tisdag 5 mars 2019

Hög lön är inte rikedom

Petter Larsson är kulturjournalist som producerar så kallad ”opinionsjournalistik” i Aftonbladet. Det här är nog inte sämre än något annat han skrivit i den genren. Jag har heller inte tänkt recensera budskapet, det här handlar om språk. Jag beskylls ibland för språkfascism och kommer inte längre ifrån den etiketten nu.

Petter Larsson, språkliberal...

Jag tycker att språk är intressant, viktigt och inte minst roligt. Jag har full förståelse för att andra har andra intressen, men någon som kallar sig journalist borde dela min språkvurm och hålla med om att det är en bra idé att kalla saker dess rätta namn.

Petter refererar till en gammal rapport (som inte verkar särskilt intressant) där man jämför rikedom och inkomster mellan människor och grupper. Eller, eftersom rapporten är på engelska, ”wealth” och ”income”. Det Petter gör i sin text är att blanda ihop de här begreppen fullständigt. Smaka t ex på den här formuleringen.


Mycket tror jag om SCB, men självklart graderar de inte folks rikedom efter vilken inkomst de har. Det skulle nämligen förutsätta att alla människor gör av med exakt lika stor andel av sin nettoinkomst och investerar resten på exakt samma sätt.

Jag har aldrig varit höginkomsttagare och ändå alltid tillhört ”den rikare halvan” av bekantskapskretsen. Sammanblandningen är inte unik, men säger kanske något om synen på privatekonomi. Rikedom är något som liksom bara händer, när verkligheten såklart är att vi själva har alla möjligheter i världen att påverka. Genom att spara, investera och aktivt välja vad vi ska göra av våra pengar. Låg lön är inget försvar av eller ens en förklaring till kass ekonomi.

34 kommentarer:

  1. Man kan påverka. Fast det varierar beroende på vad för jobb man har&vad som krävs, hur ens familjesituation ser ut, ev sjukdomar som man kanske inte får hjälp med i Sverige, hur duktig man är på att tänka utanför bubblan. Just nu läser jag på om operation utomlands med specialist. Kanske får betala kalaset själv. Kan nog kosta 200 000 allt som allt. Är dubbelgarderad med två jobb, inneboende, partner, inga barn, etc. Räknar med att vilken dag som helst inte kunna jobba mer, så då blir man mer överlevnadsbenägen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hälsa är såklart också en viktig parameter för rikedom.

      Radera
    2. Är väl annars ingen större ide att tjäna för mycket i Sverige, allt skattas ju bort. Sen brukar högre inkomst följas av dyrare livsstil. Är inte bara för att man själv vill ha så, utan förväntas av en för att vara med i gänget. Så man kan odla de bättre kontakterna, etc..
      Därför kan stor del av inkomst också försvinna i allt runt om. Som mina Dior solglasögon som nu gick sönder, kan jag köpa ett par på H&M denna vår? Kommer det fungera?


      Radera
    3. Nog har vi högt skattetryck. För högt, i mitt tycke, särskilt om man jämför det med vad vi får för pengarna. Men att ALLT skattas bort håller jag inte med om.

      Mina solglasögon är av det kända modemärket Full Tilt Poker :-).

      Radera
  2. Vilken hög tro du har på våra journalister på kvällstidningarna. När jag växte upp kunde man oftast lita på vad som skrevs och det som skrevs var med ett korrekt språk. Idag händer det dagligen att jag måste läsa om delar av en artikel eftersom jag inte förstod pga stavfel, omredigerad mening med kvarglömda ord osv. Läste nån artikel igår där Boden nämndes, men stavades boden...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, språk-, stav- och syftningsfelen står ibland som spön i backen. Det brukar jag skylla på att de stressat igenom artikeln och inte tagit sig tid att korrekturläsa (mina blogginlägg kan se rätt bedrövliga ut i första utkastet), men i det här fallet verkar det ju nästan som att journalisten aldrig reflekterat över att hög inkomst och rikedom inte måste ha ett direkt samband.

      Och det handlade inte om den gamle spjutvärldsmästaren Bodén ;-)?

      Radera
    2. OT. Googlade Patrik Bodén då jag mindes honom som evig mästerskapsflopp. 8:a som bäst på VM och 16:e på OS.
      Däremot så satte han världsrekord som okänd 22-åring när han kastade 89 meter i en collegetävling. Jag har alltid misstänkt att de blandade ihop yards och meter vid den mätningen eftersom han aldrig nådde dessa längder igen.

      Radera
    3. Nix, inte spjutkastaren utan fästningsorten känd från Karl-Bertil..

      Det är inte utan att man saknar korrekturläsare. Finns det ens kvar längre som yrke?

      Radera
    4. Nja, nog tror jag mätningen var korrekt. Det var tider det, när en svensk trippel i Finnkampens spjuttävling kändes given.

      Vardagsekonomen: Ah, Bodens fästning! "Hoppas så att den var vacker för det sa jag till henne att den var." :-)

      Nej, som heltidsyrke undrar jag om det finns korrekturläsare. Däremot har jag korrekturläst ett och annat som korta uppdrag.

      Radera
  3. Hade jag fortsatt med förvärvsarbetet -hög lön i chefsposition hade jag högst troligen aldrig blivit ekonomiskt oberoende. Paradoxalt nog är en hög lön / fast anställning det säkraste sättet att undvika att få en riktigt stark och fri ekonomi. En stor del av högre lönen skattas bort, det finns noll tid över för att gå igenom sin ekonomi och ta smarta beslut, etc. Ta bara detta med tjänstepensionen - det var inte förrän jag slutade och frigjorde tid som jag förstod den ackumulerade negativa effekten av att ha kvar pensionen hos en usel pensionsförvaltare (läs storbankerna..) vs flytta den till modernare aktör. Det ekonomiska svinnet i en inrutad tillvaro där allt går på högvarv är alldeles för stort - nettoeffekten blir ju om man ska hårdra det att man jobbar gratis i xx år och varför ska man vilja det?

    Så håller helt med - hög lön är inte rikedom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det känns onekligen som att folk börjar tänka i andra banor när de kliver av karriären. Som Åsa, som jag skrev om nyligen (https://sparosverige.blogspot.com/2019/01/hur-understar-du-dig-att-tanka-sjalv.html) som hittade så mycket sparknep när hon slutade jobba att de till slut översteg hennes gamla lön.

      Radera
    2. Håller helt med. Är när man lägger om livet lite man inser vad mycket som innan bara försvann. Har ju också gjort det, även om Micke säkert tycker jag spar för lite, och Micke skulle kunna spara mer :) Skulle inte bli några funderingar om det är värt att lägga 3800 på Dior glasögon eller inte..

      Nu har jag också mer tid att pyssla med aktierna, se utdelningarna växa varje månad, laga mer mat hemma.

      Radera
    3. Jag försöker att inte ha åsikter om ifall någon "spar för lite", alla få ta sina egna beslut. Är det solglasögon skulle jag tycka att 3800 kr är åtminstone 3750 kr mer än jag själv skulle lägga, men det beror ju på intressen.

      Radera
    4. @Signs: "Paradoxalt nog är en hög lön / fast anställning det säkraste sättet att undvika att få en riktigt stark och fri ekonomi." Amen! Detta är så otroligt märkligt men det är exakt min erfarenhet. Ändå är det snålisarna och de som vill leva av kapital som får stå till svars i media. "Vad gör du om det blir finanskris?". Tja, vad gör mina höginkomsttagare till vänner om skiten slår i fläkten vid omorganisation och kicken och de kan klara sig 2 månader utan inkomst på grund av stor kostnadsmassa? Bättre ha låg risk på utgiftssidan än hög intjäning som dessutom riskerar att dränera livet på färg.

      Radera
    5. Två månader? Du är en sann optimist som tror människor om gott :-). För många snackar vi nog om veckor.

      Radera
    6. Framförallt är det skönt att veta man snabbt kan gå till ett lägre utgiftsläge om allt rasar utan att lida alltför mycket.


      Radera
    7. Som räknat ut att har vi 2 mkr i utdelningsaktier + inneboende är det ändå runt kanske 13500 efter skatter.
      Så kanske jag orkar med väldigt lite jobb, men ger ändå en normalinkomst. Vilket jag tekniskt sett kan leva på.
      Så orkar man göra mer mat från grunden själv, leta reapriser, och som sjukling orkar man ändå inte vara speciellt social. Blir gymmet och promenader. Är min back up plan nu när jag ligger här med Tens-apparat och ont i magen utan nån doktor som ringer tillbaka. Tens-apparaten kan jag ha på mig i mataffären också. Skulle ha svårt att bli försörjd, fast hoppas lyckas hålla ut några år till.

      Radera
    8. Gud vad rätt du har, stämmer iaf in på mig med 110%! Jag tog tjänst ledigt från ett mycket välbetalt jobb för att satsa på triathlon heltid. Insåg att när jag kom tillbaka att jag varit dum i huvudet som inte kört eget under alla år. Jag menar som triathlonproffs levde man billigt, så risken att köra som eget å inte ha en lön någon månad insåg jag vara minimal! Dessutom när triathlonkarriären var över så var helt plötsligt utgifter rätt sparsamma :)

      Radera
    9. Kanske är det största fördelen med att jobba med utgiftssidan, att man då alltid sparar/tjänar pengar. Inkomsterna kan man inte alltid jobba med på samma sätt, utgifter kan man spara in på dagligen.

      Radera
    10. Sedan så i mitt fall så mognade jag av att inte jobba utan såg saker med nytt perspektiv. T.ex blev jag ju ’lurad’ av några av min sponsorer, men insåg att jag i princip blivit lika rövknullad av min arbetsgivare(många löften som bara varit snack). Varför med en slimmad kostnadsbas å så kände jag att risknivån var liten att köra eget. Att jag sedan fick en storkund dag ett å att allt gått superbra är en annan sak. Min poäng är att om jag inte varit tjänstledig hade jag nog inte varit en framgångsrik företagare idag. Dvs precis som Signs säger hög lön borgar i många fall till hög burn-rate. Som gärna fortgår tills pension för tjänstepensionen är ju ändå ’bra’ å det funkar ju...dvs lättaste vägen är som vanligt att inte ändra på något.

      Radera
    11. Fler borde våga ta det klivet. Tyvärr är samhället inte precis byggt för företagare. Byt ut arbetsgivaren mot en enskild firma och du kan glömma allt vad skyddsnät heter :-(.

      Radera
  4. Till språkfascisten - heter det hårdra och hårddra:-)?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodå, det var rätt. Hårdra heter det (även om det är en fysisk omöjlighet för människor med min frisyr).

      Radera
  5. Nu är jag inte språkvetare så kanske jag ska hålla käft och ställa mig i skamvrån med dumstruten på istället.
    MEN är det inte DU som blandar ihop begreppen rikedom och förmögenhet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kanske händer. Ge mig gärna ett exempel så ska jag försöka försvara mig.

      Men det var inte det den här texten handlade om. I textutdraget (och genomgående i Petter Larssons artikel) står det att "den rikare halvan av befolkningen utgörs av alla som tjänar över 26 700 kronor i månaden", och ingen kan väl på fullt allvar mena att rikedom går att översätta med "den som tjänar mest"? Har man arton miljarder i skulder och varje månad köper Hubbabubba för hela sin lön är man inte rik även om man så har en månadslön på en halv miljon.

      Radera
  6. Jag är inte ens förvånad längre över ständigt lägre nya bottennivåer i svensk journalistik. Faktum är att jag förväntar mig att det blir dummare för var dag. Det är ju därför de tvingat oss att skattefinansiera skiten, det vet ju själva att ingen vill betala för dynga.
    Mvh http://investera-pengar.blogspot.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just Aftonbladet tror jag är en av få tidningar som inte skattefinansieras med presstöd, men Sydsvenskan där skribenten jobbat betydligt mer har så det borde räcka och bli över.

      Radera
  7. Heh, det här var ju intressant. Journalisten ger ju faktiskt indirekt en del förklaringar själv på sakernas tillstånd genom att inte ha koll på skillnaden.
    Väldigt frustrerande med mindsettet hos vänsterväljare.
    Med viss risk att låta väldigt provocerande, är det inte märkligt att helt frikoppla inkomst från materiell standard som han (omedvetet) gör i artikeln (alltså förutom att han inte tänker på att man kan ha andra tillgångar). När jag är hemma i småstaden jag växte upp i så brukar jag haja till över levnadsstandarden. Jag bor i Stockholm nu. Folk hemmavid bor som kungar jämfört med mig. De kan ofta ha hästar och avancerade hobbies. Dubbla bilar. Eller finns det något slags perfekt balans mellan löneläge och kostnadsläge runt om i Sverige?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man tjänar mer i Stockholm men går mer till boende.
      I normalfallet då om man inte gjort bostadskarriären.
      Är du säker på de inte har lån?

      Radera
    2. Jag tänker att journalisten på ett väldigt grunt sätt tänker att den som tjänar mest har mest.

      Visst är det märkligt att man kan få en flådig villa till samma pris som en etta med kokvrå i Stockholm. Å andra sidan kostar transporterna desto mer och den posten ökar ju i takt med skattetrycket. Vem som har dragit vinstlotten är svårt att säga.

      Radera
    3. Fast det är i Stockholm "allt händer" så klart folk vill bo här. Många jobb finns inte heller i de andra städerna..
      Inneboende bor i Sthlm pga det. Fast jag blir sugen på mindre småstad, tycker man utnyttjar allt storstaden har mindre och mindre ju äldre man blir.

      Radera
    4. Ja, det är ju det som driver upp priserna i Stockholm. Inte kan det vara avgaserna, otryggheten och bullret som lockar :-).

      Radera
  8. Jag får hoppas på bostadskarriären. Jag tror folk i större städer har mest lån? När jag blir pensionär ska jag ha tre bilar för att kompensera.
    Jag blir mest förvirrad av artikeln. Och vad är rikedom och vad är förmögenhet. Kan iofsig bero på flunsa.

    Var fjärde person i Sverige jobbar deltid och ffa de med lägre inkomst. Det kan vara bra tänka på när man pratar medelinkomst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Generellt ja. Själv är jag skuldfri.

      Egentligen spelar det ingen roll för ekonomifunderingarna om folk jobbar hel- eller deltid, bara vad de tjänar. Och det är inte heller så stor skillnad mellan medel- och medianinkomst. Har för mig att medelinkomsten är aningen högre.

      Radera