måndag 4 december 2023

Upp till kamp mot gnälliga studenter

Först, tack till ”Surgubben” för ämnestipset. Dagens blogginlägg handlar om den grupp som alltid känner mest självömkan, alltså studenterna, snöflingornas snöflingor. Den här gången gäller det den ”chockhöjda” CSN-räntan, från 0,59 till 1,23 procent för 2024.

Ja, det är en fördubbling, men inte ens studenterna hade väl räknat med att stå helt fria från räntehöjningar när Sverige gått från minusränta? Riksbankens styrränta har på några år gått från -0,5 till +4 procent. Eller som ”Surgubben” uttryckte det:

På två år har räntan alltså höjts från 0 till drygt 1 % samtidigt som inflationen varit 5-10 %, vilket alltså är kraftigt negativ realränta. Ungdomarna får i princip betalt för att låna men klagar ändå.

Låt oss då höra studenterna själva.

Kanske att fler kommer klaga på sin ekonomi och jobba över somrarna i stället för att plugga.

Att minska lite på öldrickandet på studentpuben är såklart inte ett alternativ.

Det är tråkigt för att det är för det blir ett mindre incitament att plugga saker som inte direkt leder till ett välbetalt jobb, typ humaniora som väl redan aldrig lönar sig att plugga.

Säger Molly som läser latin. Men hon ger sig inte där.

Det är väldigt tråkigt för det är en sådan viktig del av folkbildningen, om alla pluggade civilingenjör hade vi haft ett väldigt tråkigt samhälle.

På vilket sätt latin är en viktig del av folkbildningen år 2023 förtäljer inte historien, och om alla pluggade till civilingenjör hade ingenjörerna till slut haft ännu sämre lön än de hittepåjobb hon själv studerar för att få. Hade hon läst ämnen relevanta för det moderna samhället hade hon förstått det.

Jag började plugga direkt efter gymnasiet. Då var det jättebilligt och jag tog lån fast jag bodde hemma.

Jag kan tycka att det inte är meningen att man ska ta lån om man bor hos sina föräldrar, då borde studiebidraget räcka mer än väl. Alltså är hon ett bevis för att det varit för billigt. Det förstår hon uppenbarligen inte själv när hon följer upp med:

Det är jättetrist för det känns verkligen som att det kommer bli så att folk inte vill plugga 'onödiga' ämnen.

Kan någon förklara för mig varför staten ska subventionera onödiga studier? Alltså, inte nog med att själva undervisningen är gratis, man får låna till sitt uppehälle medan man håller på. Är det då för mycket begärt att de pluggar sånt de har användning för?

Jag känner snarare att studielånet, Sveriges i särklass billigaste lån, borde höjas ytterligare. Det är bra att människor studerar för att få jobb de tycker är intressanta, men universitet är faktiskt inga jävla fritidsgårdar. Plugga det ni ska, bli färdiga med det och kom er ut i arbetslivet!

25 kommentarer:

  1. Googlade lite snabbt student loan USA och såg att räntan på federala studielån är 5,5 procent. Lyssnar man på Dave Ramsay show upptäcker man snabbt att många amerikaner som ringer in har jättehöga studielån men det brukar inte spela någon roll eftersom de även har jättehöga löner. Helt okej ha 150 tusen dollar studielån som tandläkare i USA men pluggar man latin bör man inte ta studielån överhuvudtaget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, rimligtvis bör man kalkylera lite, och då måste man ta hänsyn till framtida intäkter, eller bristen på sådana.

      Radera
    2. Det är kul att studera intressanta ämnen, men Sveriges arbetsmarknad har lite svårt att svälja alla konstvetenskap, arkeologer, och andra liknande. Kanske skulle man satsat på datalogi i alla fall.

      Radera
    3. Det är ju just det. Om alltför många har möjlighet att läsa utbildningar utan framtid ballar systemet ur.

      Radera
    4. Skulle inte skattebetalarna börja "bjuda" på studielånen i USA? Eller det var bara aktuellt innan valet :-)

      Radera
    5. Före och efter valet brukar vara helt olika tekoppar, där som här.

      Radera
  2. Räntan borde följa inflationen mer, det rimliga för en ekonomi är ju att ha realränta, annars så lönar sig inte investeringar. Riksbanken är bra, men den inflationschock som kom var svår att undvika med bara penningpolitik, eftersom den delvis berodde på monopol och effekterna av kriget. Fan ta alla diktatorer!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte om det inte är att dra det väl långt. För samtidigt gör lån att folk blir lite mer flexibla, och när det kommer till studier är det ju bra om det finns folk som vågar plugga vidare (förutsatt att de pluggar till något meningsfullt alltså).

      Radera
  3. Kul inlägg fran en f.d. stauppkomiker :).
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att jag inte hann ådra mig några studieskulder på två veckors utbildning till komiker ;-)?

      Radera
    2. Haha, den korta studietiden förklarar varför sa manga av dem inte är roliga.
      /Annika

      Radera
    3. Det finns flera skäl till det, men jag håller med.

      Radera
  4. Jag flyttade hemifrån redan när jag började gymnasiet. Dels tog pendlingen med buss och tåg ett gäng timmar varje dag, men främst var jag less på att stångas och låsa horn med farsan varje dag, två envisa och viljestarka personer…
    Mycket bättre relation när jag flyttat!

    Jag fick 15 000 i klumpsumma för tidigare blandade småjobb i snickeriet från familjen att klara mig under året på, min billiga lilla etta med kokvrå o sovalkov täcktes nästan helt av CSN-stödet, så det hade nog funkat helt o tack vare att det mest var mat som kostade och man ju fick en gratis skollunch var dag.

    Givetvis kände jag för att rulla tärningen och köpte mig en synt (ny för hela 13 000, det var dumt och onödigt, borde köpt begagnad såklart) och var ute och spelade de flesta helgerna. Det visade sig inte vara någon dålig lösning ändå. Samt roligt o givande! 🎼🎹

    Drog nog in runt 2000 kr i månaden skattefritt, plus att jag sålde lite piratmjukvara för en tusenlapp eller två i månaden, få väl hoppas att det är preskriberat för länge sedan… 🙄

    Helgspelandet höll jag iaf i under studietiden och ihop med sommarjobb var jag varken fattig eller rik men redde mig bra under mina 4 år på Teknis utan att behöva tigga mer pengar av föräldrarna eller ta lån.

    Inhandlade tom en mycket karaktärsfull trikoloren-målad Renault 5 -79a som jag fortfarande kan sakna för 6 500 kr efter ett par år. 😊

    Men jag hade ju kunnat gjort det betydligt bättre.
    Tänk om jag hade fått mitt ekonomiska uppvaknande redan under skoltiden och hade förstått hur fördelaktigt CSN-lån faktiskt var och är, då hade jag gjort något jag ej gjort senare heller, lånat och satt varje lånad CSN-krona i fonder…

    Men gnällde gjorde jag enbart den vecka eller två det var bankstrejk (?) och jag ej hade föutsett behovet av kontanter till mina makaroner o ketchup! 😂
    /JB

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att flytta hemifrån redan under gymnasiet skulle jag tycka var tufft. Det har man ju heller inte någon reell möjlighet att komma undan, även om det teoretiskt är frivilligt.

      Men visst kunde man jobba lite redan då. Det är nog det som stör mig mest med studenterna i artikeln, att de verkar tro att de ägnar all vaken tid åt sina studier. Jag vet inte vem de försöker lura, men nog tusan har de fritid.

      Radera
    2. Jag hade mitt första sommarjobb som 15-aring och jobbade sedan varje sommar till dess att jag gick ut skolan. Trots en skitdalig timpeng blev det mycket pengar för mig och jag började redan da spara. Det visade sig vara en god ide. Jag far tacka mina föräldrar för att de tidigt lärde mig att först tjäna pengar, sedan spendera.
      /Annika

      Radera
    3. Även låga timpenningar blir kapital på sikt. Så har jag levt hela mitt liv :-)

      Radera
  5. Av pricip tycker jag inte om att låna, men med tanke på den löjligt låga räntan så skulle detta vara det sista lånet jag jag betalat fördigt om man kunde välja. Huslånet är ju exempelvis nästan uppe i 5%

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut, studielån är bäst och ska så vara. Men det duger tydligen inte åt studenterna.

      Radera
    2. Även om räntan på studielån är låg, så är amorteringen desto högre. Av den anledningen vill jag själv bli av med lånet så fort som möjligt. Har tyvärr kvar strax under 300.000 kr på lån som jag tog under 1990-talet, men min låga lön då och den betydligt högre räntan, gjorde att skulden ökade för varje år. Först när jag tog en ny sväng på universitet (ej lån!) och skördade frukterna av en betydligt högre lön, så började äntligen mina lån minska.
      /Christoffer S,

      Radera
    3. Kul att höra att det finns någon som faktiskt vill pynta av lånet. Ibland känns det som att lån bara räknas om till månadskostnad som sedan ska ticka och gå så länge det är möjligt.

      Radera
    4. Tycker du gör rätt i att betala tillbaka snarast Christoffer S. Menade aldrig att det var bra att ha lån, tvärtom är det inget man skall sträva efter. Men blir ju hellre av med det dyraste lånet först om jag kunde välja.

      Radera
  6. Huvudet på spiken när du ställer frågan om varför staten ska subventionera onödiga studier. Räntan på studielån är ju löjligt låg men kan i viss mån motiveras om det leder till utbildningar och jobb där behoven finns.

    F.ö. lite intressant att Molly ondgör sig över civilingenjörsutbildningar som hon själv troligen aldrig skulle vara i närheten av att klara sig igenom. Är det något vi behöver mer av inom högre utbildningar så är det ingenjörer och naturvetare. Det finns ett stort behov av dessa i samhället idag i motsats till de som läst latin.
    /Ingenjören

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag motsätter mig inte utbildning. Inte mindre viktiga heller, men dessa kanske inte jag behöver betala. På samma sätt som ingen annan vill betala för att jag lär mig flugfiske eller grekisk arkitektur.

      Radera
  7. Varför staten ska subventionera onödiga studier? För att alla arbetsskygga ynglingar ska kunna skjuta upp verkligheten och därmed den dag då de måste ge sig ut och söka jobb, så länge det bara går. Det är ju mycket behagligare att leva som student och ha det bra. Inget ansvar, ingen som kräver något av en. 😄
    /Katarina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att det där stämmer för en del. Eller, jag VET att det gör det. Och det är ju inte det som är meningen, varken med studiemedel eller kostnadsfri utbildning.

      Radera