På juldagen bloggade jag om att Kiruna
kommun dragit in efterrätterna på kommunala äldreboenden och
mjölken på skollunchen eftersom politikerna prioriterat ett äventyrsbad för miljardbelopp som
nästan ingen annan ville ha.
Nu har nästa rond avslutats.
Det visade sig nämligen att elevernas föräldrar tyckte att
skolmjölken var så viktig att de var villiga att själva köpa in
och leverera den, men det får de inte.
Kommunen kan inte ta emot mjölk som gåva eftersom det skulle kunna
ses som sponsring. Vi tar det igen: Elevernas föräldrar får inte
ge sina barn mjölk på skoltid eftersom det ses som sponsring av
kommunen. Förstår kommunen att de här barnen i första hand
tillhör sina familjer och inte kommunen?!
Detta påminner om när Gislaveds
kommun dragit in läsk på äldreboendena och en handlare i byn
skänkte 480 liter läsk som kommunens kostchef såg till slängdes på soptippen.
Den stora besparingen med att göra det sämre för åldringar är
kanske att de ska vantrivas och dö i förtid?
Det förklarar ändå inte Kiruna
kommuns hat mot skolmjölk, jag tror inte att de vill döda barnen.
Kanske är det ett sätt att riva av plåstret snabbt. Låter de
föräldrarna betala mjölken i år kommer debatten återkomma. Genom
att sätta hårt mot hårt hoppas de att föräldrarna (för att inte
tala om media) ska glömma striden och acceptera mjölklösheten.
Jag skulle vilja säga att det inte kommer att hända, man ger inte upp sina barns rättigheter. Jag håller en tumme på att Carolina Tapani och de andra föräldrarna står på sig, men i och med att jag i detta inlägg kommit ut som fullblodscyniker kommer det kanske inte som en chock att jag gissar att mjölk är ett avslutat kapitel i Kirunas skolor.
Jag har hört att Kiruna, särskilt deras informatörer, lobbar jättemycket för att folk ska flytta dit. De påstår att det är ett så fantastiskt ställe att bo på.
SvaraRaderaDet är det säkert, om man gillar mörker, kyla, mygg, mörker, snöskoter, dyra äventyrsbad, mörker, att de flyttat centrala delarna av stan till ett köldhål, mörker, hög kommunalskatt, att de inte vill ge barnen näring på skollunchen och mörker.
De skryter gärna om att det är fantastisk natur, bortanför gruvhålen, men då måste man gilla mörker, köra snöskoter och älska mygg för att uppskatta.
När barnfamiljer tittar på för-och nackdelar med olika städer att flytta till så tror jag att Kiruna hamnar långt ner på listan. Mjölkdiskussionen kommer inte att underlätta.
Spargrisen
Jakt, fiske, välbetalda jobb i gruvindustrin...
RaderaMen visst, jag kan också tänka mig att barnfamiljer tänker en sväng till innan de flyttar dit nu.
Fast allt det där mörkret kompenseras ju av ljuset på sommaren. På ett år är det väl ungefär samma antal timmar med dagsljus i Kiruna som Malmö. Men visst är det tur att det är mörka timmar på sommarnätterna söderut, det blir ju så mycket enklare att skjuta folk och sälja knark då...
RaderaDet är möjligt att ljuset jämnar ut sig, men jag har ingen nytta av att det är ljust kl 0-8 för då ligger jag ändå och sover.
RaderaJakt och fiske kan man ägna sig åt även på sydligare breddgrader. Och problemet med Kiruna är just att när det väl är ljust så är det ljust väldigt länge. Och myggigt.
RaderaJag är mer en naturmänniska än en som gillar shopping, barer och museer, men ändå är inte Kiruna ett alternativ för mig.
Det ska till mer än ett svindyrt äventyrsbad, en gruva och Esrange (vad heter de nu?) för att jag ska bli intresserad.
Spargrisen
Jag har inte heller packat väskorna, men folk är olika.
RaderaJag har nyligen kollat pa en serie pa svt som heter Frostbiten, den handlar om människor som frivilligt valt att bosätta sig norr om Polcirkeln. Lite sa känns det om människor som väljer att bo i Kiruna, även om de förmodligen inte jagar för att fa mat pa bordet. Men att spara in pa mjölk till barnen är bara för fanigt, det är sa lite pengar i det stora hela.
SvaraRadera/Annika
Folk är olika. Jag kommer hålla mig söder om polcirkeln.
RaderaI detta fall kostar det ingenting, när föräldrarna erbjuder sig att köpa in och leverera mjölken till skolan, men det duger inte heller.
Frågan är varför föräldrarna inte samlar in och donerar mjölkpengarna istället? Då faller åtminstone hygienargumentet.
RaderaArgumentet om "sponsring" tycker jag faller av sig självt, var tror politikerna att skolans budget kommer ifrån egentligen...
Jag tror inte det spelar någon roll vad föräldrarna donerar till sina barn, kommunen har bestämt sig.
RaderaKanske har de glömt varifrån pengarna kommer, och vem som egentligen har ansvaret för barnen.
Man kan också engagera sig politiskt och jobba för att ändra de lagar och regelverk som styr verksamheterna. Förmodligen bör man i första hand inrikta sig på EU-nivån, eftersom det är därifrån det mesta av märkligheterna kommer.
SvaraRaderaJa, men när de åtta största partierna tycker att EU-medlemskap är en bra grej är det inte lätt att hitta en bra kanal för det engagemanget.
RaderaAtt bara klaga funkar väl också lite halvdåligt.
RaderaJa, smartast är kanske att flytta ifrån EU :-)
RaderaAlla vet att mjölken sedan länge har varit en symbol för vit makt och rasism*. Självklart är ingen av de styrande partierna i Kiruna S, V, SL, FI rasister, enligt dem själva.
SvaraRaderaJa, vad är det det heter: kommuninvånarna får den politik som majoriteten har röstat fram. Majoriteten är inte rasister, alltså ingen mjölk. Är du emot, är du emot demokratin. Och rasist.
*enligt ledande forskare
Pigg teori, men jag tror trots allt inte att rasism har del i besluten kring skolmjölken i Kiruna :-)
RaderaOch kan man tänka, att just denna sorts teori omfamnas av ovannämda partier...
RaderaJag tror ändå att det här handlar om tjänstemän och kanske en rektor. Politikerna håller sig nog undan mjölkdebatten så länge de kan.
RaderaVi vet exakt i vilket land alla dårskaper begås och frodas numera.
SvaraRaderaDårskap är nog tyvärr ett universellt fenomen.
RaderaOm jag inte minns helt fel från min egen skoltid var det väl främst mjölken som gjorde det värt att besöka skolmatsalen.
SvaraRaderaDet som fanns på tallrikarna var tyvärr inte lika smakfullt alla gånger. :-)
Vissa dagar var ett glas mjölk det som fick mig att stå ut och hålla mig vaken de sista timmarna i skolan. Men i stort sett tror jag skolmaten var helt okej på min tid. Undantaget var kokt potatis som stod på värmning timme ut och timme in.
Radera@FIRE2025: Instämmer och maten har inte blivit ett dugg bättre, tyvärr.
RaderaSkolan där jag jobbade hade tre-fyra äppelträd och någon smart
SvaraRaderatyckte att matbespisningen skulle göra något av alla de äpplena
som mognade framåt hösten. Det tilläts inte eftersom (som det hette då) hälsovårdsnämnden lade sig i och förklarade att mat eller frukt som inte var inköpt av godkända leverantörer fick inte serveras och det var på grund av någon smittorisk. Om någon blev sjuk så fanns
det ingen att skylla på.
Vad skulle hända om någon av eleverna på eget bevåg åt ett sånt där äpple då? Det kan ju gå hur illa som helst om inte Hälsovårdsnämnden godkänt dem först. Så tramsigt!
RaderaHej Micke!
SvaraRaderaNu har det gått en månad sen jag kommentera här sist, ja har hunnit göra lite research.
Det visar sig, att i en aksjesparekonto får man kräva tillbaka utländsk källskatt, OM man gör uttag som är skattepliktiga. Sen, som bekant, får man inte ha icke-europeiska aktier i ASK
I en investeringskonto går det inte att kräva tillbaka utländsk källskatt. Man betalar ingen skatt så länge man inte gör uttag, precis som i en ASK, men det landar i att man blir dubbelbeskattad.
i en vanlig VPS konto kan man kräva tillbaka källskatten, men man blir beskattad kontinuerligt.
Det intressanta är att fram till 2020 fick nätmäklaren tillbaka källskatten för sina kunders räkning, men Norska Skatteverket beslutade att inte längre tillåta det av någon anledning. Det står i Nordnets blogg att man har försökt ta upp det med Finansdepartementet, och med Arbeiderpartiet, men har blivit ignorerade. Föga förvånande. Kanske blir det någon ändring om Høyre återerövrar makten. Vi får hoppas det.
Slutsatsen blir att det inte går att investera i en utdelningsportfölj i Norge, inte som småsparare i alla fall. Förmögna norrmän investerar genom holdingbolag, men för de flesta kommer det inte i fråga.
Har kollat lite på norska ekonomibloggar, och de verkar inte äga amerikanska utdelningsaktier.
Du nämnde förra gången att du bara äger fonder. Jag undrar om utdelningar från fonder med hemvist på Irland är skattebefriade i Norge också?
Du vet att vi slipper källskatt på fonder med hemvist på Irland och Luxembourg, åtminstone här i Sverige. Är det likadant i Norge?
Jag har försökt att gräva information om det, men har gått bet. Norrmän verkar inte vara intresserade av utdelningsinvestering.
Tack på förhand!
Alexander O.
Mitt minne av diskussionen för en månad sedan är ganska vagt.
RaderaDet är väl stor chans/risk att Høyre tar över 2025, men om de tänker göra något åt kapitalbeskattningen har jag ingen aning om.
Inte heller vet jag något om irländska fonders källskatt.
"Norrmän verkar inte vara intresserade av utdelningsinvestering."
Är det inte så att norrmän bara betalar de skatter och avgifter som är utan att fundera så mycket över det. Det tycks vara den norska modellen ;-)
Samma modell som i Sverige alltså, när det kommer till skatt? Bara betala och tro det kommer dig till del :)
RaderaMed skillnaden att här kan jag hoppas på det, det gjorde jag inte i Sverige.
RaderaDe mörkröda regionerna i norr. Vem är ens förvånad? Acceptans av vad som helst, för man har alltid röstat på vad farfar röstade på och det är bäst så. Tänk på barnen. Lika logiskt som att de röda lägger all sin tid på att jävlas med Tesla och deras underleverantörer.
SvaraRaderaMvh investera-pengar.blogspot.com
Ingen kan generalisera som du :-)
RaderaJag kommer inte ge upp, för mina barn gör jag allt. Nästa steg är boka möte med kommunen. Rättvisan för barnen kommer segra. Även om vägen dit kan bli knölig. /Carolina Tapani
SvaraRaderaDet låter bra, lycka till!
RaderaVarför denna mjölkfixering i Sverige? 99% av världens barn växer upp utan att dricka mjölk och det verkar gå bra ändå.
SvaraRaderaDet beror väl på att det är en bra näringskälla för barn. Svårt att dra paralleller till övriga världen eftersom många (en stor majoritet?) av mänskligheten inte klarar av att bryta ner mjölken.
Radera