Bara baserat på hennes lugg och val av
glasögon drar jag slutsatsen att jag antagligen är oense med
Expressens vikarierande ledarskribent Mimmie Björnsdotter Grönkvist
om det mesta, men hon har en poäng när hon konstaterar att studenter kommer att klaga på sin ekonomi hur
rika de än blir.
När studentorganisationernas
företrädare går ut och klagar på att studiebidraget inte höjs
tillräckligt mycket eller att det inte finns tillräckligt många
billiga studentrum är det en del i en förhandling. Jag vet inte hur
det är med er, men jag har aldrig gått in i en löneförhandling
och sagt att jag egentligen var ganska nöjd med lönen redan innan.
Det hör till spelet att alltid uppfatta sig som undervärderad.
Det märkliga är
att studenterna lyckats så bra med att måla upp bilden av sig
själva som offer att det blivit till en sanning. Vi läser ganska
okritiska reportage om att studiemedlen inte räcker till. Här säger en student att hon är tvungen att planera sina matinköp och kolla efter
nedsatta priser. Jaha... Är det nu vi ska gråta en skvätt?
Studentlivet är kanske inte rikt, men det ska det heller inte vara. Fast i Expressens ledare står det: ”Det finns nybyggda studentboenden med hyror på över 6 000-7 000 kronor i månaden, det vill säga kring halva studiemedlet.” Det innebär alltså att även dessa studenter har minst 6000 kr kvar till studiematerial, mat och öl på studentpuben. Lägg 2000 på mat och lika mycket på böcker. Hur mycket öl är det egentligen möjligt att dricka?
Vad få tänker på är att utbildningarna är helt jävla gratis. Kanske att i alla fall socialistisk genusvetenskap borde kosta pengar.
SvaraRaderaDe är ju det, eller åtminstone kostnadsfria. Svårt att säga om det vore rimligt att ta betalt, det finns argument åt bägge håll.
RaderaUtbildningar som det saknas efterfrågan på hos arbetsmarkanden borde begränsas. Jag kan köpa att man kanske kan ha en handfull platser som finansieras gemensamt. Söktrycket ska inte ha så stor betydelse som det verkar ha idag. Vad jag förstår tar man hänsyn till både söktryck och arbetsmarknaden, och jag menar att man bör tona ner söktryckets betydelse. Tanken med fri utbildning måste vara att samhället ska gagnas i någon mening. Det gör det knappast om man utbildar 1000 personer per år till ett yrke där efterfrågan är 10 per år.
RaderaMen där är det inte ersättningen som borde begränsas utan hela utbildningen som borde tas bort eller pausas i väntan på behov.
RaderaJag tycker att det här med att lägga 2000 kronor i månaden på öl låter hyfsat rimligt som ung student, men är inte säker på att jag skulle vilja lägga lika mycket på böcker. :-)
SvaraRaderaNä, skämt åsido. Själv köpte jag ALLTID begagnad kurslitteratur, som jag sedan sålde vidare för ungefär samma peng när kursen var tentad och klar. Och det här var på den tiden när man satte upp små lappar på institutionens anslagstavla, så idag borde vara ännu enklare att kränga gammal kurslitteratur på Facebook, Blocket och allt vad det nu heter.
Jag har ingen aning om vad kurslitteraturen kostar, men utslaget på ett år kan jag inte tänka mig att de köper böcker för 24000 kr.
RaderaBra spaning! Jag hade velat veta hur hårt de jobbar för att sälja sina gamla böcker. Det borde räcka med miljöargument, men tycker de dessutom att ekonomin är tuff finns det definitivt pengar att spara/tjäna där.
Det knepiga med begagnad kurslitteratur är att de ändrar ganska mycket när de gör nya upplagor (och det gör de ofta). Tex byter plats på kapitel, lägger till saker eller tar bort. Eller så byter de bok mellan varje år. Allt för att tjäna pengar.
RaderaHur jag vet det? Senast igår så klagade den hemmavarande studenten på att föreläsaren hänvisade till kapitel som inte finns.
Däremot så har inte studenterna TID att dricka så mycket öl så att hela studiepengen går åt. I alla fall inte på utbildningar som är hyfsat seriösa. För har man lektioner/seminarier/föreläsningar mellan kl 08:15 och 17:00 och sedan ska förbereda labbar, rapportskrivningar och läsa in sig på de skrivningar som ger bonuspoäng på tentan, då är det inte många timmar kvar på dygnet för mat, sömn och transport.
Stryker de inte bara sånt som kan vara stötande för dagens allt känsligare studenter ;-)?
RaderaJag känner många heltidsarbetande människor som har gott om tid att supa upp eventuellt överskott, så det borde studenter med det schemat också hinna.
Köpte alla böcker nya, och vill minnas att det som mest kan ha dragit iväg till 10k per år. Vissa böcker, t.ex. fysik och lite mer nischade böcker inom elektronik var rätt dyra, 800-1200 per bok. 5 kurser per termin som mest, säg 10 böcker per år, där snittpriset låg på kanske 600. Sen var vissa år dyrare som sagt. Ibland behövdes en ytterligare bok än huvudboken i kursen, t.ex. Physics Handbook var en 500 extra som man fick punga ut ett år, men sen hade man den hela studietiden.
Raderai det här fallet så var det studenten som hade en sprillans ny bok och läraren som hade förra årets upplaga.
RaderaMinns att böckerna inom mitt huvudämne var ruskigt dyra, men det accepterade vi mer än när nåt obskyrt, obligatoriskt men väldigt perifert ämne tog lika mycket betalt för suddiga kopior av nån rapport.
Vi rekommenderade faktiskt vår hemmavarande student att köpa den stora matematikformelsamlingen (en bok som heter Beta). Det har flyttats om en hel del i den, och lagts till vissa saker, sen vi köpte våra för ca 35 år sedan(!)
Har faktiskt ingen aning om hur mycket som stryks på de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna för att ingen ska känna sig kränkt. Men jag vet att sångböckerna både tagit bort vissa sånger som faktiskt alltid varit opassande och lagt till en massa nya, för att de är nya. Känner mig gammal!
Anonym 15:34
Slappo: Låter ändå rätt långt från min påhittade siffra 2000 kr/månad.
RaderaAnonym: Jag känner mig också gammal när jag inser att universiteten, stället där åsikter och teorier ska stötas och blötas, inte klarar av åsikter pga kränkthet.
Skulle verkligen inte säga att dagens utbildningar är tidskrävande. Läste elkraftingenjör med start några år innan Covid. Utbildningen var ett skämt. Räckte med att gå på lektioner som snittade några timmar per dag, sen några dagars faktiskt plugg under studieperioderna på 10veckor.
RaderaLade majoriteten av min studietid på dataspel och festande, men gick ut med toppbetyg på allt och fick dessutom priser för bästa betyg/tenta.
Jag är visserligen intelligent enligt mensa men det kändes ändå som att hela studietiden var oseriös/låg nivå. Många med mig klarade sig galant utan krävande plugg. Sen fanns det vissa som kämpade enormt, men de skulle kanske inte varit där egentligen. Vet iallafall ~3 i vår kull som tillslut blev godkända efter mycket omtag men som idag inte har ett arbete inom sin utbildning.
Redan efter 2år sitter jag som teknisk ansvarig och 1 år senare dessutom chef, alltså dubbla hattar. Vi brottas enormt med nyexade ingenjörer som inte verkar förstå basic saker, inte kan uttrycka sig i skrift och som inte verkar ha förståelse för ingenjörsskap — ser inte skogen för alla träden etc. Det gäller även för vissa phd personer som jag själv fick agera mentor redan efter ett år in i mitt arbetsliv, då dessa personer redan arbetat 5år på bygget och ändå inte lyckas leverera.
Som chef är jag snarare orolig när jag ser phd och och dubbla masters när jag rekryterar, då det är oerhört enkelt att glida igenom akademin för man kan i stort sett inte bli underkänd då mycket ansvars läggs på lärarna att se till att personen godkänns. Även kandidater som uttrycker sig som att de kämpade genom utbildningen blir jag orolig för. Jag anställer hellre skoltrötta bachelors med rätt attityd som vill ut i arbetslivet och utveckla sig på riktig och tjäna pengar. Har funkat oerhört bra hittills, min lilla avdelning är troligen minst utbildad med relativt få personer, men vi verkar vara mest effektiva och utveckla de bästa ingenjörna.
//Annan Anonym
Min sambo läste en annan ännu mindre serriös utbildning på distans. Förskolelärare. Det krävde mycket mer tid i form av lektioner och seminarier. Men innehållet var ganska tondövt och främst common sense saker. Pluggade egentligen aldrig, lade kanske 10-20h/vecka på lektioner och obligatoriska saker. Bara en lång väntan på att få ticka av alla boxar och få sin examen. Jag är orolig för skolan och högskolan, den är inte för intelligenta personer — de blir uttråkade och skoltrötta.
RaderaJa, jag får som sagt inte ihop att en del kan ha ett heltidsjobb, kanske ett eget företag, vid sidan av heltidsstudier, med mindre än att heltidsstudierna är ganska mycket kortare än heltid.
RaderaJag har inte tänkt anställa någon mer i hela mitt liv, men känner många som är rädda för att plocka in människor med alltför många akademiska poäng, och jag förstår dem.
Verkar ju vara en vettig människa, skribenten i Expressen. Cirkus 13000 kr i månaden är inte fy skam. Jag lever på långt under den summan och den enda utgiften jag inte har som de har är studielitteratur som man ofta kan köpa begagnad eller låna. Skulle kunna bränna minst 3000 på nöje om jag hade så mycket pengar eller spara.
SvaraRaderaKanske är det för mycket man anser sig att ha rätt till idag. Kommer inte ihåg att vill gnällde i massmedia om studielånen och det var definitivt inte bättre då./Eme
Jag fattar inte heller. Snackade med en granne som (visserligen i Norge) pratade om människor med trehundratusen i årslön som att det måste vara extremt svårt att gå runt. Själv tycker jag att det skulle vara extremt svårt att göra av med så mycket pengar.
RaderaSå länge jag kan minnas har studenter gnällt över dyra boenden (och en del inte ens på gångavstånd från universitetet!) och låga bidrag. Möjligen har gnället blivit lite värre.
Tröttsamt när det skriks ”Varg!” över en situation som egentligen är rätt fördelaktig och borde vara klart hanterbar att lära sig klara ekonomiskt.
SvaraRaderaHade mycket minde in som student men hanterade det utan att fara illa.
Jag tycker det skulle vara obligatoriskt för alla studenter med studiemedel att innan kursen/utbildningen börjar se Borrowed Future,
https://www.imdb.com/title/tt14910836/
för att få lite perspektiv och eventuellt tacksamhet gällande det egna läget.
/JB
Den lät intressant!
RaderaMig gav den mycket kunskap samt insikt i hur pass generöst utbildningssystemet i Sverige faktiskt är. På ett intressant vis, rekommenderas.
Radera/JB
Ja, det där är intressant. Det gnälls ofta på att livet är "orättvist", särskilt för dem i mindre populära bostadsområden. Vad jag vet så har de precis lika mycket gratis studiebidrag, skolgång och skolmat ända till gymnasiet som i andra områden. Sen är själva universitetsutbildningen också gratis i Sverige (men mat, boende och kurslitteratur kostar).
RaderaSkillnaden är att de i de mindre populära bostadsområdena har färre elever per klass än i andra områden. De får ofta besök av kändisar, till exempel av Nobelpristagarna (varje år är det reportage på nyheterna om att nobelpristagarna besöker dessa skolor, aldrig att de besöker skolor där eleverna faktiskt är intresserade av vad de har forskat på). Och när de är på utflykt till något museum så hyrs det in bussar och bjuds på lunch (från andra områden så får man vackert ta sig dit med lokaltrafiken och att ha med sig matsäck är självklart).
Det blev ett ramaskri i pressen för ett antal år sedan när Stockholms universitet och KTH beslutade att de skulle ta terminsavgift av studenter som inte är från Sverige, Norden eller de EU-länder som vi har avtal med. Det skulle bli så synd om massor av utländska studenter! Vad de inte fattade var att bl.a. många i Kina hade upptäckt att här fick man en topputbildning, nästan jämförbar med elitskolorna i Frankrike, Storbritannien och USA, men utan att behöva betala skyhöga terminsavgifter. Att de sen hade svårt att få jobb här spelade mindre roll för dem. De tackade för sig och drog till nåt annat land där de togs emot med öppna armar.
Spargrisen
Jag fattar fortfarande inte vitsen med att låta utländska studenter utan koppling till Sverige åka dit och få en gratis utbildning på svenska skattebetalares bekostnad.
RaderaDet där med utbytesstudenter som pluggar gratis var ett intressant fenomen när jag pluggade. Det var 10ggr så många utbytesstudenter som svenskar på det masterprogram jag läste. Varav majoriteten från Pakistan. Gratis utbildning och möjlighet att jobba som tidningsbud/dela ut reklam, samt att de bodde en stor drös i de billigaste och sunkigaste studentrummen, knappt avsedda för en människa att bo i, gjorde det väldigt attraktivt för dem.
RaderaOch det kan ju inte vara meningen att det svenska utbildningssystemet ska resultera i en massa hög- eller överhuvudtaget utbildade människor i en annan världsdel!
RaderaJag har, som många andra, också varit student. Det var inte särskilt svår tid i livet som jag kan minnas, inte ekonomiskt i alla fall. Man pluggade och fick pengar på kontot varje månad för detta. Få kurser innehöll så mycket pluggande att det fyllde upp 40 h i veckan så några problem att jobba fanns inte direkt. Problemet var snarare att det var så pass begränsat med vad man fick tjäna/termin så att man var tvungen att ha koll samt gärna i kombination med en flexibel arbetsgivare som kunde anpassa sina utbetalningar för att det skulle gå ihop. Dessa summor är numera rejält höjda så du kan numera i princip tjäna en normal heltidslön utöver ditt bidrag/lån.
SvaraRaderaKurslitteratur var det sällan man måste köpa. Det räckte med att man köpte en bok tillsammans (helst begagnad) och nyttjade skolans kopieringsmaskin på de sidor man behövde om man inte pluggade ihop. Sen sålda man boken och la dessa på nästa bok som behövdes.
När det gäller drickandet så dricker man hemma innan man går ut och ev fyller på med en Britt-fylla https://efficientbadass.blogspot.com/2017/12/bli-full-med-brittmetoden.html
För 2000:-/mån blir det många svängar ute.
/Lotta
Ja, med tanke på att vi har riksdagsledamöter som pluggat heltid vid sidan av riksdagsjobbet (som alla som innehar det säger är lååångt mer än heltid) måste det gå att pressa in en liten sidoinkomst.
RaderaBrittfylla var ett nytt begrepp för mig. Jag trodde att det var något brittiskt, men det där var ju mycket skojigare.
Lotta, nu vet inte jag vilken utbildning du gick. Men på min tid så hade vi lektioner eller föreläsningar 8-17 och så laborationer efter det. Laborationerna skulle förberedas och duggorna/kontrollskrivningarna skrevs varje måndag för att få bonuspoäng till tentan (och på vissa kurser behövdes det för att klara dem). Lektionerna gick man på, eftersom där togs det upp tips&trix som inte stod i böckerna.
RaderaDet fanns inte tid för något extrajobb, inte ens för årskursens stjärna som hade alla rätt på alla tentorna.
Minns en gång när vi åkte hem efter en dags pluggande så insåg vi att det var väldigt uppsluppen stämning på tunnelbanan. Vi förstod efter en stund att det berodde på att det var lördag! Jaha, är folk lediga idag? OK. Ses imorgon samma tid så kanske vi lyckas lösa denna veckas uppgifter.
Du skulle ha gått Juristlinjen ihop med Annie Lööf istället, så hade du hunnit ha ett riksdagsämbete vid sidan av.
RaderaPluggade 40 timmar per vecka vanligvis, och la sen ytterligare tid, inklusive hela helgerna, när det var tenta/dugga. Förutom en period på ca 2 månader då jag och min grupp la 70 timmar per vecka, på grund av att det projekt vi valde att göra i en kurs drog iväg i tid (10 timmar, 7 dagar i veckan, exklusive raster).
RaderaGick ut som kursetta, blev överraskad när de gav mig en utmärkelse på examenshögtiden. Det är hur man använder sin tid som är det viktiga. Hade några kurskamrater som "var med och pluggade", men som mest bara satt där, eller surfade/skojade bort all tid. De kuggade mer eller mindre alla tentor, och någon ramlade bort från utbildningen efter första året.
Jag undrar om det inte vore bättre att lata studenter betala för studierna i stället för att det statsfinansieras. Jag minns när jag studerade och det var de som fick allting betalt (om det var av Försäkringskassan eller nagon A-kassa minns jag inte), medan jag levde pa studielan/bidrag och betalade resor och litteratur själv, det var fattigt pa den tiden och ingen öl blev det. Fast jag gick ut som kursetta och var den första som hade jobb. De andra ansträngde sig mindre.
SvaraRadera/Annika
Alla känner nog någon som genomfört studier utan minsta tanke på att de ska jobba med det, och då känns det ju galet att andra ska betala för det.
RaderaSom student i Sverige har man det oförskämt bra. Man får chansen till en behaglig och oftast trevlig tillvaro under flera år där man får delvis gå på bidrag. Skaffar man sig dessutom ett sommarjobb så får man in extra pengar och har det rent oförskämt bra under denna tid. Jag hade själv pengar över att spara löpande.
SvaraRaderaMvh investera-pengar.blogspot.com
Jag har hört flera liknande historier, att de haft det ganska behagligt. Och det skär sig mot människor som låter som att de tvingats till högre studier, och skuldsätter sig för livet.
RaderaPluggade i 5 år, med noll skuldsättning. Det går om man vill. Innan högskolan hade jag sommarjobbat och även gjort lumpen, och hade ett hyfsat sparkapital från det. De flesta, kanska alla, jag känner hade satt sprätt på pengarna innan de satte foten på campus. Det finns en del personer som aldrig har pengar över, oavsett hur mycket de får in (se Lyxfällan, inte ens de med 90k/månad i lön verkar förstå att hantera pengar).
RaderaDet är heller inte så att en utbildning kommer som en oförutsedd utgift i klass med en tandläkarräkning, så det borde inte vara omöjligt att tänka till och spara i förväg.
RaderaSparo & Co...
SvaraRaderaJag fastnade på en helt annan aspekt av gnället. Nämligen detta:
"Titus Fridell, ordförande för Saco studentråd, välkomnar att bidraget justeras upp, hävdar han att det inte räcker.
För uppjusteringen kompenserar ju bara för inflationen. Den reala inkomsten är densamma som i fjol. Och enligt Fridell uppger en av tre studenter att de har dålig ekonomi."
Det är två saker som fick mig att tappa hakan i de sista 3 meningarna.
1. Varför ska studenter ha en REALökning av studiemedlet? VARFÖR är det ens något man tar strid för?
Jag köper att det måste justeras för inflation. Om tidigare årskullar klarat sig på medlen, varför inte även den nuvarande kullen?
2. Varför är anekdoten om att 1 av 3 studenter uppger att de har "dålig ekonomi" ett argument? Dålig ekonomi är inget man har, det är något man gör. Som ni andra varit inne på, om man har halva inkomsten kvar, och den kvarvarande delen är på minst 6k/månad. Hur kan inte det räcka i ett ensamhushåll?
Även Slösa bör ana ugglor i mossen här. Jag misstänker starkt att anledningen till att kontot är nollat i slutet på månaden är någon eller några av följande:
* Äter ute för ofta, kanske man inte bör göra det alls som student om boendet är för dyrt?
* En uppsjö med abonnemang, säkerligen dyrare än vad som behövs.
- Mobil, skaffa billigaste.
- Streamingtjänster, kanske räcker det med en? Många unga har nog Spotify + minst en videotjänst. Dela med kompisarna istället?
- Osv...
* Onödigt dyra kläder.
* För mycket dyr alkohol? Gör lite fulvin i studentkorridoren.
Jag förstår heller inte varför studenter ska få en reallöneökning, särskilt inte när nästan ingen annan får det.
RaderaÄnnu ett skäl till att kontot är nollat i slutet av månaden är för att det går. Hade man fått svälta skulle man se till att skaffa sig marginaler, men finns det ett sparkonto eller föräldrar att fylla på ifrån så gör man det. Visst, det är ett fritt val, men borde inte vara ett samhällsproblem.