Var fjärde svensk mellan 20 och 27 har inte flyttat hemifrån. I Stockholm mer än var tredje.
Hyresgästföreningen skyller på en
trasig andrahandsmarknad, och vill förutom höjda bidrag (och därmed
högre skatter) att bostäder ska förmedlas efter behov och inte
antal dagar i bostadskö. Det sistnämnda låter som en utmärkt
grogrund för korruption. Snart måste man kanske vara politiskt
aktiv (i rätt partier eller organisationer) för att få ett
hyreskontrakt. Det saknas som bekant inte exempel på det.
Inget av reportagen ställer frågan om
de unga och deras familjer har något eget ansvar. Att de växer upp kommer väl inte som en oförutsedd händelse? Bostadsbolagen
knackade inte på dörren hos bostadslösa när jag var ung heller.
Man fick ringa runt och tjata, svara på annonser och lyssna runt i
bekantskapskretsen. Min första bostad var ett andrahandskontrakt där
dottern till en kompis till en släkting hade flyttat ihop med sin
pojkvän, men inte var beredd att klippa livlinan.
Och så får man försöka bygga upp kapital så
att man får råd, både att deponera några månadshyror och att
skaffa kontantinsats till en bostadsrätt. Det kan vara olika svårt,
men det är alltid lättare om man försöker än om man sitter på
Tiktok eller framför Netflix och gnäller över hur tufft samhället
är.
Själv undrar jag om unga verkligen vill flytta hemifrån i samma utsträckning som tidigare. På min tid (oj, vad gammal jag kände mig nu) ville alla bli vuxna så fort det gick. Nu verkar det inte lika självklart. Vad det beror på kan diskuteras – mesiga föräldrar, skolan, samhället och/eller utbudet av meningslös förströelse? Vill man ändra på det tror jag att det är där man ska sätta in insatsen, inte höja bidragen och kamma folk ännu mer medhårs. Finns behovet kommer lösningarna.
Är det bara jag som blir lite lätt provocerad av att hyresgästföreningen ens uttalar sig i frågan?
SvaraRaderaOm det finns någon organisation som gör allt för att hålla "marknaden" så dysfunktionell som möjligt så är det väl de pajasarna?
Avreglera marknaden och vänta 20 år, så det hinner byggas lite, så är förmodligen problemet mer eller mindre borta sen.
Bra att hyresgästföreningen finns som bjuder lite motstånd. Vill inte ha det som i Storbritannien där den avreglerade marknaden är ett paradis för oseriösa fastighetsägare. Storbritanniens bostadspolitik är helt åt fanders likaså i Canada, USA, Australien m fl länder. Rekommenderar dokumentären "PUSH" som bl a handlar om giriga och samvetslösa fastighetsägare. Antalet hemlösa i de här länderna bara ökar och ökar.
RaderaJag vet inte om HGF bjuder på mer motstånd mot hyresvärdarna än mot hyresgästerna. Jag ser inte att de någonsin fyllt en funktion på den svenska hyresmarknaden.
RaderaFöräldrar som curlar, istället för uppfostrar sina ungar, förtjänar att serva 50-åringar som bor i källaren.
SvaraRaderaOch kanske blir det så. För ett par månader sedan skrev jag om två bröder som är på god väg dit:
Raderahttps://sparosverige.blogspot.com/2023/10/mammas-pojkar.html
Försökte hyra ut vårt nyproducerade Attefallshus i närförort till Stockholm för 7000 kr på Blocket. Fick ett svar från människor under 30 år. Finns ingen bostadsbrist. Varför söker då endast en? En etta i Märsta, Kungsängen, Västerhaninge på 20 kvm kostar ca 1 miljon. För mycket insats för vissa, absolut, men lite sommarjobb, jobb samtidigt som man bor hemma så är det löst på något, några år…Dessutom är det en baggis att lösa ett förstahandskontrakt i Märsta eller liknande ort. Vet, för jag gjorde det själv, fick på första försöket…
SvaraRaderaKanske för att 7 000 kronor i månaden för att bo i ett Attefallshus utanför stan är för dyrt?
RaderaMed tanke på kostnaderna det är att ha ett attefallshus, inte bara i pengar (tex högre elräkning, sopavgift, vatten, bredband...). Utan också i tid man måste lägga ner på att laga saker som hyresgästen förstör (och köpa in nytt) så är 7000 kr billigt.
RaderaJämför gärna med ett halvslitet studentrum (där man delar kök och ev badrum med 4-11 övriga) i en förort.
Vi har ett attefallshus. Efter 2 hyresgäster (den första ok, den andra var miljöpartist och därför kan man strunta i sånt som att vara rädd om saker och inte slösa på resurser) så kommer vi inte att hyra ut på ett bra tag, det är inte värt mödan.
Men de i vår del av stan (förort) som hyr ut gör det för ca 12-18000 kr, beroende på standard och avstånd till kommunikationer.
Jag tror inte att det är för dyrt. Svårt att få en etta i en Stockholmsförort billigare och jag hade föredragit Attefallshus framför flerfamiljshus. Jag har förresten bott så för många år sedan.
RaderaJag gillar idén med generationsboende (växte upp med farföräldrar nära vilket var väldigt fint). Jag känner inte att barnen (för min del) behöver flytta ut så fort de gått ut gymnasiet. Men de ska såklart vara ömsesidigt, och att bo hemma innebär både att bidra med sysslor o hyra, men också för oss föräldrar att inte lägga sig allt. Men funkar det skulle det vara en bra mycket bättre start för dem att kunna spara pengar ett par år i alla fall.
SvaraRaderaDet är inte jättefel, men jag tror att det är bra om ungdomar kommer iväg och luftar sina vingar en sväng, förr eller senare.
RaderaJag kommer ihåg när man sa att svenska ungdomar flyttar hemifrån tidigast i Europa. Tror det är så fortfarande. Jämför med Italien där man bor hemma tills man gifter sig om man som man inte vill skämma ut sin mamma.
SvaraRaderaJag tycker att det är svårt att jämföra så rakt av. Italien har helt andra traditioner än Sverige.
Radera"Förr i tiden" så blev folk vuxna fortare. Folkskolan var tills man var ca 14 år, sen blev det jobb om man inte gick realen (nuvarande gymnasiet). Även om gymnasiet är frivilligt så tar de flesta numera sig igenom (ibland med ofullständiga betyg).
SvaraRaderaNär du och jag gick ut gymnasiet så gjorde de flesta killar fortfarande lumpen. I väntan på det så bodde de ofta hemma hos föräldrarna för att efter att varit ifrån "markservicen" (dvs lärt sig bädda sängen och putsa skorna själv) inte direkt ha lust att flytta hem till mamma igen. Många tjejer drog utomlands som au pair (vem var det som gjorde en låt om det?), det tågluffades eller jobbades på kibbuz. När de väl kom hem så var det inte ovanligt att bo ihop med kompisar eller ha ett rivningskontrakt med blandad standard. Eller en stund hos föräldrarna igen innan nästa äventyr.
Att barnen bor hemma vid högre studier (universitet/högskola) om det är möjligt är klokt framförallt ekonomiskt. Samma om de inte riktigt vet vad de vill göra som vuxna, de sparar pengar och säsongsjobbar någonstans där man inte skriver sig på det tillfälliga boendet. Många kan ha varit "utflyttade" i flera år, men ändå stå kvar på adressen.
Sen finns det ju oändligt antal anledningar till att det inte alltid funkar att bo med föräldrarna; studier långt bort, arbete nån annanstans eller olika viljor och synsätt på allting (ja, konstanta bråk).
Men om var fjärde i dessa årskullar på ca 100 000 individer bor hemma så blir det totalt 200 000 personer för hela landet. Är det mycket eller lite, dumt eller smart? Beror nog på om de det berör är nöjda eller missnöjda med det.
Spargrisen
Ja, visst är det märkligt! Samtidigt höjs röster för att sänka rösträttsåldern. Logiskt sett borde den väl snarare höjas.
RaderaJag fattar att det är svårt att flytta hemifrån medan man studerar, men för många tror jag att det är markservicen som drar.
Jag tycker inte att det är konstigt att vi är yngre och äldre längre tid sett till att medellivslängden ökat. Livets faser fördelas på fler år. Allt annat hade inneburit en enda lång utdragen medelålder.
RaderaTom-Hjördis
Men om dagens 21-åringar är som 16-åringarna var när myndighetsåldern var 21 och den redan sänkts till 18 vore det väl rimligare att överväga att gå tillbaka till 21 än att sänka till 16?
RaderaDet verkar som att vi har fel om att dagens ungdomar är oansvariga. Att vi tycker de är det säger mer om vår ålder än det säger hur dagens ungdomar är.
Raderahttps://news.harvard.edu/gazette/story/2021/11/why-kids-are-delaying-adulthood/
Tom-Hjördis
Det var väl sa i Sverige ocksa i gamla tider, folk bodde hemma hos föräldrarna till dess att de gifte sig. Min morbror t.ex. bodde hemma tills han var 35. Nu later det som om jag är 80, men min morbror var äldst i syskonskaran, min mamma den yngsta.
SvaraRaderaSjälv flyttade jag hemifran strax innan jag skulle fylla 19, köpte en bostadsrätt! Och nu tror ni läsare att jag var rik, det var jag inte, den kostade 3,000 eller 4,000, minns inte riktigt, men vet att jag salde den för 7,000 ett ar senare när jag lämnade hemstaden. Lägenheten lag inte i det bästa omradet, men heller inte det sämsta. Minns att jag fick skrapa bort en sunkig heltäckningsmatta fran sovrumsgolvet, yikes!
Haller med om att barn växte upp fortare förr, numera ska det curlas och hjälpas till ekonomiskt. Förstar att föräldrar vill hjälpa men fragan är om det stjälper i stället?
/Annika
Min mamma, född 1935 flyttade hemifrån när hon var 16 och jag uppfattade det som ganska normalt då. Själv var jag 18-19, men det var 35 år senare.
RaderaJag tror absolut att det stjälper, åtminstone väldigt ofta.
Är själv nyss fyllda 20 år och bor hemma. Betalar givetvis för hyra och hjälper till med sysslor. Problemet är att de flesta bostadsköer har extremt lång kö. I "problemområden" som Biskopsgården/Bergsjön etc så är det inte ovanligt med 5-7 års väntetid. Till och med de minst attraktiva områdena har så lång kötid. Eftersom du inte kan ställa upp dig i bostadskö innan 18 år så borde du rimligt sett vara drygt 23-24 år innan du erbjuds ett kontrakt. Enda möjligheten jag ser är kontakter, då kan du säkert få mycket tidigare. Sen är det säkert mycket lättare i mindre städer såklart.
SvaraRaderaAtt bo hemma vid 20 ser jag inte som underligt, och som du är inne på går det ju att vara med och ta ansvar även från pojkrummet/flickrummet.
RaderaFör mig var det bara andrahand som gällde. Det var helt otänkbart att få ett förstahandskontrakt på en hyresrätt som ung.
Om det bodde, säg, en miljon färre människor i Sverige så skulle trycket på bostäderna minska betydligt. För att inte tala om kommunikationer, vägar, tåg, bussar, spårvagn och tunnelbana.
SvaraRaderaTänker man på det är det faktiskt svårt att säga vad som skulle bli sämre.
Så är det.
RaderaMin äldsta är 19 1/2 och visar ännu inga tecken på att flytta :-)
SvaraRaderaVid hennes ålder var jag sedan länge redan utflugen ur boet och likt du så provade jag först med en andrahandslägenhet.
Jag har svårt att se att det blir jag som driver ut henne men förr eller senare kommer hon tröttna på att alltid behöva se mitt trötta fejs när hon kommer hem och själv dra igång en flytt.
Samma här. Min 21-åring verkar inte ha något behov av att flytta hemifrån. Har fast jobb, sparar 10000/månad och gjort så ett bra tag. Så möjlighet till att låna och kontantinsats finns. Vi bor stort och hon betalar till oss men börjar funderar på hur länge det ska vara så här, om det ska ske självmant eller om vi måste "slänga" ut henne. Hennes kompisar bor också kvar hemma trots egna jobb. Själv ville jag hemifrån så fort som möjligt.
RaderaNi får börja spela dålig musik tidiga lördagsmorgnar :-)
RaderaSkulle hon inte höra för hon har dörren stängd och sitter med sina hörlurar på och tikelitokar, snapchattar eller youtubar eller vad hon nu gör. Stör oss gör hon inte iallafall för umgås är hon inte sä intresserad av. Men jag slipper iallafall laga mat 2 g/v. Får se det som en inneboende helt enkelt.
RaderaDet är nog väldigt individuellt när barn blir flygfärdiga, såväl idag som förr.
SvaraRaderaFör några år sedan roade jag mig med släktforska lite på nätet, och hittade då exempel från början av 1900-talet på några som flyttat hemifrån väldigt tidigt (14 år) och andra som inte tycks ha flyttat alls.
Folk är olika, men generellt känns unga idag ha ett mindre behov av att bli vuxna, tycker jag.
Radera"Det är nog väldigt individuellt när barn blir flygfärdiga, såväl idag som förr."
RaderaJa och det är lite av ett "svenskt problem" att unga vuxna inte kan flytta hemifrån. 2015 var svenskarna först i EU med att flytta hemifrån.
https://www.europaportalen.se/2015/04/svenskar-forst-att-flytta-hemifran
Jag förstår inte varför svenskarna klagar. De har röstat på att ta emot mellan 500 000 och 1 000 000 invandrare de senaste 20 åren. Utan denna invandring hade befolkningen krympt. Det hade säkert medfört andra problem men inte dagens bostadsbrist.
https://www.dagensps.se/investerardygnet/nu-krymper-sverige-utan-invandringen/
Jag gör det lite för enkelt för mig genom att peka på invandringspolitiken (jag skyller inte på invandrarna) eftersom urbaniseringen hade gjort att efterfrågan på bostäder skulle ökat i städerna även om befolkningen krympt men tar man emot upp till 1 miljon människor på 20 år och inte bygger lika många bostäder så får man bostadsbrist.
Tom-Hjördis
Men då slipper de kallas rasister, så det får det väl vara värt :-)
Radera"För några år sedan roade jag mig med släktforska lite på nätet, och hittade då exempel från början av 1900-talet på några som flyttat hemifrån väldigt tidigt (14 år) och andra som inte tycks ha flyttat alls."
RaderaJag tror du har rätt. Det varierar med historien hur fort ungdomarna samlar på sig vuxenmarkörer.
"What has changed is that youth are reaching the markers of adulthood later: They’re getting married later, on average, than they were in the 1970s. The age of moving out of the house, the age of first marriage, the age of first child and those sorts of things are later than they were on average in the 1970s. But this isn’t unique to today’s youth. If we go back 100 years or more, to the 1920s or the 1890s, we find that the age of first marriage looks very similar to today. The average age of first marriage for a man in 1890 was 28. There is a drop in the middle of the 20th century, when people graduated from high school and could get a job that paid a living wage, get married, buy a house, and have a family by the time they were 22. What has changed is that it’s harder for youth today to find the kind of job that pays a living wage and has a future — one that makes them feel secure enough to move out of their parents’ house and reach all the markers of adulthood."
https://news.harvard.edu/gazette/story/2021/11/why-kids-are-delaying-adulthood/
Tom-Hjördis
Alla länder eller städer som har en reglerad bostadsmarknad har enorma köer. På en fri marknad finns inga köer eftersom tillgång anpassar sig till efterfrågan. Om du är ute efter en vara eller tjänst och du möts av långa kötider så är den enda orsaken att staten förstört den marknaden med regleringar.
SvaraRaderaDet finns för- och nackdelar, men jag stör mig (också) på att Hyresgästföreningens och andra socialisters lösning alltid är MER reglering, oavsett hur sönderreglerad en marknad än är.
RaderaKlart att det finns köer speciellt till allmännyttan, hos privata värdar har folk inte råd att bo i många länder, det är en stor bostadslöshet och det blir allt värre.
RaderaVi kanske ska lösa ett lands bostadsbrist i taget, men klart är att Sverige - som vanligt - skulle kunna lära sig saker från omvärlden.
Radera"Snart måste man kanske vara politiskt aktiv (i rätt partier eller organisationer) för att få ett hyreskontrakt. Det saknas som bekant inte exempel på det."
SvaraRaderaDet saknas det inte exempel på nej. T ex att Margot Wallström fick en lägenhet av Kommunal är ett exempel. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/rLVk4A/wallstrom-fick-lagenhet-av-kommunal
Signerat er allas favoritkommentator Tom-Hjördis.
RaderaO ja, det går säkert snabbt att hitta åtminstone 25 exempel, men jag nöjde mig med tre.
RaderaJa, med 25 exempel över en tjugoårsperiod är det ju bara en tidsfråga innan vi alla måste ha rätt partibok för att få tag på en lägenhet.
Radera2021 uppgick antalet flyttar i Sverige till 1 580 000, enligt SCB.
Jag sa att det "snabbt går att hitta" 25. Det räcker med en googling. Det betyder inte att det finns 25 fall i Sverige under en tjugoårsperiod och jag är rätt säker på att du förstod det.
RaderaVi har haft utbudsunderskott på vissa större orter rätt så länge nu av bostäder, inte minst syns det på svarta marknaden där det råder rent av löjliga hyror. Sen centralbanker som sett till att det på det blir tvärstopp i nyproduktion samtidigt med migration som varit. Så till viss del kan jag förstå. På något vis känns det jobbigare för dagens unga än när man själv köpte.
SvaraRaderaMvh investera-pengar.blogspot.com
Så är det. Hade politikernas favoritslogan "Hela Sverige ska leva" varit något mer än en slogan kanske det hade motarbetat det faktum att nästan alla flyttar till ett par storstäder och tömmer övriga landet.
RaderaAtt politikerna infört i praktiken hög flyttskatt så att det blivit tvärstopp i flyttkedjorna gör inte saken enklare heller. Eller att det idag är enormt viktigt bo på de allt färre säkra platser som finns kvar i landet.
SvaraRaderaJag håller med.
RaderaJag vet två syskon i 19-25 års åldern som bor kvar hemma. Båda har förhållandevis gott om sparade (gåvor) pengar och slösar inte. Boendet verkar delvis bero på svårare att få fast anställning i icke-akademiska jobb nu för tiden och delvis av bekvämlighet. Kanske är det inte bara negativt att umgänget med föräldrarna funkar, och jag ser flera fördelar med generationsboende, särskilt för de familjer med barn och morföräldrar. Det tråkiga är att mamman i denna familj fortsätter att laga all mat och pappan sköter städning, disk och det mesta andra. De åker på regelbundna semestrar för att jobba ifrån markservicen! Framför allt sonen verkar inte ha någon plan på att lära sig laga ens enklare rätter och knappt några intressen förutom dataspel. Själv gav jag mig ut och upptäckte världen, var aupair, testade nya sporter, tog körkort, sjöng i kör och började plugga under de åren.. påstår inte att jag är en mall för framgång, men bristen på drömmar och initiativ är nedslående. /L
SvaraRaderaDet är klart att det inte bara är negativt att man funkar ihop med sina föräldrar, men det innebär inte att de inte skulle behöva klippa navelsträngen, och det är kanske främst föräldrarnas ansvar.
Radera