söndag 23 december 2018

Låt stå eller betala

Papper, duk, masonit, mdf... Det finns massor av vettiga underlag att måla konst på. Ett mindre vettigt material är hud. Jag tycker att det säger sig självt man inte ska fästa kemiska färger på kroppen, förutom det uppenbara problemet att man kanske inte vill ha kvar motiven några decennier senare, oavsett hur mycket eller lite underlaget skrumpnat.


Men nej då. Ibland känns det som att jag är den enda människan i Sverige som valt att inte ägna mig åt kroppsmålning, och nu är det tydligen fler och fler som känner att det där kinesiska tecknet i motljus inte var så kul, trots allt.
Merparten av de som kommer hit har ju ganska fula tatueringar.
No shit! Varför skulle just de som vill ta bort sina missfärgningar ha snygga sådana? Alltså, om någon vill ha en diskret delfin eller gåspenna på någon undanskymd plats är det såklart upp till dem, men förvänta er inte att bli tagna på allvar om ni spökat ut er helt hejdlöst!


Bra business är det tydligen. Att ta bort dem alltså. Så om andan faller på och du vaknar upp en morgon och tänker att idag vill jag bränna pengar på något helt värdelöst, färga håret eller motivlacka naglarna. Det går nämligen att ångra helt gratis.

58 kommentarer:

  1. Trodde först det var "Robinson-Robban" på nedersta bilden

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror varken tatueringar eller den där typen av bildäcksöronringar var så på modet när han var som galnast. Annars hade det mycket väl kunnat vara han.

      Radera
  2. Min kusin brukar beklaga sig titt som tätt på bla Facebook. Kan vara att bilen har gått sönder igen lr allmänt mycke ”otur” som fört med sig kostnader på det ena o det andra. Fast helt plötsligt kommer det upp en bild på en heltatuerad arm i flödet :) Då skämms man lite måste jag erkänna. Hon är över 30 år, så vet inte om tåget redan har gått. Men hon borde göra som tåget och stanna vid en buffert.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med risk för att låta fördomsfull men det känns som att ju fler tatueringar folk har (och på ju mer synliga ställen) desto sämre ekonomi har de. Finns det nån forskning?

      Radera
    2. Jag vet inte om det finns statistik, men när hela armarna är täckta är bäraren sällan generaldirektör.

      Radera
    3. Jag tycker mig dock ha sett en mentalitetsförändring på den punkten på senare år. Tatueringar är inte alls lika stigmatiserande. Tvärtom är många - även kvinnor - med armar täckta av tatueringar stolta och strävar efter relativ makt och positioner och lyckas med det. Har sett så många exempel på det att jag inte längre blir förvånad. Många har redan försökt hunsa med mig på arbetsplatser och dessa kan lika gärna ha halva kroppen med tatueringar och vara födda på sent som på 90-talet. Kanske är det bara en tidsfråga när en generaldirektör med många tatueringar visar sig i offentligheten?

      Yrken med sjunkande status går före och sedan kan man följa yrkena efter den status de verkligen besitter, dvs vilka människor som ingår i organisationen och deras grad av konservatism. Kommunerna med skola och kultur går först, även universitetsvärlden som sjunkit i status enormt, åtminstone inom humaniora och samhällsvetenskap. Och självklart landstingsvärlden. Sedan mindre betydelsefulla statliga myndigheter och sist vissa verkligt statusfyllda statsbärande positioner och maktsfären i näringslivet. Att det skulle gå uppifrån och ned tror jag väl inte. Bara i vissa fall. Kronprinsessan hade ju vigselringen på fel hand vill jag minnas, ja det var något hon gjorde "fel" och sådant kan ju definitivt trenda. I hennes fall berodde det på okunskap. Hon har också haft svart nagellack, något man inte direkt väntar sig av en kunglighet.

      Försöker inte lägga någon värdering i detta, även om jag antar att det lyser igenom att jag inte heller är någon fan av tatueringar.

      /Eva

      Radera
    4. Tror du har helt rätt. Blir en större öppenhet på många plan ju mer tiden går.

      Radera
    5. Ju fler fulltatuerade människor desto mer normalt lär det anses, det är jag med på. Men jag tror att det går till en gräns. Killen på bilden ovan lär inte av särskilt många uppfattas som en smart, vettig människa vid första ögonblicket.

      Radera
    6. Ja där har du nog fullständigt rätt! Det mest extrema formerna av allt accepteras väl aldrig. Tänker att det ligger någon form av psykisk sjukdom bakom allt riktigt extremt.

      Tänker lite detsamma faktiskt när människor så gärna i det yttre (oftast genom att hänga något på kroppen då förstås) vill manifestera någon övertygelse eller upplevelse av identitet. Varför vill man till varje pris bli sedd som udda och samtidigt bli (helst genast) fullständigt accepterad av den stora massan? Tänker närmast på en kille som spökat ut sig mer än vanligt, om det inbegrep tatueringar kommer jag faktiskt inte ihåg. Han var föreläsare på universitetet och mycket ung. Vad signalerar han? Vad vill han säga? Men han hade verkligen talartalang och fångade intresset blixtsnabbt och visade sig rejält kunnig. I slutet ville han dock att vi skulle gå in på en speciell hemsida som dock inte hade något alls med föreläsningen eller ämnet att göra. Kollade förstås upp sidan och det visade sig att han identifierade sig själv som asexuell. Det var raka motsatsen till vad han utstrålade kan man säga! Men varför ge uttryck för detta på utspökat sätt, varför är det ens viktigt att signalera till andra? /Eva

      Radera
    7. Jag vet inte. Det är väl ett sätt att försöka uttrycka sig eller att man faktiskt tycker det är snyggt. Ta bara de tjejer som opererar gigantiska bröst. Alltså gigantiska såna som de knappt kan gå med och inte ligga på rygg. Finns en stor fetisch för detta. De tjänar multum med pengar. Kan vara så med mycket, antar det finns stark fetisch för tatureringar med, lixom det finns för hår, händer, fetma, o s v..

      Jag är ju megatråkig och klassisk kvinna. Skulle inte komma på tanken att tatuera mig, men måste naturligtvis hålla god ton när så många runt om är tatuerade. Man får säga det är fint, verka intresserad. Min första supertråkiga tanke är, varför begränsa sina chanser att få jobb? Fast de kanske tänker helt tvärtom, det jag säljer uttrycks mer utav att jag är tatuerad, så jag säljer bättre. Eller så tänker de inte alls, bara trivs.
      Kan iofs förstå att man vill göra en slags revolt mot världen, få folk att hajja till. Är så mycket som är snedvridet i vår värld men ses som "normalt". Eller så tatuerade de sig under en djup depression, eller så jobbar de mycket framgångsrikt med tatueringar..

      Sen i en del kulturer ses det normalt att förlänga halsar,töja ut öron. Vårt eget värsterländska trycka in våra fötter i smala högklackade skor är ju helt galet när man tänker efter. Frivilligt deformera fötterna med alla möjliga problem som följd. Alt för att man faktiskt tror på bättre bemötande, bättre jobb med snyggare skor, ben.

      Lite flummiga tankar bara..

      Radera
    8. Eller som det här då. Jag använder säkert 30 produkter i veckan för att "se normal ut".

      Bara min sminkprocedur nästan varje dag:
      1. Primer för slätare hud
      2. 2 foundation jag blandar för att få "normal hälsosam hud".
      3. Rouge på kinder för att se frisk&pigg ut
      4. Kajalpenna runt ögonen för at inte se död ut
      5. Highlights på ögonen för att se piggare ut
      6. Ögonskuggor beroende på aktiviter, ljus, natt eller dag, o s v..
      7. Ögonbrynspenna för att alls ha ögonbryn
      8. Franstång för börja finare fransar
      9. Primer för tjockare& längre fransar
      10. Maschara
      11. Läppstift och ibland glans över

      Det var "bara 11" produkter för just ansiktet och att se "normal ut"... som andra kvinnor. Är helt skruvat när man tänker efter. Sen har vi hår, naglar, hud, jadajada, men tog bara ansiktet nu.. detta ses som "normalt" i vår värld, en kvinna som inte är sminkad kan ses som ofixad, t o m sjuk för vi är så vana vid dessa fixade face.
      Ses "normalt"..
      Nej, jag skulle inte kunna ha det jobb jag har osminkad..

      Radera
    9. Högklackade skor, ja på youtube får man veta att det är ett framgångsrecept för kvinnor som vill ta sig fram i karriären. De ska helst vara röda också. Det är ju ingen hemlighet för oss kvinnor (och det har du Mrs Doubtfire nämnt tidigare) att kläderna vi sätter på kroppen och de accessoarer vi bär har betydelse för framgång i arbetslivet. Då menar jag inte något extremt här, utan den kvinna som inte sminkar sig, klär sig alltför bekvämt, skylande och enkelt riskerar missa karriärfördelar. Att vara präktig och duktig kommer man inte långt med som kvinna.

      Man bör besitta tradionellt manliga egenskaper men se ut halvt som en hora, ursäkta uttrycket...jag överdrev också något. Utspökade kvinnor går förstås också bort. Men den gångbara balansen är långt ifrån "osminkat och naturligt". Spetsiga tår på damskorna skulle förresten vara viktigt, rund tå var för småflickor..haha! :) /Eva

      Radera
    10. Väldigt bra uttryckt Eva. Du fick verkligen till det sanna budskapet. Läste nån bok nån gång som gick ut på att så länge kvinnor oroar sig för sitt utseende styrs världen av män. Mycket undermedvetna krav som sagt.

      Radera
    11. Är det verkligen så att kvinnor oroar sig för sitt utseende? (Möjligen det dummaste uttalande hittills från min sida.)

      Jag skulle oroa mig mer för männens faktiska beteende när man inte ser ut som man "borde". Redan i högstadiet klädde jag mig inte som mina tjejkompisar. Sminkade mig aldrig och gjorde mig till inför killar. En kille i klassen, den ende som vågade vara så där jobbigt ärlig alltid och som jag var hemligt förtjust i länge), blev ofta rasande på mig att jag bara vågade gå emot normen. Han tyckte jag var konstig och riskerade att bli utan man om jag fortsatte. Mitt svar att jag kanske inte var ute efter någon gjorde honom speechless. Jag brydde mig nämligen inte så mycket om parbildning då och har heller inte gjort det senare. Att det skulle vara beroende av att jag skulle bli någon annan än den jag är, gjorde det hela ointressant. Att stå emot grupptryck har sällan varit ett bekymmer för min del, snarare har jag haft svårt att följa strömmen... /Eva

      Radera
    12. Ja det är väldigt sorgligt. Förstått som att många män har väldigt enkel syn. Det finns snygga kvinnor och inte snygga kvinnor. De kan bara tänka sig en snygg kvinna.
      Att kvinnan skulle vara smart, ha intressanta åsikter, personlighet, bra jobb, utbildning, etc är och verkar inte lika viktigt. Så tittar man på hur de själva ser ut. Är de inte antingen väldigt rika, spännade, intressanta, extremt charmiga eller har någon annan oemotståndlig egenskap och vackert utseende undrar man varför de fortsätter sukta efter modell-tjejerna, varför inte "nöja" sig med en vanlig bra tjej?! Jag hade gjort, men så var jag då kvinna...

      Radera
    13. "De kan bara tänka sig en snygg kvinna." Men jag behöver ju inte vara mindre snygg än en som gör det som förväntas av en kvinna i kläd- och sminkväg. Har aldrig någonsin sett på mig själv som mindre attraktiv än andra kvinnor, är väldigt nöjd med mitt utseende. Den där killen från högstadiet menade aldrig heller att jag var ful på något sätt, han menade att det var irriterande att en tjej inte tog vara på sitt utseende genom att förbättra det allmänna intrycket med smink och fina kläder.

      Om män inte kan se kvinnlig skönhet utöver dessa ting saknar han ju helt känsla för vad som är naturligt vackert och vad som är tillrättalagt och ren fejk. Hur många gånger har man inte hört att den snyggaste tjejen är den som är naken? På vägen dit krävs dock viss manipulation av sinnena. En kulturfetisch förstås. /Eva

      Radera
    14. Naturligtvis inte. Beror helt på vad man uppskattar. Tycker själv naturligare tjejer är finare, även om Ruby Ross är väldigt het. Hon har många tattos f-ö. Förstår annars vad du menar att man förväntas bete sig och föra sig på ett speciellt sätt som kvinna. "Man föds inte till kvinna, man blir det". Mycket förväntningar som sagt för att man ska vara knullbar.

      Radera
    15. Som jag ser det föds man definitivt till antingen man eller kvinna. Om det inte är tydligt vid födseln har väl något gått fel och sådant händer förstås. Men jag förstår samtidigt vad du menar. I princip håller vi nog helt med varandra.

      Ruby Ross kollade jag på nu, visste inte vem hon var och första anblicken gav mig mansvibbar. Hon verkar gilla kvinnor dessutom, kanske är hon gift med en om jag inte kollade fel. Ursäkta, men blir lätt illamående av sådant. Är känslig för det jag uppfattar går emot den ursprungliga tanken med människan. Men det fanns även en annan med samma namn, hon såg mer traditionell ut. /Eva

      Radera
    16. Är Ruby Ross som gjorde stor succe i "Orange is the new black". Den tatuerade Ruby Ross. Hon gillar kvinnor.

      Är du emot samkönade äktenskap? Alltså homosexualitet? Vad är den ursprungliga tanken med människan?

      Radera
    17. Om jag uttrycker mig såhär så får du automatiskt svar på det övriga: Jag anser att heterosexuellt sex utanför äktenskapet är fel. Den ursprungliga tanken med människan är att leva i harmonisk gemenskap med Gud och sina medmänniskor i enlighet med den av Gud skapade naturen och enligt det som finns dokumenterat i Gamla och Nya Testamentet, dvs Bibeln.

      Med det sagt, låt oss inte göra Mickes kommentarsfält till en religiös debatt, tror inte han skulle uppskatta det. /Eva

      Radera
  3. Mina gaddningar representerar min strävan att säga "fu.k you" till mer och sluta bry mig. En påminnelse om att använda min styrka och stå på mig. Så "fu.k you" Sparo :)

    Ja, det där var sagt med hjärtat som du förstår, och att vi tycker lite olika är härligt. Ser btw att mitt första år som lärjunge till Sparo, Utdelningsseglaren och Petrusko varit givande. 22% ökning av kapitalet från ökat sparande. Utan någon större uppoffring alls. Och utan hjälp av surbörsen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Styrka är bra, men utan tatueringar kanske det hade varit 23 procent ;-).

      Radera
  4. Pratar vi tatueringar nu? Min åsikt är att de som passar i det utseendemässigt och gjort ett vackert konstverk av det (alternative models etc) kan vara fint. Sen finns det väldigt många som inte verkar ha tänkt till alls eller har stilen för det. Varför ha ett AIK märke ena armen, sina döda föräldrars namn med bild på vaden, nåt annat malplacerat ryggen? Hur tänkte personen där? Idag vill jag ha ett AIK märke på armen för de är så himla bra? Förr i tiden var det kåkfarare och sjömän som hade tatueringar, idag rätt många.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Något av det märkligaste jag sett är barnens personnummer. Tänker att man kanske borde kunna dem ändå och att risken för ID-kapningar ökar lavinartat efter att pappa gått runt på badstranden.

      Radera
    2. Då vore det mer normalt att ha barnens namn tatuerade. Vem vill reduceras till ett nummer för sin förälder? Bara i en skrytsamt rationell tidsålder, där man tappat proportionerna mellan tanke och känsla, kan man utan dåliga associationer låta karva personnummer på sin hud. /Eva

      Radera
    3. Jag kan tycka att man också borde kunna hålla deras namn i huvudet.

      Radera
    4. Ah, missat detta med barnens personnummer. Är för uråldrig för att hänga med, men vem vet, i 55 års åldern kanske man plötsligt kommer på att vafan, nu vill jag ha en tiger på armen som visar vem jag är :D

      Radera
    5. Himla sorgligt om du kommer på att du innerst inne är en människa med en tiger på armen :-).

      Radera
    6. Ja då blir det terapi. Ojojoj, kommer bli tufft detta.. fast just många äldre verkar göra de mest mäkliga saker, därför känns det inte som man helt vet vad för knasigheter man kommer ta sig till. Folk skaffar barn vid 80-års åldern, kommer ut på olika vis i 75-års åldern, inser de alltid varit en katt innerst inne och ansluter till Furry-rörelsen, samt vad mer? Tror ibland det slår helt slint på många, även om exemplen ovan inte behöver vara så dåliga, men är det så vi blir dementa med åren och tappar hjärnceller vet man inte vad som kommer ske.

      Radera
    7. Livskriser kan se olika ut, men det du beskriver känns mer som just demens.

      Radera
    8. Inom frikyrkligheten kallas det inte sällan demonbesatthet. Har hört en del skrik i mina dar vid bönemöten. Det kan förekomma märkliga djurläten innan de plötligt blir sig själva igen och lägger ned osunda vanor, kan vara så "oskyldigt" som överdrivet intresse (identifikation?) för vissa djur. /Eva

      Radera
    9. Mamma brukar alltid gå igenom allas namn tills hon prickar rätt. Tur att hon bara har tre barn. :-)

      Radera
    10. Plina, det där känner jag igen :-). Fast undrar om det skulle hjälpa med att ha bilder, namn eller personnummer inritat på huden.

      Radera
  5. En annan intressant sak är att folk har så mycket åsikter och fördomar. Vilket är roligt då jag har högre akademisk utbildning och inte är fattig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åsikter får du leva med. Misstänker att du kanske inte valt att ha tatueringar om ingen hade lagt märke till dem och tyckt något.

      Fördomar får man också leva med, men jag tror att alla begriper att tatuerade människor har olika ekonomier, utbildningsgrad osv.

      Radera
  6. Jag tycker inte att tatueringar kan vara snyggt, men en del är ändå värre än andra. Att de som tatuerar sig tror sig veta att de vill ha motivet resten av livet är ju dessutom rätt naivt. Folk som tatuerar namnen på sina pojk-/flickvänner kan man ju alltid har kul åt när förhållandet skiter sig dock.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir onekligen ett extra hinder om man måste hitta en ny pojk-/flickvän med samma namn som den gamla och sedan mörka tatueringen tills man varit ihop tillräckligt länge för att det inte ska verka konstigt att skaffa den.

      Radera
  7. Det här med tatueringar, det är väl ännu ett av naturens alla sätt att signalera vilka som är mer eller mindre bemedlade med förstånd... :)
    Mvh https://investera-pengar.blogspot.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Skönt att veta att det alltid finns någon som drar mina tankar till dess yttersta spets :-).

      Radera
    2. Ja, eller ett lackmustest på vilka som dömer andra efter utseendet. Svinpraktiskt!

      Radera
  8. Minns när jag var tretton och kär i Olle. jag ristade in ett stor O på handen med hjälp av en tändsticka, spottade på svavlet och sedan körde man runt i evigheter tills man kunde skönja beviset för kärleken. Som tur är har det bleknat bort,det är det närmsta jag har kommit en "tatuering." Skulle bara få obehagskänslor av att sätta på mig något som kan bli svårt att ta av sig. Undrar för övrigt om det inte trots allt blir ärr efter att man tar bort tatueringar? Dessutom är det fruktansvärt fult och kostar säkert en del. Förstår det inte, tycker inte att det är visuellt tilltalande alls./ME

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klicka på sista länken i texten om du vill se vad det kostar att ta bort dem. Du kan vara glad att Olle bleknat :-).

      Radera
  9. Du är inte ensam. Jag tycker också tatueringar är helt värdelöst. Betala för att se ut som en sjöbuse eller en kåkfarare? Nej tack!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, hur vanligt det än blivit eller blir kommer jag nog aldrig att se tatueringar som något normalt.

      Radera
  10. Sen har vi 3D tatuerade ögonbryn med. Vad säger ni om det då? Väldigt vanligt på yngre tjejer Stockholm. Hoppat det själv, inte min stil tror jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om det verkligen ser äkta ut så låter det som den bästa tatueringen, om man nu tycker sig behöva någon. Hade inte hört talas om detta förrän nu. Om modet växlar under dessa unga kvinnors levnadstid, kan det dock krävas en operation kanske. Inte så kul att behöva göra det i ansiktet. /Eva

      Radera
    2. Snackar vi normalbreda ögonbryn kan jag någonstans ändå förstå fenomenet. Är det traktordäcksbreda finns inget försvar.

      Radera
    3. Finns massa tattos, t ex maskera ärr, eye-liners, konturer läppar etc. Nåt rätt udda i japan är att expandera huden till olika mönster, horn, etc med vattenballonger. Minns inte vad det heter nu men ses som konstverk. Finns 3D tatueringar hud med. Var rätt coolt. Inte min stil som sagt, men ändå..

      Radera
    4. Jag vet vad det heter, IDIOTI!

      Radera
    5. Att expandera huden gör man egentligen för operation där man behöver flytta eller skära bort hud. T ex födelsemärken över hela ansiktet och sånt. Sen har de väl bara gjort mode av det. Folk måste roa sig. Jaha, vad blir nästa inlägg då? :) Misslyckade skönhetsoperationer och vad läkarna tjänar på att rätta till dem? :)
      Skulle vara kul med nåt inlägg om vad det kostar att se ut som en "normal kvinna" jämfört med "normal man".
      Prisskillnad där.
      Var bortrest med jobbet 2 nätter. Min väska var 4 ggr så stor som herrarnas. Är jag bara dålig på att packa eller är det så det ofta ser ut?

      Radera
    6. Handlar det om att ta bort födelsemärken är det naturligtvis bra. Det jag kallade idioti var att bygga in horn med hjälp av vattenballonger.

      Min kunskap om att vara normal kvinna är lite för begränsade för att jag ska göra ett inlägg om det, men när det gäller väskorna tror jag att du har rätt, att kvinnor _generellt_ är sämre på att välja bort packning.

      Radera
  11. Jag var vild i mina yngre dagar. Jag tillhörde också det lägre skiktet i samhället, kanrkade och söp ganska hejdlöst. En av de kvällarna resulterade i en hel drös med makabra tatueringar. Vad sägs om en korpulent hattifnatt på magen? Ordet mamma på benet vilket jag klide sönder under läkningen så att det bildade ordet marva istället? En ros på handryggen som i det närmaste ser ut som någonting min son ritat (jag vet inte om tatueraren också höll på med droger, det skedde knappast i en studio men jag minns inte så bra). Jag har fler men ingen av dessa bekymrar mig idag, min karriär går bra tack vare att jag numer är nykter, tatueringarna gör varken från eller till. Ett och annat ex har opponerat dig men det ska de skita i, jag får ha vilket dårskap jag vill på kroppen, skulle aldrig ta bort dem, de är ju obetydliga, jag skulle dock inte heller skaffa nya av samma anledning. Sjukt ovärt om man får säga så trots att man inte är 15 år längre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En korpulent hattifnatt låter rätt underhållande även om jag inte hade skrivit upp mig på väntelistan :-).

      Sjukt ovärt får man säga även om jag själv brukar nyttja mig av det äldre uttrycket värdelöst.

      Radera
  12. Hattifnatten var extra korpulent under min graviditet. Den var källan till många hjärtliga skratt, så på så vis kanske det inte var så sjukt ovärt ändå. (Jag har tonårsbarn, man faller så lätt in i den ungdomliga jargongen).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Vi ska inte be om bildbevis :-).

      Radera
  13. Vilken underhållning en julaftonsmorgon. Så många sanningar, inga generaldirektörer slog allt.
    Tack och God Jul.

    SvaraRadera