Normalt gillar jag kluriga japaner av
Mr Miyagi-typ, som Haruki Murakami, och Fumio Sasaki är extremt
japansk. Nästan samtliga populärkulturella referenser i boken
handlar om andra japaner, bortsett från idolen Steve Jobs och
karaktären Tyler Durden i Fight Club, som med tanke på hur många
sökta och osökta hänvisningar han gör till den mycket väl kan
vara den enda icke-japanska film Sasaki någonsin sett.
Jag vet inte om det beror på att författaren är ungefär hälften så gammal som Murakami och Miyagi (när Karate Kid gjordes alltså, nu är han död), men jag saknar deras tyngd här. Som flera verk i minimalismfacket känns det som att behovet att få ut en bok som är rätt i tiden är starkare än viljan att gå på djupet.
Riktigt tramsigt blir det när han
föreslår att man inte ska ha köksutrustning eftersom man kan gå
ut och äta. Eller när han berättar om en fotmassageapparat som han
köpt, gett bort, ångrat sig och köpt ett nytt ex av. Eller den i
och för sig ärliga historien om att de ägodelar som krävde mest
mod att skiljas från var porrfilmer han lagrat på sin hårddisk.
”Du har inte funderat på att tjacka
möbler?” (replik ur Slutspel, en av mina
favoritfilmer)
Kapitlet med 55 handfasta tips på
minimalistiska handlingar är bra. Fast det är tyvärr nästan allt
av värde i hela boken och hade passat bättre som ett blogginlägg
(det kallar jag minimalism!). Antagligen märkte Sasaki själv det
och – jag skojar inte – avslutar hela boken med att återupprepa
de 55 tipsen i denna ändå ganska tunna bok.
Har ni några timmar över och vill ha en snabb introduktion i minimalism antar jag att Hejdå saker är en helt okej inkörsport, men ni skulle lika gärna (sade han ödmjukt) kunna läsa min bloggserie om minimalism i tre delar (1, 2 och 3) inklusive länkar och kommentarer. Men skippa i så fall det där japanska boktipset, det höll tunt ;-).
Har ni några timmar över och vill ha en snabb introduktion i minimalism antar jag att Hejdå saker är en helt okej inkörsport, men ni skulle lika gärna (sade han ödmjukt) kunna läsa min bloggserie om minimalism i tre delar (1, 2 och 3) inklusive länkar och kommentarer. Men skippa i så fall det där japanska boktipset, det höll tunt ;-).