Det var ungefär som vanligt –
försenat pga tidigare händelser. Varje försening i trafiken hänger
med åtminstone en hel dag. Och trångt både på perronger och tåg.
Kom att tänka på Lars Winnerbäcks låt Rusningstrafik:
Duvorna går runt och pickar smulor i betongen
där jag står,
väntande i tunnelbanedån.
Ja, dom som skulle vara fredssymboler skiter på perrongen
och jag förstår.
Jag skulle själv gjort samma sak
om jag kunde flyga härifrån.
Nu var det åtminstone eftermiddag.
Ibland är det ännu värre, när klockan ringer klockan 6-7 på
natten och jag tvingas ge mig ut i mörker och kyla för att passa en
tid. Senast var bara ett par veckor sedan för att passa en tidig
tandläkartid. Men de allra flesta dagar behöver jag inte ut förrän
senare på dagen, då jag oftast gör det helt frivilligt.
Samtidigt inser jag att många
människor tvingas stå vid en hållplats och frysa (eller svettas, varför är vädret
aldrig lagom?!) fem dagar i veckan, månad efter månad, år ut och
år in. Jag har varit i den sitsen och är oändligt tacksam att jag
inte är det längre. Så de gånger jag tycker synd om mig själv
för att jag drabbas borde jag egentligen glädja mig åt alla dagar
jag slipper. Efter regn kommer solsken.
Har lyckats lägga om jobb med så man kan parera de värsta av dessa stressfaktorer som innebär att bo överbefolkat. Även om det jämfört med många andra länder är lite folk. Tror inte bara det är jobb folk blir utbrända av utan allt runt om. Lycka är att kunna jobba hemifrån utan massa bakterier och hostningar, laga sin egen mat, rent och fräscht, tända ljus, varmt.. :D
SvaraRaderaÄr så jäkla nice. Sen kan man försöka hålla sig ute de tider inte alla andra är ute, men inte alltid det lyckas..
Känns som det blir mer&mer människor, men kanske mest nu i juletider? Eller så vill alla gå på de poppis ställerna..
Jag undrar om det verkligen är meningen att människor ska bo i städer. Det sägs att vi är flockdjur, men fan tro't.
RaderaTänker det finns fördelar&nackdelar. Fördel är mer anonymitet och tillgänglighet av saker.
RaderaMen är det fördelar? Jag ser stor fördel med den gemenskap man kan finna på landsbygden, att man hjälper varandra för att man bor i samma by. Jag vet inte ens vad mina grannar heter i förnamn, känner möjligen igen dem om jag träffar dem i trapphuset men inte mer än så.
RaderaTillgänglighet har mer uppsida, men jag ser poänger med lugnare tempo och att allt inte finns tillgängligt överallt och hela tiden.
Funderar på det en del då jag inte vet om vi ska bo kvar i Sthlm eller flytta längre fram. Orsak vi bor här är:
Radera1. Jag ville som ung in till pulsen
2. Jag gjorde bostadskarriären
3. Vi har båda bra jobb.
I övrigt utnyttjar vi inte så mkt av allt roligt som finns. Visst är det kul att kunna gå på museeum (finns många gratis dessutom), ha fler gym o välja på, lättillgängligt om man behöver nån produkt, sen äter jag ute några ggr /v men det är totalt jobbrelaterat, skulle laga nästan all mat hemma annars. Nöjeslivet lockar mig inte längre. Min partner har en en social hobby men går att bedrivas på även andra platser. I övrigt rör vi oss mellan jobb, gym, affärer, mataffär, apotek - i princip. Vilket man kan göra på väldigt många andra ställen. Även om det är kul att ha många klasser och välja för oss som gillar det.
Grannar är jag rätt ointresserad. Tycker bara det blir jobbigt om man blir för tajt med dem. Funderar på om det är värt att bo kvar om 10-20 år. Skulle vara för kulturutbudet som jag misstänker kan öka med åren. Kanske kommer tycka det är än roligare att gå på teater etc då.
Senaste grej jag blev nyfiken på är lyxig husbil. Finns riktigt dyra&lyxiga med tvättmaskin, allt. Då skulle man komma undan med ett boende som man kan transportera mellan t ex Spanien&Sverige, men få loss en hel del pengar jämfört med att ha två boenden. Problemet är att jag kör inte så stor bil, men en del säger de kommer vara självkörande om 6-10 år. Känns som en intressant ide iaf.
Eller så hittar man på nåt annat. Skåne nära Köpenhamn känns lite intressant med. Alt om man bara nöjer sig med liten lgh t ex Spanien. Men inte säkert det är värt&binda kapital som nu i boende Stockholm bara för att kunna gå på teater.
Känner igen det där med kultur- och annat utbud som man tänker att man ska utnyttja. Summerar man efter tio år känns det som att man hade haft råd att åka limousine från landsbygden de gånger det var aktuellt :-).
RaderaDet finns många permanenta husbilsboende med egna Youtubekanaler. Inget för mig, men intressant ändå.
Vet inte om det är vår grej heller men funderar :) Alla ideer är intressanta. Skulle gärna hyra men tror att om 15 år eller nåt vill man ha eget ställe med egna möbler, porslin, etc. Annars skulle hyra vara mest ekonomiskt för att få loss kapital. Är ändå glad man alls kan tänka i dessa banor. Skönt att inte ha skaffat barn, gör en friare.
RaderaJag åker bil för att jag bor på landet, bussarna till orten där jag arbetar går tre ggr per dag på helgen. 9 på morgonen, 1 på dagen och 5 på eftermiddagen. Man måste då byta buss i nästa by, ofta är bussen försenad en timme och man missar då anslutningen och måste då ringa någon vänligt sinnad anhörig och be om skjuts alternativt vänta i 2-3 timmar på nästa buss. min sambo har inget körkort så detta är hans öde. Han däremot har inga utgifter alls förutom hälften av de absolut nödvändigaste så han arbetar bara 50% och har pengar över.Det blir alltså inte sådana resor fem dagar i veckan utan snarare 2 (långa arbetspass dvs färre än snittet). Man ska åka kollektivt för miljön säger de. Ta tunnelbanan osv. Välkommen till landsbygden säger jag, här tappar byborna hakan de få gånger en buss dyker upp och tunnelbanan är lika ovanlig som en enhörning.
SvaraRaderaLånga och färre pass tycker jag är att föredra. Då blir det färre tider att passa och när man ändå släpat sig till jobbet kan man lika gärna stå på lite längre.
RaderaJag skulle föredra bil, men ska man till innerstaden är det så himla svårt att hitta någonstans att ställa den.
Det finns gott om garageplatser runt i hela Stockholms innerstad, lediga sådana alltså, som hyrs ur per timme.
RaderaVisst tar de hutlöst betalt, vad är det, 50-100 kr i timmen?
För dyrt. Då går jag hellre in. Det tar tre timmar, eller två om jag springer :-).
Raderahttps://www.youtube.com/watch?v=k_AYOwFY3dQ&frags=pl%2Cwn
SvaraRaderaWien-Lars
haha, vilket helt underbart deprimerande video och sång :)
RaderaJa, men sådär har ju många. Verkar helt deprimerande. Inte konstigt folk skiter i allt, sina kroppar, blir feta och håglösa och -tyvärr-så extremt tråkiga! Är nog det värsta.
Är som allt dör inombords. Man får pigga upp det lite mer A och O är nog att försöka göra sitt jobb lite kul. Alt byta jobb även om det kan vara svårt. Eller så får man hjärntvätta sig lite tills man uppnått de där Fi-pengarna. Fixar iaf inte att jobba "vanligt". Min kropp är inte gjord för det. Det får andra pyssla med..
"Så obeskrivligt torftigt" :-)!
RaderaIbland skickar mitt jobb mig till Stockholm och då blir det vanligen centralen i rusningstrafik. Varje gång får jag ångest och är rädd att typ bli ihjältrampad. Varje gång påminns jag om att jag inte vill jobba mer och att FIRE är enda utvägen. Hur slås inte stockholmarna själva av det varje morgon???
SvaraRaderaJag bor i Sthlm så vet vad du menar:) Grejen är att inte titta på människor och försöka ignorera dem.. men ja, jag längtar till mer frihet och space trots att jag kunnat lägga om livet väldigt bekvämt för mig.
RaderaJag slogs av det varje dag. Det gjorde jag för övrigt även när jag jobbade på landsbygden och fick köra bil genom skogen varje morgon.
RaderaLämnar hemmet 0515 och promenerar till tågstationen, 0600 åker jag till jobbet, 0700 börjar jag. Får vardagsmotionen, letar pantburkar på vägen. Åker kollektivt så jag kan fundera och vila istället för att sitta i bilköer.
SvaraRaderaDet är för- och nackdelar med kollektivtrafik. Eller rättare sagt andra nackdelar :-).
RaderaJag är väldigt glad att jag i princip aldrig behöver åka kollektivt här i sthlm i rusningstid. Ganska ofta åker jag däremot bil i rusningstrafik men åt "rätt håll" så man kan sitta och vara riktigt tacksam att man inte sitter i kön på andra sidan. Det känns alltid bra.
SvaraRaderaPå temat kollektivtrafik är jag fortfarande lätt förbryllad över att ha fått bussförbindelse till byn i skogen där jag tillbringar mycket tid. Det finns knappt några året runt boende där - tror det är fem eller sex hushåll så hur kan vi plötsligt få buss? Finns det någon ny regel från myndighetshåll? Någon som vet? Har inte hunnit gräva i detta. Vad jag vet så är det ingen som har legat på för att få buss, snarare finns det noll efterfrågan, så varför? Sista gången jag väntade på bussen i byn var på 70 talet, men då var det Konsumbussen och Bokbussen:-)
Jag gissar på råflyt. Bäst att inte fråga, annars kanske de kommer på att de kan dra in den.
RaderaKul att du trivs med vardagen. Men, är det så j-vigt som det beskrivs egentligen, att åka buss eller tub?
SvaraRaderaMvh https://investera-pengar.blogspot.com/
Det varierar, men jag tycker att det är ganska obehagligt. Ofta någon som sitter och hostar så att man vill låta bli att andas i en halvtimme för att inte bli smittad. Och så några barn som antingen skriker rätt ut eller sjunger igenom hela Smurfhits samlade verk :-(.
RaderaTycker även det är obehagligt av osäkerhetsfaktor. Sjukt mycket skumma människor i rörelse.
RaderaI rusningstid tycker jag just den biten känns ganska lugn. Men visst, när det är trängre med folk är det trängre med idioter och galningar också.
RaderaHar nog alla paranojjor som finns. Går jag för nära spåret tänker jag att nu kommer något psyko och kastar ned mig på spåret. Tänker även så när jag går över broar. Åker jag sent på kvällen går jag omvägar för alla som ser skumma ut. Får även bilder av väskryckare, våldtäktsmän, allamänna psykon med knivar, bomber ( vem kollar inte extra noggrant nu när nån glömmer en väska?). Ogillar stökiga tonårsgäng. Tycker folk stirrar (allmänt paranoid som sagt), äckligt med män som trycker sig emot en på t-banan eller blottare (vanligare när man såg ung&sårbar ut), sen känns det som allmänt otrygg miljö. Vad händer om nåt händer? Kommer nån göra nåt då? Tror jag inte...
RaderaDäremot om man är rejält nedklädd och "osynlig" känner jag mig rätt trygg. Då passerar man obemärkt vilket är väldigt skönt..
Jag skulle inte kalla något av det där för paranoia. Snarare sunt förnuft. Onödigt att gå för nära spåret t ex. Även större risk att petas ner av misstag om man går mellan dem och spåret. Och hellre än omväg att möta stökiga gäng eller folk som ser konstiga ut. Säkert jätteliten risk procentuellt sett, men lika bra att minimera den.
RaderaNä kanske inte, men hade inget sånt där i 20-30 års åldern, kom sen. Fast kanske bra. Tänker inte hela tiden på det, men nå av tankarna rör sig nog i huvudet varje gång man är ute.
RaderaDet är väl också naturligt. När man är 20 tror man att man är odödlig (och är dessutom lite... dum i huvudet). När man är 40 ser man dödsannonser för människor yngre än man själv är och tänker till lite.
Radera@Investeraren För mig som pendlar ca 4h varje dag genom Sthlms lokaltrafik och sedan norrut med SJ i rusningstrafik kan meddela att ja det är exakt så hemskt som beskrivits här och lite därtill. Det stresspåslag som den typen av pendling ger går nog inte att föreställa sig förrän man själv prövat. Rekommenderar dock alla starkt att inte pröva!
RaderaDet är därför man cyklar istället! ;) men håller med, skönt att slippa åka kommunalt eller bil i rusning 👍🙏🙂
SvaraRaderaMvh / Frihetsmaskinen
Skulle jag behöva åka varje vecka skulle jag överväga att börja cykla. Annars är jag ingen cykelkille.
RaderaJag är inte heller en cyklekille men cyklar ändå ;).
RaderaJag springer och går istället. Är lite rädd för cyklar, tror jag.
RaderaMicke, du verkar allmänt smått räddhågsen och försiktig av dig. Kanske behöver du ge dig själv några nya utmaningar 2019? Det kan vi ju alla behöva lite till mans. :) /Eva
RaderaJag har utmaningar så det räcker och blir över.
Radera