kakelugn, kamin, braskamin eller liknande eldstäder i småhus, som huvudsakligen värmer huset eller det rum som den är placerad i = 1 ggr/år.
Används eldstaden mer sällan, så kallad trivseleldning, och inte som huvudsaklig värmekälla – eller är belägen i ett fritidshus är längsta lagkravet vart tredje år.
Eldningsolja:
För värmepanna vars märkeffekt är högst 60 kw och eldas med lätt eldningsolja (gäller de flesta småhus) = vartannat år
För värmepanna vars märkeffekt överstiger 60 kw och eldas med lätt eldningsolja =1 ggr/år
För värmepanna där eldning sker med tung eldningsolja eller från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle = 3 ggr/år
Imkanaler i restauranger eller andra större kök:
Sotning kan ske 3 gånger per år. I fråga om imkanaler i kök som endast används för uppvärmning av mat eller liknande verksamhet kan sotning ske 1 gång per år.
I Norge kommer sotaren varje år. Osäker på om man kan skjuta på det ifall man inte eldar (så mycket).
RaderaOj sa mycket info Christoffer, men jag bor inte i Sverige och har faktiskt inte kollat upp vad som gäller här. Antagligen borde jag ha gjort det. Den öppna spisen hos mig används bara för att det är trevligt att se pa lagorna, inte alls för värme. Sa nu far jag bestämma mig för att det är en mysig inredningsdetalj, eller sa far jag leta reda pa en sotare. Google säger "Skorstensfejare arbetar inom området brandskydd och energi. Till arbetsuppgifterna hör att rensa skorstenar från sot, kontrollera eldstäder och rengöra ventilationsanläggningar. Skorstensfejare, som också ofta kallas för sotare förebygger brand och bidrar till att spara energi."
Radera/Annika
Jag har lärt mig att man må förvärma skorstenen med att elda tidningspapper i ett par minuter om man inte använder kakelugn mer än 48h, annars kommer röken in då det lägger sig som ett lock. Skulle prova det men se också till att elda regelbundet.
RaderaEn liten petitess i sammanhanget kanske men jämfört med förra året är väl bensinpriset något lägre nu, åtminstone i Sverige. Dieselpriset är åtminstone lägre än förra året även jämfört med förra våren. Kollar vi från toppen i höstas är priset nu ner med drygt 7 kr/l.
SvaraRaderaJag (Anonym kl. 11:10) försöker bara se något som kan vara positivt och driva inflationen i rätt riktning :)
RaderaJag funderade på det när jag skrev texten, men orkade inte kolla. Du har säkert rätt.
RaderaMen i mitt fall var det diesel som gällde förra året och bensin i år, och eftersom dieseln är flera kronor billigare i Norge än i Sverige tror jag resorna blev dyrare i år.
Oj, 16m3 i 245:a med släp. Klarade du det på 5 vändor?
SvaraRaderaDu provade inte att sätta in en köpes annons? Det brukar gå att få tag på till mer vettigt pris.
Nej, sex vändor blir det nog, men jag tog hjälp av en kompis ett par vändor så att vi kunde köra dubbla bilar.
RaderaJag tyckte 620 kr var ett vettigt pris. Är det inte det? Jag är hur som helst orolig för att få skitved om jag kastar ut frågan. Nu har jag en leverantör som jag vet har bra ved. Det verkar vara många som tycker att 80 procent asp är att betrakta som blandved :-(
Som du säger är det viktigt att odla och ta hand om nätverk, samt själv bidra med det man kan. Köpa surved kan vem som helst göra.
RaderaJo 620 är helt okej. Men kanske du kunde få napp på något lokalt lägre än 1200?
RaderaFör egen del utgår jag från att "blandved" är en blandning av träd som är svårsålda separat. Alltså asp och gran och kanske lite tall. Eventuella björkklabbar är ren bonus.
Den jag har köpt är minst en tredjedel björk och lika mycket gran/tall.
RaderaDu köper alltså ved för mer än all el vi gör av med på ett helt år, till allt?
SvaraRaderaDu har inte funderat på att bygga om huset innan du fixar med allt annat? Det verkar läcka energi som ett såll, eller? Här finns stor besparingspotential, Sparo!
Mvh investera-pengar.blogspot.com
Inte farlig elräkning om du ligger under tiotusen om året, men du har helt rätt. Jag har köpt ett jättehus i stort sett utan isolering. Panikisolerade taket förra vintern, men att klä om hela panelen är ett större projekt som får vänta.
RaderaSatt i en väldigt fördelaktig sits med min första kåk som värmdes med vedpanna. Min släkt har drivit medelstort inredningssnickeri sedan tre generationer. fint att få hem en container full av spillbitar när det behövdes! Sedan att elda med päronträ och mahogny inser jag ju hade kommit till bättre nytta hos någon slöjdare, men man skådar ej given häst i munnen.
SvaraRaderaMin kåk sedan dryga 2 decennier nu värms dock endast genom el, luftvärmepump. Men med rimligt god isolering och lite svensk sisu vad gäller att trivas i kyla har jag fått ned totala årsförbrukningen till 6 313 kWh, prognosticerat 5 711 kWh innestående år om det ej blir vargavinter.
/JB
Jag har också fått tag i sådan ved någon gång. En del sådana där "slöjdbitar" slutade ju aldrig att brinna :-)
RaderaJag körde nog inte mer än tre månader luftvärmepump i år, i övrigt har jag klarat mig med ved.