Det där att gummit torkar ut och knuffar löparskorna över kanten oavsett om de används eller inte tror jag
inte på. Jag har heller inte träffat någon annan löpare som tror på
det. Däremot slits skor när man använder dem. Jag brukar alternera
mellan 4-7 par, så det tar ett tag. En del sliter jag ut sulan på,
en del tröttnar i dämpningen, men efter 130-140 mil brukar skorna
tacka för sig.
2012 köpte jag ett par Asics Gel
Tarther. De vägde 211 gram i min båtstorlek, vilket får anses som
lättvikt, och lätta skor kan hålla sämre. Jag hade varit nöjd
med 100 mil och helnöjd med 120, men vid det laget såg skorna
fortfarande nästan nya ut.
Många klagar på att Asics hälkappor
slits ut, men det har aldrig drabbat mig. Mina första Asics sprang
jag 135 mil i, varav två maratonlopp. Sulan var fortfarande helt
okej, men dämpningen var lite svampig, så då fick de gå i
tvättmaskin och därefter sluta sina dagar som promenadskor.
Mina Tarthers fortsatte dock hålla
ihop och i de korta rundor jag springer med dem kan jag leva med lite
slitna sulor. Efter snart sju år har jag nu sprungit 182 mil i dem
och de är fortfarande extremt sköna. Jag vet att jag antagligen
borde pensionera dem nu, men jag kan bara inte.
På väg mot 200 mil?
Tekniskt sett så är löparskor bättre ju mer slitna de är. När gummit stelnar får fötterna och resten av kroppen jobba med dämpningen istället och det är bara nyttigt för dig! Så det är inte konstigt att dina tassar gillar ett par lastgamla skor! :)
SvaraRaderahttps://utbrytningen.blogspot.com
Fast då borde ju barfota vara optimalt? Ingen svikt och dämpning alls.
RaderaBarfotalöpning är ett jättebra komplement till teknikträningen om man gör sånt redan,dvs teknikträning. Min rekommendation är att man springer diagonaler, rusher, över en fotbollsplan(gräs). Barfotalöpning her en väldigt stor skaderisk, varför det är svårt att rekommendera att springa just barfota bara sakens skull. Dvs beror lite på vilka ambitioner man har med sin löpning
RaderaJag tror faktiskt mer på asfalt (och så småningom grus för att stila). Själva poängen är ju att barfotalöpningen tvingar kroppen till ett lätt och bra steg eftersom det gör ont att springa fel, men korta rusher på gräs kan man ju springa hur som helst, t ex landa hårt på hälen, utan att det får konsekvenser.
RaderaBarfota ÄR optimalt :) Det är så vi är gjorda för att springa.
RaderaOm man gör det på rätt sätt så är skaderisken för barfotalöpare lägre än för de som springer med high-tech skor. Skaderisken är hög bland folk som börjar med barfotalöpning för att de försöker skala av åratal av skolöpning på ett par månader och inte ger kroppen en rimlig chans att ställa om.
Barfotalöpning är ypperligt på asfalt eftersom det är den ultimata tekniktränaren. Fot-underben-höft-bål måste jobba rätt annars funkar det inte. Springer man inte rätt så kommer man att känna det direkt.
Det är precis så jag har upplevt det. Dock gick jag nog från 0 till 5 km på ett par månader, utan bra träningsbakgrund, så det var nog tur att inte kroppen sa ifrån där. Tvärtom, de inlägg jag behövt tidigare för att inte knäna skulle strejka kunde jag plocka bort även på skopass.
RaderaLustigt det där, men jag har tränat med både landslagscoacher för triathlon och löpning, tränat med landslagslöpare(framför allt damsidan) och landslagstriathleter(ja jag tillhörde själv landslaget ett tag..) men aldrig har någon pratat om barfotalöpning längre än de rusher jag beskrev på gräsplaner.
RaderaDäremot glada motionärer framskrider det gärna som det bästa som finns, som en mirakelkur mot ett tekniskt korrekt löpsteg. Jag säger inte att alla förespråkare har fel, men fel applicerat är skaderisken hög. Sedan kan så klart alla jag träffat ha fel, konstigare saker har hänt.
Jag tror så här: En landslagslöpare som snittar 17 mil i veckan behöver inte lära sig springa, jämfört med en glad motionär som springer 2-3 pass i veckan och kanske gjort ett uppehåll på sådär 10-25 år. Med så hög volym måste proffslöparen dessutom få mer effektivitet i träningen än motionären, som har lättare att klämma in ett barfotapass. Jag tittar på himlen och termometern för att bestämma vad jag ska springa för typ av pass medan proffset kanske följer ett upplägg som bestämdes i augusti.
RaderaDet ena behöver inte vara mer rätt än det andra (även om vi har Abebe Bekila på vår sida), det är bara väldigt olika förutsättningar.
Så någon som inte löptränat på 10~25 år köra barfotalöpning, nja låter sådär. Rätt eller fel skaderisken är stor om man springer utan skor med fel teknik å nej långt ifrån alla lär sig springa rätt barfota. Blir man inte skadad och tycker det är kul att springa barfota så ser jag så klart inget problem med det, men jag skulle inte rekommendera det till någon som inte sprungit på 10 år.
RaderaAtt börja med att springa 100 meter på en gräsmatta tror jag inte är farligt för någon. Att börja med flera kilometer ökar såklart risken.
RaderaOm jag går till mig själv så fick jag direkt problem med knäna när jag började springa och fick tunga inlägg pga pronation. För många är det nog i det läget lätt hänt att man lägger ner löpningen helt. Om barfotalöpningen (återigen, jag har bara mig själv som exempel här) leder till att man slipper alla problem är det en bra grej. Om det görs med måtta.
Jag kan utgå från mig själv som ett ej statistiskt säkerställt exempel.
RaderaJag gick till löplabbet när jag fick för mig att prova att springa Göteborgsvarvet och blev tilldelad ett par aggressiva pronationsskor. Jag visste inte bättre så jag betalade och log utan att ifrågasätta att foten skulle ha så förbannat mycket hjälp.
Jag gick från att ha problem med att springa 5 km utan att få problem i knän, ländrygg och höfter till att klara Marathon på asfalt iförd fivefingers. Jag började smått och trappade upp till en mil under loppet av ett år. Sen dess har jag sprungit uteslutande i skor med endast ett par millimeter sula, sandaler och helt barfota om vädret tillåter och har inte haft problem med vader, knän eller höfter sedan dess. Jag går bättre, står och sitter bättre och tycker tillslut att löpning är njutbart.
Såklart är skaderisken hög om man applicerar barfotalöpning fel. Det är den inom lerduveskytte och stavhopp också.
Jag är osäker på skaderisken inom lerduveskytte, men man kan ju alltid skjuta sig i ögat ;-).
RaderaDet är bra att det finns inlägg och pronationskilar, men samtidigt är det konstigt att man direkt börjar jobba med hjälpmedel för att komma runt problemen istället för att lösa dem. Går jag till läkaren för att jag inte kan stödja på foten skulle han inte ordinera kryckor, men det är ju faktiskt vad Löplabbet gör. Tacka tusan för att någon som inte sprungit mycket tidigare behöver jobba med tekniken.
När jag var lite i bättre form, dvs när allt handlade om triathlon då kunde en sko lätt gå runt 200mil. Extremt beroende av löpsteg, frekvens, men framför allt vikt. Sedan antar jag att preferens på stötdämpning och ålder på leder osv spelar in en hel del. Nu när jag inte väger 77kg längre... så stämmer nog 100mil rätt bra. Imponerande att du orkar anteckna vilken sko du sprungit med. Båtstorlek? Jag har 49.
SvaraRaderaJag antecknar inte, i träningsdagboken väljer jag från en rullist med mina aktiva skor. Tar en sekund per pass.
RaderaJag har "bara" 46,5-47. Att jag ens tog upp det är för att tillverkarna brukar ange vikten för en standardstorlek (runt 44 om jag minns rätt) och då kanske inte 211 gram låter särskilt lätt, men kommer man upp i storlekarna kryper ju även vikten upp.
Omg.
SvaraRaderaMicke...
Måste omvärdera dig nu. Hur stor är din skogarderob? ;)
Jag tror att jag har sex par nu. Löparskor alltså. I övrigt har jag nog färre, så vi snacka inte Imelda Marcos här :-).
RaderaKöper mest Nike men varför går så många sönder efter ett tag och ofta väldigt snabbt?
SvaraRaderaDe kanske inte passar dina fötter och rörelser? Eller också är Nike allmänt undermåliga, jag har ingen aning för jag har aldrig använt Nike.
RaderaGår ofta sönder i flärpen ovansidan, nån gummibit inne som gör dem obekväma, eller nåt liknande. Inte så att hela skon rasar. Är väldigt störigt iaf, men fortsätter köpa då de är bekväma. Köper inte så många springskor då utan mest vanliga för inomhusträning eller promenader.
RaderaI plösen alltså? Eller hälkappan? Är det hälkappan, alltså den delen av skon som ligger mot hälsenan, skulle jag ändå rekommendera ett annat märke för då är det nog dina fötter som inte är Nikekompatibla.
RaderaÄr det plösen kan det vara värt att knyta skon på annat sätt. Exempel: http://www.loplabbet.se/info/ont-pa-ovansidan-av-foten (finns fler varianter där)
Tror det är mer dålig tillverkning. Vissa har gått sönder t ex ovansidan eller hälkappan efter kanske användning 5-15 ggr. Ska se hur det går med de jag har nu, har 3 jag använder för närvarande, men om de också som är lite mer stabila börjar rasa är det nog dags att se sig om efter nåt nytt.
RaderaHar använt Asics i över 20 år nu (inte samma par dock) och alltid varit väldigt nöjd. Nu senast köpte jag dock ett par Saucony och är faktiskt ännu nöjdare :)
SvaraRaderaDe har något lägre häl och tvingar då fram mig lite mer på tå, samt är väldigt lätta.
//Krusse
Saucony har jag aldrig testat. De har varit med i racet någon gång, men har alltid valt andra. Har mest Asics och Mizuno.
RaderaVanligtvis 8-10 mm drop. Har ett par skor med 4 mm drop och gillar dem inte alls. Tycker faktiskt att det känns bättre barfota, så 0 mm drop verkar konstigt nog slita mindre på mina hälsenor än 4 mm.
Sauconys lätta tävlingsmodell älskade jag :) Fan vad bra de var. Inte idealiska att slita på egentligen, men så grymt bekväma så struntade i det. Numera gör dock många märken lätta så enklare nu..
RaderaTyvärr tycker jag att det går lite åt andra hållet också. Som de här skorna, Asics Tarther 1. Nästa utgåva, Tarther 2, vägde lite mer.
RaderaOk, Nike gör lätta skor med, är det enda jag fixar, klarar inte klumpiga skor. Fast nu suger ju Nike. Var o körde pass nu och insåg mina nya skor som jag kanske haft 30 ggr totalt fått nån liten skarv längst in vilket känns. Kanske löparskor och även herrskor byggs bättre...
RaderaIngen aning.
RaderaOff topic men har du sett UR's miniserie "Pengar - näst viktigast efter kärleken?", om inte så borde du se, finns tillgänglig på UR-play. Tipsade precis Fru Efficient Badass om att se miniserien, tror även att den skulle passa dig. Vore speciellt intressant att höra din kommentar på "Björns ekonomiska tips för ett friare liv" 23:44 in på avsnittet "Konjunkturer kommer och går".
SvaraRadera/Gösta Fjäderkrona
Har inte sett och hade inte ens hört talas om, men jag gör en notering och ger den en chans. Det kan dock ta några dagar innan jag hinner.
RaderaJaha, det är alltså på skor du lägger alla dina pengar? Där ser man.
SvaraRaderaMvh http://investera-pengar.blogspot.se
Ett bra år springer jag 200 mil. Gissar att mina snittskor kostar 700 kr och räcker 150 mil, så det blir runt en tusenlapp om året. Även om det svider lite att jag till slut hittat en hobby jag inte tjänar pengar på kan jag leva med den kostnaden.
RaderaOch med den rubriken väntade man ju på att du skulle få in Just D i inlägget på något sätt... :)
SvaraRaderaJag försökte inte ens, snodde bara rubriken. Och att jag inte gav dem cred har ingenting att göra med att Gurra G kallat mig nazist på Twitter (orsak: jag föreslog att kvinnor kanske inte MÅSTE amma sina barn vid restaurangbord utan med fördel skulle kunna dra sig undan en bit).
RaderaVarför får de inte amma vid restaurangbordet?
RaderaRestaurangen kanske inte uppskattar att man äter medhavd mat XD
RaderaDet får de. Jag skulle bara föredra om de för allas trevnad drog sig tillbaka till kapprummet eller annat undanskymt utrymme istället för att flasha lökarna mitt i restaurangen. I detta exempel tyckte även personalen det (oklart om det använde Hans argument om medhavd mat) varpå den ammande mamman ställt till med en scen.
RaderaIngen dispyt jag ligger sömnlös över, men fann det en smula anmärkningsvärt att min och restaurangens tanke skulle ha varit nationalsocialistisk.
Okej, kan bara tycka att eftersom kvinnobröst är det mest naturliga som finns och bröstfödning det också borde det gå fint att amma var som. Är mer onaturligt att sitta uppstyrd på restaurang och äta med kniv, gaffel, servett. Sen om det skvätter bröstmjölk är en annan sak, men det borde gå att amma lite diskret vid restaurangbordet utan nån får psykbryt..
RaderaKönsorgan och kroppsvätskor är också naturligt. Betyder det att det är okej att jag halar upp draggen och urinerar överallt i alla situationer? Jag tycker inte det, gör du?
RaderaDen enda som fick psykbryt i denna situation var den ammande kvinnan som ogillade restaurangens policy.
Fast du kan ju inte jämföra bröst med könsorgan? Det är bröstvårtor på ett stycke fett det handlar om. Alla har det och en del män har större män kvinnorna själva. Sen att vissa vill sexualisera bröst får stå för dem, men vi kvinnor ser det som mest naturliga i världen. Män har också bröstvårtor och kan amma - bara ett tips.
RaderaJag jämför ingenting. Jag svarade på det sämsta argumentet i världshistorien, levererat av M Stockholm, att bara bröst i restaurangen är en bra idé eftersom de är naturliga. Då tog jag upp ett par andra saker som trots att de är naturliga inte passar sig i alla sammanhang. Jag kan fortsätta. Flugsvamp och arsenik är naturligt, men jag vill ändå inte ha dem i en restaurang.
RaderaJag sexualiserar ingenting här, jag säger bara att jag tycker att vuxna människor ska ha kläder på sig i en restaurang. Gäller såväl kvinnor som män, det är ingen könsfråga.
Nej, män kan inte amma, vad är det för trams?! Förvirrade könsrelativister kan drömma hur mycket de vill, men det är skillnad på män och kvinnor. Vad nu det har med detta att göra.
Om du googlar på män kan amma finns det massa artiklar om detta. Män har mjölkkörtlar och bröstvårtor och stimuleras dessa kraftigt kommer bröstmjölk som kan vara likvärdig med bröstmjölken kvinnor producerar.
RaderaJag skulle nog hellre webbsöka slem eller galla. Ungefär så roligt tycker jag ämnet är :-).
RaderaHej! Jag älskar också att springa, och det kan vara svårt att hitta rätt skor. Och jag vet att bekväma skor och även strumpor är väldigt viktiga saker i en löparutrustning.
SvaraRadera