tisdag 22 december 2020

Jag tänker inte på pengar

Som snåljåp får jag ibland kritik för att jag bara tänker på pengar. Det gör jag inte. Jag tror tvärtom att jag tänker mindre på pengar än de flesta eftersom jag inte behöver det. Lite grann på samma sätt som att sjuka människor är mer upptagna av hälsa än de flesta friska. Eller tjocka av träning.

Jag har inget lån som ligger över mig och som måste betalas. Det finns ingen risk att det ska dyka upp en oförutsedd utgift som stjälper min ekonomi. Som när min tand sprack och jag fick punga ut med ett femsiffrigt belopp jag absolut inte hade räknat med. Surt, givetvis, men pengarna fanns utan att jag behövde äta knäckebröd (det tog förresten många månader innan den tanden klarade knäckebröd).

Det här är ingen kritik. Om man blir permitterad och det innebär att man tvingas flytta efter att först sälja sin bostad till underpris och behålla lånen är inget man skrattar bort. Jag fattar att den som har dålig ekonomi måste tänka på pengar, troligen varenda dag, och att den som har bräcklig ekonomi åtminstone borde tänka på pengar.

Storslagna planer i all ära, ett lyxigt boende, drömbilen, arbetsfrihet … Det första en rejäl buffert skänker sin ägare är sinnesfrid. Att slippa tänka på pengar. Om man inte vill! Pengar ger mig glädje, både på kontot och när de realiserar drömmar, men som med det mesta är det roligare att tänka på det av glädje och fri vilja, och inte av tvång.

29 kommentarer:

  1. Det påstås att man inte kan köpa sig lycka, vilket jag tror stämmer. Men att ha en tillräcklig buffert/investeringar för att i princip aldrig behöva oroa sig för pengar, eller om ens jobb finns kvar om ett år, kommer bra nära.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har åtminstone aldrig hört någon säga att pengar skadar chansen till lycka. I alla fall ingen med pengar.

      Radera
    2. Inte jag heller. De ger i alla fall möjligheter till lycka om personen som har dem inte är helt puckad.

      Radera
    3. Fast ibland undrar jag om det inte är ett lyckokoncept att vara puckad. Man slipper en del problem genom att vara för dum för att förstå att man har dem.

      Radera
    4. Har man inga pengar blir man lycklig av att få dem, om det gäller sånt som mat på bordet eller tak över huvudet. Luft och kärlek kan man inte bara leva av. Ju mindre med pengar desto större lycka att få mer. Utan pengar blir man klart olycklig. Har man pengar så man klarar sig, kanske lyckokänslan är plus minus noll eller som i landet Sverige, där många har det gott ställt men lider av psykisk ohälsa och är olyckliga ändå. För mycket eller för lite skämmer allt./M

      Radera
    5. Är man pank och får in pengar tror jag inte lycka är rätt ord. Snarare att man (tillfälligt) slipper panik.

      Radera
    6. Jag tror egentligen att lycka handlar om att situationen är bättre än den har varit, positiv derivata i välmåendegrafen helt enkelt. Om det stämmer kan frånvaron av panik definitivt klassas som lycka.

      Min farmor som är född i mitten av 1920-talet nämner ibland hur lyckosam hon har varit som under hela sitt liv hela tiden fått det bättre. Hon tycker dock synd om sina barnbarn, för vilka utvecklingen lär gå åt andra hållet. I alla fall ur ett samhällsperspektiv.

      Radera
    7. Så kan det vara. Man anpassar sig ju efter vad man är van vid. Fast panik tycker jag är ett starkt ord. När man väl frigjort sig från den har man nog fullt upp med att pusta ut och har inte tid att glädja sig på riktigt.

      Jag tror att din farmor kommer få rätt. Ingenting tyder på att folk kommer fortsätta att få det bättre i västvärlden. Kanske särskilt inte i Sverige, som har många probl... utmaningar.

      Radera
  2. Knäckebröd har fått ett oförtjänt dåligt ryckte på framförallt finanstwitter. Det är i stort sett det enda köpebröd jag äter nuförtiden, allt annat bakas i sann skatteplaneringsanda. Att ta upp det i samband med en spräckt tand var i och för sig ganska kul :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har rätt. Folk som inte har en aning hävdar att snåljåpar äter knäckebröd som att det A. skulle vara sant och B. något dåligt. Dumt av mig att spä på fördomen.

      Samma här, knäckebröd är det enda bröd jag köper. Exempelvis till soppa är ofta mitt förstahandsval.

      Radera
    2. Knäckebröd och rostbröd köps, ska ta itu med rostbrödet. Äter inte rostbröd själv men barnen gör.

      Radera
    3. Rostbröd är knepigt. Det bästa jag hittills gjort, eller åtminstone det som varit mest rostbrödslikt, är detta:
      https://sparosverige.blogspot.com/2020/09/annu-en-formfranska.html

      Radera
    4. Jag håller med. Van hembagare men aldrig ens vågat prova just rostbröd (än).

      Radera
  3. Har för mig att jag läste någon artikel som refererade en studie som kom fram till att pengar ger ökad lycka men att sambandet försvinner vid månadslön på 45k, eller om det kanske var 50k. Minns dock inte någon källa, så ta det med en nypa salt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har sett liknande studier. Sambandet kanske inte försvinner, men kurvan planar ut betänkligt.

      Sen stör jag mig alltid på undersökningar som drar likhetstecken mellan hög lön och förmögenhet eftersom vi alla vet att det inte är de som tjänar bäst som får mest kvar.

      Radera
    2. Även pengar har avtagande marginalnytta. Inte särskilt överraskande.

      Radera
    3. Ja, så är det med det mesta. Den första miljonen är godast :)

      Radera
  4. Jag har börjat fundera på detta en hel del sista tiden, då vi håller på att tar oss ur ackumulationsfasen (inte riktigt där ännu), vi har varit ganska strikta med prylar, kläder, upplevelser, ute mat, mat som köps i affär med mera, vi har tillåt oss att köpa sådant som höjer vardags kvalitén men främst om det kan räknas hem på något sätt (både till huset och prylar har innefattats), jag har fortfarande mycket svårt att köpa sådant som kanske/troligen höjer kvalitén men kostar mera när det ej går att räkna hem, jag skulle nog gå så långt som att säga att jag mår lite dåligt av det, att må dåligt är inte mitt mål så det skall bearbetas bort :)
    Även små summor som sparas blir ju dock väldigt mycket några decennier bort, men man kan ju då fundera om 2 miljoner till om 40år gör så stor skillnad ifall man har väldigt många miljoner då (man lär ju inte bli mycket gladare av att ha säg 502miljoner än 500miljoner som exempel), då kanske 10 000kr spenderat idag på något som höjer kvalitén/upplevelse ger ett totalt sätt bättre/lyckligare liv totalt.
    Tänker på ditt inlägg om kaffemaskinen för 10k, en sådan sak som jag så småningom mycket väl skulle kunna tänka mig att köpa eller rättare sagt håller på och försöker ändra mitt tanke sätt så att jag kan köpa en sådan sak utan att må dåligt över det, dock ej ännu då portföljen är för liten och andra viktigare mål finns, men om några år fullt troligt

    Det är lite som med övriga livet, det man har mycket av blir mindre viktigt att maximera, det kanske ej stämmer på allt men på mycket.
    //Kemoko

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det gäller ju att hitta en balans där man unnar sig det man vill ha utan att få dåligt samvete men inte sprätter iväg pengar i onödan.

      500 eller 502 miljoner känns som att det kvittar, men de flesta av oss lär inte nå dit. Jag tycker ändå att det är svårt att tänka så långt, flera decennier framåt.

      Radera
  5. Den bästa effekten av att vara nybliven mångmiljonär och snart ekonomiskt oberoende är i mitt liv just oberoendet. Vissa kallar det "fuck off-pengar" och det gör att jag kan räta upp ryggen fullt ut. Jag tar inte skit, är mindre kompromissvillig och mer trygg på alla plan. Passar inte det jag gör - hitta någon annan då! Kan rekommenderas:)
    Mvh

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det bästa med det är att möjligheterna ofta blir fler och större då. I väntan på fuck off-kapitalet kan man låtsas som att man har det. Mina anställningsintervjuer gick alltid bäst när jag betedde mig som att jag inte behövde jobbet och knappt ens ville ha det.

      Radera
  6. Jag tänker nog på pengar ofta och mycket, men känns naturligt då investerandet har gått ifrån hobby till jobb och precis som en egen företagare inom vilket område som helst tänker mkt på sitt långsiktiga mål och hur de ska ta sig dit så tänker jag på mitt mål och delmål för att nå dit och då blir det ju mkt siffror som snurrar. Pengar helt enkelt. Däremot ser jag inte pengar som ett medel som konsumtion eller status utan bara som ett medel för frihet, trygghet, oberoende och att kunna ta hand om en familj där inte alla har egna försörjningsmedel fullt ut.

    Ser tom en negativ korrelation mellan större ekonomiskt oberoende och konsumtion - ju mer frihet desto mer kan man vara sig själv och då blir dyra prylar mer och mer ointressanta och mest en källa till problem..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Själv håller jag nog isär siffrorna och pengarna om det blev begripligt. Jag håller noga koll på investeringarna, men så länge de sitter i en aktiedepå är de bara siffror och procent.

      Jag har samma förhållningssätt till prylar som du, men jag tror inte att det har med det ekonomiska oberoendet att göra. Bara att jag blir äldre och för varje år lite mindre intresserad av grejer som ska planeras för, flyttas runt och administreras.

      Radera
  7. Ha, ha vilken fin bild du hittade för detta inlägg. Den där övergödde pösmunken som tjänar så många multiplar på sina undersåtars dryga skatter och medlemsavgifter. Fy dväre, jag blev just illamående.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där är antagligen så nära träning han någonsin kommit.

      Radera
  8. För mig är pengar trygghet och frihet. De ger mig handlingskraft.
    Tack för en bra blogg med mycket bra respons i kommentarsfältet. Det är ovanligt men glädjande. Jag firar själv inte jul men önskar ändå dig God Jul och tack för att du skriver så mycket klokt och för all del även en del oklokt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite så, att slippa lägga energi på hur räkningarna ska betalas om man ger sig in i ett nytt projekt.

      Tack själv, jag försöker balansera mellan klokt och oklokt. Och firar inte heller jul, men att önska god jul är en kompromiss även jag kan göra.

      Radera
  9. När man har förstått hur pengar fungerar så är det så enkelt att leva gott utan att slösa. Själv har jag gått från en slösa till en spara tack vare min sambo. När jag fullt ut förstod hur kraftfull "många bäckar små" var, både när det gäller sparande men framförallt utgifter så exploderade min ekonomi i positiv bemärkelse. Är idag skuldfri (förutom huslån på ca 500K) med sparande på ca 70%. Köper allt jag VERKLIGEN vill ha, men oftast så känner jag bara, mjä, det kan kvitta. Jag äter fantastisk mättande hemlagad mat varje dag och lever ett gott liv på min halvtidstjänst. Minns när jag var ung och jobbade arslet av mig för pengarna var alltid slut. Tänk om jag börjat spara redan när jag hade mitt första arbete, då hade jag kunnat gå i pension vid 30.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där tror jag många glömmer eller missar, att "många bäckar små" funkar åt bägge håll. Har man sett Lyxfällan har man förmodligen fått med sig att en kaffe på stan då och då till slut blir stora pengar, men det är fantastiskt att små inkomster också blir det. Jag säljer smågrejer begagnat, mest för att bli av med dem eftersom det känns mycket bättre att sälja billigt än att kasta, men rätt fort blir det riktiga pengar av det.

      Ingen idé att gråta över spilld mjölk. Gläds åt att du hittade rätt sambo när du gjorde, inte tio år senare eller inte alls.

      Radera